En kvalitativ undersökning där olika delar av socialt arbete har studerats med fokus på samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har åtta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frågor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrån systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som används när de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion. En av undersökningens slutsatser har varit att även om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn på vad samverkan innebär. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekräftar att akolans förebyggande arbete ofta skärs ned på när resurserna krymper.

I Sverige ses alkohol som socialt accepterat under såväl vardag som högtid, både jul och konferensresa skålas in med öl och brännvin. Dock går det inte att frångå det faktum att över 300 000 av landets invånare lider av ett alkoholberoende, vilket gör det till en av våra största folkhälsosjukdomar. En sjukdom som ofta inte syns, men förekommer framförallt på våra arbetsplatser. På arbetsplatsen ligger yttersta ansvaret hos cheferna; deras förmåga att upptäcka och agera när tecknen väl syns hos individen. Dessa tecken är inte alltid enkla att se vilket framgick i denna studie. Studiens syfte var att skapa förståelse för chefers upplevelser och erfarenheter av att hantera anställda med alkoholproblematik samt att utröna vad som påverkar chefers agerande när de ställs inför denna situation. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ, hermeneutisk intervjustudie. Deltagare i studien var chefer med erfarenhet av alkoholproblematik samt ledande aktörer inom alkoholarbete i näringslivet. Studiens huvudsakliga slutsatser är att alkohol är ett svårhanterligt ämne för chefer, grundat i rädslor och kunskapsbrist. Det framkom även att chefer upplever en svår balansgång mellan medmänsklighet och arbetsgivaransvar samt lagkrav.

Denna studie ämnar undersöka eventuella samband mellan alkoholkonsumtion och livstillfredställelse samt sambandet mellan att vara närstående till en person med alkoholproblematik och livstillfredställelse. Det undersöks även om dessa samband skiljer sig mellan könen man och kvinna. Studiens hypoteser utgår från tre olika teorier om livstillfredställelse som på olika sätt förklarar vad som påverkar livskvaliteten. Studiens hypoteser utgår även från normaliseringsteorin, avvikelseteorin samt tidigare forskning om alkoholkonsumtionens effekter. Datamaterialet som ligger till grund för studiens analyser är den nationella SOM-undersökningen år 2016. Urvalet bestod av boende i Sverige år 2016 i åldrarna 16 till 85 år. Analyserna genomfördes med logistisk regressionsanalys och samtliga analyser kontrollerades för ålder. Resultaten visar ett positivt samband mellan högre alkoholkonsumtion och livstillfredställelse. Detta samband påverkas inte av kön. Resultaten visar ett negativt samband mellan att ha en närstående med alkoholproblem och livstillfredställelse. Detta samband påverkas inte heller av kön.

I det svenska samhället har alkoholen en socialt normativ position. Trots en strikt alkoholpolitik och stora samhälsinsatser utgör alkoholism och alkoholproblematik en stor samhällsutmaning. Till följd av arbetsplatsens centrala position i många yrkesverksammas liv tillkommer ett stort ansvar i att uppmärksamma och hantera alkoholism och alkoholproblematik. Syftet med studien är att undersöka och jämföra det praktiska arbetet med alkoholproblematik inom två olika organisationer utifrån ett organisationskulturellt perspektiv. Genom det organisationskulturella perspektivet belyser studien hanteringen av alkoholproblematik utifrån ett nytt synsätt. Studien problematiseras genom att jämföra hanteringen av alkoholproblematik utifrån organisationskulturens artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Studiens empiriska material utgår ifrån åtta stycken semistrukturerade intervjuer fördelat jämt på respektive organisation. Resultatet som föreligger visar att organisationskulturen är av stor betydelse för hur organisationer arbetar med alkoholproblematik. Skillnaderna som föreligger organisationerna emellan förekommer på ett djupt medvetet och omedvetet plan i organisationernas värderingar, normer och grundläggande antaganden. I de ytliga nivåerna av organisationskulturen avseende alkoholpolicy, stöddokumentation och rehabiliteringsplaner föreligger inga omfattande skillnader. Vidare indikerar studiens resultat på att medarbetarnas och befattningsgruppernas sociala interaktion är avgörande för att skapa enhetliga alkoholvärderingar och således även ett enhetligt arbete med alkoholproblematik.

