Syftet med denna studie var att undersöka och öka kunskapen om arbetsrelaterad stress hos biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Genom kvalitativa intervjuer med sex anställda har ett antal frågeställningar besvarats. Dessa handlar om stressens orsaker, hur stressen påverkar biståndshandläggarnas välmående och arbetskvalitet, hur stressen hanteras och vilka faktorer biståndshandläggarna anser kan reducera den upplevda stressen. Intervjumaterialet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kopplat till stress hos socialarbetare samt två teoretiska verktyg: krav-kontrollmodellen och copingteorin. Resultat visar på att orsaker till stress handlar om faktorer så som en okontrollerbar ärendemängd och brist på stöd från ledning. Biståndshandläggarnas hälsa påverkas på olika sätt, både psykiskt, fysiskt och kognitivt. Vidare påverkas arbetskvaliteten genom att detaljer lättare missas. Respondenternas stresshantering kännetecknas av både positiva och negativa strategier. Det kan handla om att öka strukturen, sänka de personliga kraven, arbeta övertid eller att inte söka stöd. Respondenternas egna idéer om stressreducerande faktorer visade sig handla om stöd på arbetsplatsen och att arbeta i en resursstark organisation. Vidare framkom det att respondenter kan uppleva stress som något positivt då den kombineras med en hög kontrollnivå. / The aim of this study was to examine and increase the knowledge about work related stress among social service workers within elderly care. Through qualitative interviewes with six employees, a number of questions have been answered. These are about the causes of stress, how the stress affects the employees health and quality of work, how stress is managed and which factors they believe can reduce stress. The material has been analyzed on the basis of earlier research linked to stress among social workers together with two theoretical tools: the demand-control model and the coping theory. Results show that causes of stress are factors such as lack of control in work cases and a lack of support from the management. The employees health is affected by stress in various ways, both mentally, physically and cognitively. Furthermore, the quality of work is affected by details being more easily missed. The respondents’ stress management is characterized by both positive and negative strategies. It can be about increasing the work structure, lowering personal demands, working overtime and not seeking support. The respondents’ own ideas about stress reducing factors turned out to be about support within the work place and to work in a resourceful organisation. Results also show that respondents may experience stress as something positive when it is combined with a high level of control.

Studiens syfte har varit att undersöka vårdpersonals uppfattningar och upplevelser av sina arbetsförutsättningar samt den egna kompetensen i möte med äldre med psykisk ohälsa. För att göra detta har författarna gjort en kvalitativ studie med tematisk analys. Sju undersköterskor som arbetar på särskilt boende har intervjuats. Det har använts semistrukturerade intervjuer för att utröna hur de uppfattar och upplever deras förutsättningar på arbetet samt deras egen kompetens inom området. Vid analysen har Anthony Giddens struktureringsteori, kompletterat med begreppen handlingsutrymme samt tyst och explicit kunskap, använts.  Vid intervjuerna och sedan vidare transkribering och tematisering framkom det tydliga mönster i deras förutsättningar rörande resurserna personal och tid. Det mest framträdande var bristen på personal som skapade brist på tid för att kunna ge psykosocialt stöd. Det var dock något som personalen värnade om och ville ha möjlighet till och de hade därför olika strategier för att skapa mer av detta. Det framkom tydligt att majoriteten hade en tyst kunskap i form av arbetserfarenheter som de främst använde sig av i mötet med de äldre som upplever psykisk ohälsa. Den explicita kunskapen fanns det inte lika mycket av i förhållande till psykisk ohälsa, även om det är något undersköterskorna önskade. Sammantaget påverkade resurserna och bristen på explicit kunskap huruvida de hade möjlighet att ge psykosocialt stöd till de äldre. / The purpose of the study has been to examine healthcare professional´s perceptions and experiences of their working conditions, as well as their own competence during their daily work in elderly nursing homes when they meet elders with mental illness. To do this, the authors of this study have used a qualitative method with thematic analysis. Seven semi-structured interviews with assistant nurses working in nursing homes have been conducted to find out how they perceive and experience their conditions at work and their own competence they have in the field. In the analysis, Anthony Gidden's structuring theory has been supplemented with the concepts of room for maneuver along with silent and explicit knowledge has been used. During the interviews and then further transcription and thematization, a clear pattern emerged in their conditions regarding the resources staff and time. The most prominent was the lack of staff which created a lack of time to be able to provide psychosocial support. However, this was something that the care staff cared about and wanted to have the opportunity to do, and they therefore have different strategies for creating more time to be able to provide psychosocial support. It is also clear that the majority hade a tacit knowledge in the form of work experiences that they mainly used in the meeting with the elderly who experience mental illness. There was not as much explicit knowledge, even if it was something the staff wanted. All in all, the resources, and the lack of explicit knowledge affected whether they could provide psychosocial support to the elderly.

