Este estudo visa a demonstrar a importância da conscientização da gerência intermediária, por meio da educação ambiental, para atuar como agente multiplicador na implantação de um sistema de gestão ambiental (SGA) em uma companhia de trens metropolitanos. Opta-se como método o estudo de caso, com análise documental, observação nos setores de trabalho e aplicação de questionário. A pesquisa foi realizada na Companhia Paulista de Trens Metropolitanos (CPTM), no período compreendido entre março de 2004 e novembro de 2005, durante etapa preparatória para implantação do SGA. A CPTM é uma empresa do Governo do Estado de São Paulo e é responsável pela operação do serviço de transporte coletivo sobre trilhos na região metropolitana da cidade de São Paulo. Os sujeitos da pesquisa são 36 agentes multiplicadores (gerência intermediária), divididos em 18 supervisores de manutenção, 02 supervisores de materiais e 16 chefes gerais de estações. Recebem treinamento sobre conceitos de conscientização ambiental, que aborda a legislação ambiental vigente no País e os principais aspectos e impactos ambientais gerados na CPTM. Depois do treinamento, repassam os conhecimentos adquiridos para as suas equipes, nas quais exercem papel de liderança. Decorridos nove meses, aplica-se um questionário para a gerência intermediária, abordando, entre outros aspectos, as atitudes e ações tomadas frente a questões ambientais. Entre os resultados significativos, destacam-se: (1) a evolução da atuação sobre o uso racional da água em 25%, da energia elétrica em 22,2% e do uso do papel em 19,4%; (2) 86,1% dos agentes multiplicadores notificaram, após repassarem o treinamento de meio ambiente, entre média e bastante mudança de atitude de suas equipes em relação às questões ambientais. Os resultados demonstram a eficácia de utilizar a gerência intermediária como agente multiplicador na implantação do sistema de gestão ambiental na CPTM. / This study has as its aim to show the importance of the awareness of the intermediary managership, through environmental education, to actuate as multiplying agent in the implantation of a environmental management system(SGA) at a company of metropolitan trains. As a method, the option is the study of occurrence, with documental analisis, watching the work sections and questionnaire application. The survey was realized at São Paulos Company of Metropolitan Trains(CPTM), in the period of time between March 2004 and November 2005, during preparatory stage for the implantation of the SGA. The CPTM is a company of São Paulos States government, and it is responsible for the operation of the collective transportation above railroads in the metropolitan region of the city of São Paulo. The surveyed were 36 multiplying agents(intermediary managership), divided in 18 maintenance supervisors, 02 of equipment and 16 general heads of stations. They receive training about concepts of environmental awareness, that covers the environmental legislation that is in force in the country ant the most important environmental aspects and impacts generated at CPTM. After the training, they impart the acquired knowledges to their teams, in which they perform the role of leadership. Nine months later, it is applied a questionnaire for the intermediary managership to answer, that covers, among other aspects, the attitudes and actions to be taken in face of environmental issues. Among the most significative results, these stand out: (1) the improvement in the rational use of water in 25%, for the use of electrical energy in 22,2% and for the use of paper in 19,4%; (2) 86,1% of the multiplying agents notified, after imparting the training about the environment, between average and a lot of change in the attitude of their teams facing environmental issues. The results show the efficacy of using the intermediary managership as multiplying agent in the implantation of a environmental managership system at CPTM.