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat de senaste tio åren, vilket leder till att allt fler människor riskerar att få sjukdomar och skador till följd av sitt alkoholbruk. Sjuksköterskan har ansvar för att främja hälsa och förebygga sjukdom. För att möta patienten på ett gott sätt måste sjuksköterskan värna om värdighet, samt visa förståelse. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva faktorer som påverkar mötet mellan sjuksköterskan och patienter med alkoholproblematik. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Arbetet med patienter med alkoholproblematik väcker många tankar och känslor hos sjuksköterskan. Tankar finns om att det är personens eget fel och att patienten inte vill ha hjälp, men även om vad som ligger bakom missbruket. Det finns en känsla av kunskapsbrist som leder till osäkerhet hos sjuksköterskan. Många sjuksköterskor låter bli att prata om alkohol med sina patienter på grund av att de tror att patienterna ska bli upprörda. Diskussion: För att skapa förutsättningar för ett bra möte är det viktigt att sjuksköterskan är medveten om sin förförståels, samt reflekterar över sina tankar, känslor och handlingar i mötet med patienter med alkoholproblematik. / Background: In Sweden, the consumption of alcohol has increased during the last ten years and this in turn has lead to an increased risk of alcohol related diseases and injuries. Nurses have a responsibility to promote health and prevent diseases. In order to meet patients in a good way, nurses must be understanding and maintain the patient’s dignity. Aim: To describe – from a nurse’s perspective – factors that affect the interaction between the nurse and patients with alcohol related problems. Method: A literature review based on eleven scientific articles. Result: Working with patients with alcohol related problems raises a lot of thoughts and feelings among nurses. For instance, thoughts on blame and how patients refuse help, but also thoughts on what is causing alcohol abuse. There is a feeling that lack of knowledge leads to insecurity among some nurses. Many nurses refrain from discussing alcohol with their patients since they believe the patients might be offended. Discussion: In order to create conditions for good interaction, it is important for the nurse to be aware of her preconceptions and to reflect over thoughts and feelings that appear in the interaction with patients with alcohol related problems.

Det råder inget tvivel om att alkoholproblem är ett ökande problem i samhället, även bland den äldre befolkningen. Som följd av den ökande alkoholproblematiken blir biståndshandläggarens arbete viktigt, då de ofta möter äldre människor i första hand i samband med ansökan av insatser kring omsorgs- och hjälpbehov. Biståndshandläggarens egna tankar kring ämnet är att problematiken är väldigt komplex. Det är ett område där det saknas tydlighet i rutiner eller riktlinjer för hur arbetet på bästa sätt ska genomföras. Syftet med studien är därför att undersöka biståndshandläggares arbete med alkoholproblematik bland äldre samt hur de inkluderas i biståndsbedömningar. Vanligast i forskning är att undersökningar görs i stora städer eller kommuner, därför fokuserar denna studie på små kommuner i Västerbotten. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer fysiskt och via telefon med fem biståndshandläggare. Resultatet visar att biståndshandläggarna möter problematiken kontinuerligt och att den bakomliggande orsaken till alkoholproblematik varierar, men att det vanligtvis rör större livsförändringar eller ensamhet. En del biståndshandläggare följer IBIC, individens behov i centrum, vid biståndsbedömningarna. Gemensamt berättar alla biståndshandläggare att de undersöker den äldres behov och vad som fungerar eller inte fungerar i vardagen. Vid alkoholproblematik finns det ett antal handlingsmöjligheter för biståndshandläggarna, men dessa begränsas om den äldre inte vill ta emot hjälp. Det framkommer att äldre vanligtvis förnekar sina alkoholproblem och inte vill ha hjälp med dem. Det handlar enligt biståndshandläggarna ofta om att få in en fot för att på ett eller annat sätt skapa en relation och möjliggöra för att kunna hjälpa den äldre. Biståndshandläggarna går ibland utanför ramarna och utökar insatser för att hjälpa äldre med alkoholproblematik. Önskan att hjälpa äldre som förnekar och inte vill ha hjälp för alkoholproblemen leder till en känsla av maktlöshet bland biståndshandläggarna. I små kommuner samverkar olika professioner kontinuerligt och enligt biståndshandläggarna är samverkan någonting som fungerar bra och värdesätts högt. Samverkan är en fördel med små kommuner uttrycker biståndshandläggarna, samt personkännedom. Personkännedom beskrivs dock även som en nackdel med små kommuner.