Background: The National Board of Health and Welfare (2020) states that when coordination fails this leads to difficulties in the cooperation between the roles of the various professions and this lack results in the staff's holistic approach to care are failing.  The National Board of Health and Welfare (2020) also shows that the elderly drink more and more alcohol and statistics show that alcohol consumption among 65-84-year-olds has risen by 21% since 2014. Purpose: The purpose of our study was to get a deeper understanding of how the work on the elderly with alcohol abuse is carried out within the home care service from the perspective of leaders and assistant nurses. Method: Collection of data material was carried out through a qualitative method which was carried out in total through eight semi-structured interviews with unit managers and assistant nurses in the home care service. Result: To then analyze the results we used collaboration from Bert Danermark, room for maneuver from Michael Lipsky and Ingrid Karlsson's thesis there she reflects on room for maneuver and freedom of action.  was used. The results of the study showed a lack of knowledge among the staff when it comes to the elderly and alcohol abuse as well as the managers' room for maneuver and the staff's freedom of action is limited towards the elderly with alcohol abuse in the home care service through laws and guidelines. They require further collaboration between the home care service and other organizations such as substance abuse care to prevent the elderly from ending up in alcohol abuse. Conclusion: Our conclusion is that there is a great need for collaboration and cooperation between the various actors in society and that one should review the already existing laws or come up with proposals for a new law. / Bakgrund: Socialstyrelsen (2020) konstaterar är att när samordning brister leder detta till svårigheter i samarbetet mellan de olika yrkesprofessionernas roller och denna brist resulterar i att personalens helhetsgrepp kring vården fallerar. Socialstyrelsen (2020) visar även att äldre dricker alltmer alkohol och statistik visar att alkoholkonsumtionen bland 65–84-åringar har stigit med 21 % sedan 2014. Syfte: Syftet med vår studie var att få en ökad förståelse om hur arbetet kring äldre med alkoholmissbruk bedrivs inom hemtjänsten utifrån enhetschefer och undersköterskors perspektiv. Metod: Insamling av datamaterial har genomförts genom en kvalitativ metod som sammanlagt genomfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer med enhetschefer och undersköterskor inom hemtjänsten. Resultat: För att sedan analysera resultatet användes teorierna om samverkan från Bert Danermark, handlingsutrymme från Michael Lipsky och Ingrid Karlssons avhandling där hon reflekterar över handlingsutrymme och handlingsfrihet. Studiens resultat visade kunskapsbrist hos personalen när det kommer till äldre och alkoholmissbruk samt chefernas handlingsutrymme och personalens handlingsfrihet begränsar deras arbete gentemot de äldre med alkoholmissbruk inom hemtjänsten. De krävs ytterligare samverkan mellan hemtjänsten och andra organisationer så som missbruksvården för att förebygga att äldre hamnar i ett alkoholmissbruk. Slutsats: Vår slutsats är att det finns ett stort behov av samverkan och samarbete mellan de olika aktörerna i samhället samt att man bör se över de redan befintliga lagarna eller komma med förslag till en ny lag.

Förståelsen för effekter av lärandet och den psykosociala arbetsmiljön genom individen själv och omgivningen var av betydelse för nya chefers hantering av sina ledarroller. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur första linjens nya chefer hanterade sina ledarroller inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Studiens tillvägagångssätt utgick från en fenomenologisk och kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Analys av data genomfördes utifrån en tolkande fenomenologisk analysmetod. Slutsatsen visade att nya chefers utveckling kategoriserades som strategier och omständigheter. Strategier utgjorde nya chefers interna villkor som var att öva på att bli chef, inta ledarrollen och att växa i sin ledarroll. Omständigheter utgjorde nya chefers externa villkor som var att vara chef i första linjen och att klara av ledarrollen. Slutsatsen visade också att mängd arbete, användning av flertal datasystem, tiden, individen själv, relationer till andra, individens utveckling, arbetsinnehållet i första linjen och den komplexa organisationen påverkade nya chefers utveckling i sina ledarroller. / The understanding of the effects of learning and the psychosocial work environment through the individual herself and the environment was important to new manager´s management of their leadership roles. The purpose of this study was to contribute knowledge with how the first-lines’ new managers handled their leadership roles. The approach in this study was based on a phenomenological and qualitative case study. The data collection consisted of semi-structured interviews. Performance of analysis of data was based on an interpretive phenomenological analysis method. The conclusion showed that the development of new managers is categorized as strategies and circumstances. Strategies were new managers’ internal conditions and those are to becoming a manager, to take on the leadership role and to grow in the leadership role. The circumstances constituted new managers’ external conditions and those are to work as a manager in the first-line and to fulfill the leadership role. The conclusion also showed that the quantity of work, the use of several computer systems, time, individual herself, relationships at work, the individual’s development, content of work, and the complex organization affect new managers’ development in their leadership roles.