Inledning: Forskning avseende ledarskap och chefskap består av en djungel av teorier och dess diskurs är splittrad. På 1990-talet skedde kraftiga reformer inom offentlig sektor i syfte att göra den offentliga sektorn mer lik den privata. En ökad grupp av äldre och omfattande reformer har gjort chefernas arbete inom branschen mer komplex. Massmedia har framställt en bild av att äldreomsorgen under 2000-talet har befunnit sig i en stor kris i takt med den ökade privatiseringen och utvecklingen av New Public Management, vilket i sin tur ställer högre krav på cheferna. Syfte: Studien vill skapa förståelse för hur chefer inom äldreomsorgen ser på chefskap respektive ledarskap samt på krav som kan kopplas till deras roll som chefer. Studiens ambition är att ur ett individperspektiv bidra med en större förståelse för de krav som ställs på dagens chefer och komplexiteten i samband med deras chefskap. Metod: Tolkande förhållningssätt med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer använts för att samla empiri. Resultat/Slutsats: Chefskap och ledarskap som begrepp har genomgått omfattande förändringar. Chefskapet har blivit mer komplext i och med att rollen har förändrats och kraven har ökat. Detta till följd av ökade regleringar och kontroller i sviterna av New Public Management som till stor del kännetecknas av administration. Trots en distinkt skillnad mellan ledarskap och chefskap dras slutsatsen att krav finns på att dessa roller ska samverka och i ökad grad kommer att behöva göra det. Viktiga element i chefspositionen i enlighet med respondenterna är; coachning, motivering och stöttning av medarbetarna vilket motsvarar deras definition av ledarskap. Utifrån detta går det att dra slutsatsen att det idag inte längre räcker att agera som en traditionell chef som styr utan i chefskapet ska också ledarskapet inkluderas. / Introduction: Managership and leadership science is a jungle of theories with a fragmented discourse. Severe reforms during the 20th century was implemented with the purpose of making the public sector more similar to the private one. An increase in the number of elderly combined with several reforms has resulted in more demands put on the management. During the 21st century media portrays a crisis within the geriatric care due to increased privatization and the development of New Public Management which in turn place greater demands on the leaders within this sphere. Purpose: This paper aims to create an understanding of managership and leadership within the geriatric care from a management perspective. The results may contribute to a greater understanding of the demands put on today’s leaders and the complexity related to their managing from an individual perspective. Method: An interpretive and qualitative approach using semi-structured interviews Results/Conclusion: Managership and leadership as a concept has undergone extensive changes. Increased responsibilities and demands has made managership more complex. This is due to increased regulations and controls as a result of New Public Management which in turn has led to an increased number of administrative duties. Despite a distinct difference between managership and leadership the paper concludes that it exists demands these roles should interact and also increasingly will need to do it. According to the respondents essential elements for a manager is: coaching, motivating and supporting of the employees, which represents their definition of leadership. Consequently, it is possible to conclude there is no longer enough to act as a traditional manager which only controls but in managership should also the leadership be included.

Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka hur kvinnliga och manliga chefer upplever möjligheten att kombinera föräldraskapet och chefskapet samt hur könsrelaterade mönster kan förstås i förhållande till föräldraledighet och karriäravancemang utifrån ett genusperspektiv. Resultaten visar på att chefer uppfattar svårigheter med att kombinera föräldraskap och chefskap genom den höga grad av tillgänglighet som krävs av chefskapet. Vidare fastställer resultatet att flertalet chefer som intervjuats ångrar omfånget av sin uttagna föräldraledighet och skulle vid ett nytt ställningstagande tagit ut en längre sammansatt period av föräldraledighet. Resultatet påvisar vidare att könsrelaterade mönster framkommer i form av hur föräldraledigheten tagits ut samt vilka förutsättningar män och kvinnor anses är nödvändiga för att kunna kombinera chefskapet och föräldraskapet. För att förklara de könsrelaterade skillnaderna används genusrelaterade teorier som ett teoretiskt verktyg. Studien genomförs med en kvalitativ forskning där tio semistrukturerade intervjuer representerar en jämn uppdelning av kvinnor och män då ett jämförande perspektiv genomförs i analysen av det empiriska materialet. På svenska stora företag vittnar tidigare forskning om att en ekonomisk aspekt är en av orsakerna till att arbetsgivare inte arbetar främjande för att underlätta föräldraledigheten. Genom detta kan resultatet av denna kandidatuppsats verka som ett komplement till den tidigare forskningen genom att denna studie har fokuserat på små och medelstora företag. Vidare kan uppsatsen användas som ett praktiskt underlag vilket beskriver de ekonomiska, etiska och strukturella överväganden som kan uppkomma vid situationer som rekrytering, kompetensförsörjning och organisatoriska besluttaganden i förhållande till föräldraledighet. / The essay aims to examine how male and female managers experience the possibilities to combine parenting with their manager positions; as well as examining how patterns between their relationships to parental leave and career advancement can be explained based on gender studies. The result presents that parents holding a manager level position are experiencing difficulties with combining this with parenting, especially based on the high level of accessibility required at such position. Furthermore, the results states that the majority of managers who were interviewed regret their scope of parental leave taken and, in the case of a new position, would have taken a longer subsequent period of parental leave. The results also presented that the gender related pattern is attendant in terms of how the parental leave has been utilized; and what prerequisites women and men are considered essential in order to be able to combine managerial advancement with parenting. Gender related theories has been used to analyze and explain the gender related differences. The study was conducted with a qualitative research where ten semi structured interviews were conducted. Both genders were equally represented in the interviews, as a comparative perspective was implemented in the analysis of the empirical material. Previous research on large Swedish corporations, has shown that the financial aspect is one of the underlying factors for why employers are not promoting to facilitate parental leave. The results presented in this essay, can operate as a complement to the previous research; since this study has focused on small and medium-sized companies. Furthermore, this thesis can be used as a practical basis, which describes the financial, ethical, and structural considerations that may arise during recruitment, provision of skills, and organizational decisions in relationship to parental leave.