Bakgrund och Syfte:  Alkoholkonsumtionen bland den äldre befolkningen har ökat de senaste åren. Hemtjänsten saknar resurser för att kunna tillgodose omsorgsbehoven för äldre personer med alkoholproblematik. I denna studie undersöks hemtjänstens arbete med den äldre omsorgstagaren som har alkoholproblematik. Syftet med studien är att undersöka hur hemtjänsten förhåller sig till lagar, regler och policys samt vilket ansvar hemtjänsten har till äldre personer med alkoholproblematik.  Metod: Studien är baserad på insamlade data i form av fyra semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom hemtjänsten i två kommer i Västerbottens län. Intervjuerna transkriberades och sedan kodades med hjälp av tematisk analys.  Resultat: Resultatet baseras på fem teman, första temat är hemtjänstens ansvar i mötet med omsorgstagaren, andra temat är brist på kunskap och utbildning, tredje temat är oklara riktlinjer och komplexa förhållningssätt, fjärde temat är brister i samverkan och det femte och sista temat är hemtjänstens arbetsmiljö. Hemtjänsten har allt för lite utbildning kring hanterandet av personer med alkoholproblematik. Det framkommer även att det i dagsläget inte finns några riktlinjer eller förhållningssätt kring hur man ska bemöta den äldre som har alkoholproblematik. Hemtjänsten ansvarar över den äldre som bor hemma och hemtjänsten önskade en samverkan mellan hemtjänst och missbruksenheten för att kunna hjälpa omsorgstagarna på det bästa sättet. Slutsatser: Hemtjänstpersonal behöver utbildning och tydlighet i arbetet för att den äldre ska få sina behov tillgodosedda. Förbättring i samverkan mellan olika aktörer är av vikt för att kompensera för hemtjänstens brist av kunskap.

Bakgrund: I Sverige växer cirka 385 000 barn upp i familjer där en eller bägge föräldrar har en riskabel konsumtion av alkohol, vilket innebär att 4- 5 barn i varje skolklass har minst en förälder med riskabel alkoholkonsumtion, och att minst 60 000 barn under 18 år har en förälder vilken har allvarliga alkoholproblem. Dessa barn har en ökad risk att utveckla ohälsa, där den psykiska ohälsan är en av de allvarligaste riskerna för folkhälsan på sikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur en förälders alkoholproblematik påverkar den psykiska hälsan hos barn (0 - 17 år). Metod: Metoden är en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar har analyserats och sammanställts för att besvara frågeställningen. Resultat: De granskade studierna visar tydligt på att barns psykiska hälsa påverkas av en förälders alkoholproblematik. Både internaliserade- och externaliserade symtom finns representerade, likväl som risken att utveckla egen missbruksproblematik. Slutsats: Forskning visar på ett samband mellan förälderns alkoholproblematik och påverkan på barns psykiska hälsa. Dock är inte förälderns alkoholproblematik i sig som enskild faktor endast avgörande om en ogynnsam utveckling sker hos barnen, utan flertalet andra förmedlande faktorer samspelar och utgör en påverkan. Flickor och pojkar anses bli påverkade på olika sätt, likväl föreligger varierande uppfattningar om hur allvarligt barnen påverkas. / Background: About 385 000 children in Sweden grow up in families where one or both parents show a risky alcohol consumption, which means that 4- 5 children in each class has at least one parent with risky alcohol consumption, and at least 60 000 children under 18 years of age have a parent which has serious alcohol problems. These children have an increased risk of developing illnesses, where mental illness is one of the most serious long-term public health risks. Aim: The aim of this study was to describe parental alcohol problems and the mental health outcome in children (0-17 years). Method: The method is a literature review, where 10 scientific articles have been analyzed and compiled, in order to follow the aim. Result: The reviewed studies clearly show that the mental health of children is affected by parental alcohol problems. Among the outcomes both internalizing- and externalizing symptoms are represented, as well as the risk of developing an own addiction problem. Conclusion: Research shows a connection between parental alcohol problems and the outcome in terms of children’s mental health. However, the parental alcohol problem in itself is not a sole risk factor for an unfavorable development of the children also other mediating factors interact and exert an influence.  Girls and boys are affected differently and also varying interpretations on how seriously children are affected, are found.