Som chef är du föremål för förväntningar på hur du ska utöva ditt ledarskap. Syftet med denna studie var att bidra till en bättre förståelse för hur chefer i arbetslivet upplever förväntningar på deras ledarskap. Syftet besvarades genom en kvalitativ undersökning där sex semistrukturerade intervjuer med chefer i arbetslivet genomfördes och analyserades med fenomenografisk metod. Resultatet visade att cheferna upplever att förväntningar på olika sätt påverkar deras ledarskap och att dessa bör identifieras och hanteras för att inte orsaka problem. Genom att hitta sitt eget ledarskap kan cheferna balansera och styra förväntningarna. Att den tidigare forskningen inom området kan ha påverkat analysen av studiens resultat var en potentiell svaghet med denna studie. Studiens metod ansågs vara en av styrkorna då den möjliggör en bättre förståelse för chefernas upplevelser av fenomenet förväntningar på ledarskap. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med kunskap för utveckling av kommunikationsverktyg och handledarskap för chefer i arbetslivet. / As a manager, you are subject to expectations of how to exercise your leadership. The purpose of this study was to contribute to a better understanding of how managers in work-life experience expectations of their leadership. The purpose was answered by a qualitative investigation where six semi-structured interviews with managers in work-life were conducted and analyzed with phenomenographic method. The result showed that the managers feel that expectations in different ways affect their leadership and that these should be identified and managed in order for them to not cause problems. By finding their own leadership, the managers can balance and control expectations. That previous research in the field may have affected the analysis of the study's results was a potential weakness with this study. The method was considered to be one of the strengths as it enables a better understanding of the managers' perceptions of the phenomenon expectations of leadership. In summary, this study contributes to the basis for development and mentoring for managers in work-life.

Det finns olika sätt och anledning till att arbeta med att skapa en hälsofrämjande arbetsplats i organisationer. Det finns dock många fördelar av att arbeta med hälsofrämjande både för att gynna individen, arbetsgruppen och organisationen till att utvecklas. Eftersom det har funnits en hög andel sjukfrånvaro börjar det nu bli aktuellt att se om den kurvan kan vända med hjälp av att arbeta hälsofrämjande. Cheferna har en viktig roll som ledare för att kunna påverka sina medarbetare i detta arbete. Studiens syfte är därför att undersöka chefers upplevelse om hur de arbetar för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. Den teoretiska referensramen utgår från tidigare forskning om hälsofrämjande samt har utgångspunkt från handlingsteorin, chefskap och ledarskap. Empirin som utgör studien har samlats in genom intervjuer med sju chefer, intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes via videosamtal på grund av Covid-19 pandemin. Resultatet analyserades sedan med den teoretiska referensramen med hjälp av en tematisk analys. Studiens slutsats är att hälsofrämjande arbete kan ske både som mål och som medel i organisationen, samt att det hälsofrämjande arbetet och verksamhetens mål är i konstant relation med varandra. Det som styr hur chefer arbetar med en hälsofrämjande arbetsplats är vilka utmaningar som de upplever finns på arbetsplatsen. / There are different ways and reasons for working to create a health-promoting workplace in organizations. However, there are many positive benefits of working with health promotion both to benefit the individual’s and the organization’s development. Since there has been a high proportion of sick leave, it is now becoming relevant to see if that curve can be reversed by working with health promotion. The managers have an important role as a leader in influencing their employees in this work. The purpose of the study is therefore to investigate managers experience of how they work to create a health-promoting workplace. The theoretical frame of reference is based on previous research on health promotion and is based on action theory, managership and leadership. The empirical study is collected through interviews with seven managers, the interviews were semi-structured and conducted through video calls due to the Covid-19 pandemic. The result was then analyzed with the theoretical frame of reference using a thematic analysis. The study's conclusion is that the work with health promotion can be used both as a goal and as a means in the organization, and that the health promotion work and the goals of the business are worked in constant relationship with each other. It is what kind of challenges the managers experiences in the workplace, that controls how they work with health promotion.

Bakgrund: Pandemin satte prägeln för distansarbetet. Detta höll i sig då det idag är mycket vanligare att arbeta på distans än tidigare. Distansarbete påverkar arbetsrutiner, kommunikation, kontroll- och övervakning, men framför allt ledarskapet. Med det populära distansarbetet tillkommer nya utmaningar och möjligheter för ledarskapet och ett behov för att arbeta fram nya sätt att bedriva ledarskap i en digital arbetsmiljö finns. Syfte: Syftet med studien är att utforska möjligheter och utmaningar i samband med digitala arbetsmiljöer samt att formulera riktlinjer för chefer i digitala arbetsmiljöer. Resultatet av studien ska bidra till en ökad förståelse för teknikens roll i chefers komplexa ansvar i digitala arbetsmiljöer. Studien kommer att undersöka olika ledarskapsstilar och deras anpassning till digitala arbetsmiljöer för att hjälpa chefer navigera mellan utmaningar och möjligheter. Metod: En kvalitativ metod med nio enskilda intervjuer har legat till grund för denna studie. 26 frågor formulerades med hjälp av en intervjuguide och dessa frågor ställdes till respondenterna vid enskilda tillfällen. Intervjuerna spelades in och sedan transkriberades. Resultat: Samtliga respondenter kunde kopplas till olika ledarskapsstilar, samtliga respondenter upplevde samma faktorer som vanligt förekommande utmaningar och möjligheter likt de i den tidigare referensramen. Detsamma gällde kommunikations utmaningar och de strategier som användes för att kommunicera genom de digitala medel Slutsats: Olika ledarskapsstilar kan nyttjas enskilt och tillsammans av chefen för att enklare leda i en digital arbetsmiljö, chefen kan använda sig av kunskapen från resultatet i detta arbete som riktlinjer i sitt ledarskap i en digital arbetsmiljö, det finns fler möjligheter och utmaningar som kan tillkomma i en digital arbetsmiljö. Slutsatsen av kommunikation är att leda i en digital arbetsmiljö, det innebär både möjligheter och utmaningar för chefer, och genom att använda lämpliga strategier och anpassningar kan chefer hantera dessa utmaningar och dra nytta av fördelarna med digital kommunikation. / Background: The pandemic set the tone for a digital workplace. This continued as it is much more common today to work from home than before. A digital workplace affects work routines, communication, control and monitoring, but above all leadership. With the popular digital workplace comes new challenges and opportunities for leadership and there is a need to develop new ways of conducting leadership in a digital work environment. Purpose: The purpose of the study is to explore opportunities and challenges related to digital work environments and to formulate guidelines for managers in digital work environments. The study’s results are intended to contribute to a better understanding of the role of technology in managers’ complex responsibilities in digital work environments. The study will examine different leadership styles and their adaptation to digital work environments to assist managers in navigation between challenges and opportunities. Method: A qualitative method with nine individual interviews has been the basis of this study. 26 questions were formulated with the help of an interview guide and these questions were asked to the respondents on individual occasions. The interviews were recorded and then transcribed. Results: All respondents could be linked to different leadership styles, all respondents experienced the same factors as common challenges and opportunities similar to those in the previous frame of reference. The same applied to communication challenges and the strategies used to communicate through digital means. Conclusion: Different leadership styles can be used individually and together by the manager to lead more easily in a digital work environment, the manager can use the knowledge from the results of this work as guidelines in their leadership in a digital work environment, there are more opportunities and challenges that can arise in a digital work environment. The bottom line of communication is that leading in a digital work environment presents both opportunities and challenges for managers, and by using appropriate strategies and adaptations, managers can manage these challenges and reap the benefits of digital communication.