Bakgrund: Alkoholproblematik är ett stort problem som påverkar den enskilda personen, anhöriga och samhället. Lagar och riktlinjer slår fast att anhöriga ska erbjudas stödinsatser. Sjuksköterskans etiska kod omfattar både den enskilda individen, anhöriga och samhället. Tidigare studier har uppmärksammat livssituation och hälsa hos anhöriga till personer med psykisk ohälsa, men det saknas studier kring anhöriga till personer med alkoholproblem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen med särskilt fokus på hälsa hos vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sex vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik intervjuades individuellt med halvstrukturerad metod enligt Kvale och Brinkmann. Intervjumaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnade i fyra kategorier: En otrygg och ansvarstagande livssituation, Att leva för den andra och förlora sig själv, Variation av starka känslor samt Att komma vidare i livet och försonas med sig själv. Diskussion: Studiens metod diskuteras utifrån Graneheim och Lundmans kvalitetsbegrepp. Centrala fynd i resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM). / Background: Alcohol problems is a major problem that affects the individual, family and society. Laws and guidelines states that family members must be offered support. Nurse’s Code of Ethics includes both the individual, family and society. Previous studies have drawn attention to life situation and health of family members of persons with mental illness, but there is a lack of studies of family members of persons with alcohol problems. Aim: The aim of this study was to describe the life situation with a particular focus on health in adult family members of persons with alcohol problems. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Six adult family members of persons with alcohol problems were interviewed individually with semi-structured method by Kvale and Brinkmann. The interview material was analysed using Elo and Kyngäs method of qualitative content analysis. Results: The results from the interviews resulted in four categories: An insecure and responsible life situation, To live for the other and lose yourself, Variety of strong emotions and To move on in life and to reconcile with yourself. Discussions: The study’s method is discussed based on Graneheim and Lundmans quality concepts. Central findings in the results are discussed in relation to previous research and Antonovsky’s theory of sense of coherence (SoC).

Att växa upp med en förälder/föräldrar med en alkoholproblematik kan få konsekvenser för barnet, dels under uppväxten men även i vuxen ålder. Den här studien undersöker biografiska narrativ av skam och stigmatisering under uppväxten hos vuxna barn som vuxit upp med en förälder/föräldrar med en alkoholproblematik. Studien undersöker även vilka strategier de vuxna barnen använde, samt på vilka sätt de vuxna barnen beskriver sina minnen av hjälp och stöd från professionella under uppväxten. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av fyra självbiografier har tre teman skapats; känslor under uppväxten, strategier under uppväxten och minnen av professionella. Studien visar på att dessa vuxna barn upplevt skamkänslor, såsom skam över föräldern. Känslor av stigmatisering kunde ta sig uttryck i att de vuxna barnen under uppväxten upplevde att andra såg på barnet och familjen som annorlunda. Studien visar även på att de vuxna barnen använde sig av ett antal olika strategier under uppväxten för att hantera situationen. Dessa innebar bland annat att barnen var mycket ansvarstagande, ifrågasatte förälderns beteende samt använde sig av lögner för att skydda familjen. Vad gäller de vuxna barnens minnen av professionella ges beskrivningar av förskole- och skolpersonal, sjukvårdspersonal, socialtjänsten och andra yrkesgrupper. De vuxna barnen beskriver såväl positiva som negativa erfarenheter av hjälp och stöd under uppväxten. Resultaten har analyserats med hjälp av Beckers stämplingsteori, Goffmans begrepp stigma och systemteori.