Många attityder och förutfattade meningar existerar inom vårdkedjan kring patienter med alkoholproblematik. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka sjuksköterskors och läkares attityder gentemot patienter med alkoholproblematik. Dessutom kommer orsaker och effekter till attityderna belysas. Metoden är en systematisk litteraturstudie med tio kvantitativa och två kvalitativa studier. Resultatet innehöll tre av författarna identifierade teman: kunskap & utbildning, interventioner och mötet & stigmatisering. Under temat kunskap & utbildning visade det sig att ökad kunskap och mer utbildning innebar en positiv förändring av hälso- och sjukvårdspersonalens attityder gentemot patienter med alkoholproblematik. Under temat interventioner visades inget entydigt resultat av effekten, men följande områden utgjorde hinder vid genomförandet av interventioner har identifierats; kunskap, utbildning, attityder, arbetsmiljö, tid- och resurser. Temat mötet & stigmatisering visade komplexiteten i mötet, sett ur både patientens och hälso- och sjukvårdspersonalens perspektiv. Författarnas slutkommentarer är att sjuksköterskor är en outnyttjad resurs i vården av patienter med alkoholproblematik och för att öka kunskapen behövs det mer utrymme för ämnet alkohol under sjuksköterskeutbildningen. / Many attitudes and preconceived opinions exist among the health care system, about patients with complex alcoholproblems. The object with this literature study is to examine the attitudes of nurses and doctors towards patients with complex alcoholproblems. The reasons and effects caused by those attitudes will also be illustrated. The method is a systematic literature study with ten quantitative and two qualitative studies. The result includes three by the authors identified themes: knowledge & education, interventions and meeting & stigmatization. In the theme knowledge & education the results demonstrated that increased knowledge and education lead to a positive change of the health personnels attitudes towards patients with complex alcoholproblems. In the theme intervention it didn’t demonstrate any unambiguous result of the effect, but following obstacles have been identified; knowledge, education, attitudes, work environment, time, and resources. The theme meeting and stigmatization showed the complexity in the meeting, from the perspective of both the patient and the health personnel. The writers final comments are that nurses are an unexploited resource in the care of patients with complex alcoholproblems and to increase the knowledge, the need for more space for the subject alcohol is required in nursing education.

Although alcohol consumption among the elderly is rising this is still modestly noted. Care managers in elderly care come in contact with elderly people. The purpose with the study was therefore to examine how care managers experience the work with elderly people with alcohol problems and six qualitative interviews have been conducted. Empirical data has been analyzed with thematic analysis and linked to previous research and Hasenfelds theory about people-processing, people-sustaining and people-changing. The results show that care managers experience routines regarding elderly with alcohol problems, does not differ much from traditional elderly cases. These cases demand a higher level of cooperation between different departments, because they lack resources to help the elderly. Important factors in the work are considered to be motivational work, building a trust and a functioning interaction. They request more knowledge about elderly and alcohol, support from colleagues and the substance abuse unit are considered important. / Även om alkoholkonsumtionen bland den äldre generationen stiger är detta fortfarande blygsamt uppmärksammat. Biståndshandläggare inom äldreomsorgen kommer i kontakt med många äldre i sitt arbete. Syftet med studien var därför att undersöka hur biståndshandläggare upplever arbetet med äldre som har en alkoholproblematik. För att besvara studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med sex biståndshandläggare i skilda kommuner. Empirin har analyserats med tematisk analys och kopplats till tidigare forskning samt Hasenfelds teori om people-processing, people-sustaining och people-changing. Resultatet visar att biståndshandläggare upplever att det som skiljer ärenden rörande äldre med alkoholproblematik rutinmässigt från traditionella äldreomsorgsärenden är att de kräver en högre grad av samverkan mellan olika funktioner då biståndshandläggare inte besitter resurser att hjälpa dessa äldre. Viktiga faktorer i arbetet anses vara motivationsarbete, skapa en förtroendefull relation och uppnå en fungerande samverkan. Biståndshandläggarna efterfrågar mer kunskap om äldre och alkohol och stöd från kollegor samt missbruksenheten upplevs vara viktigt.

No description available.

Background: The National Board of Health and Welfare (2020) states that when coordination fails this leads to difficulties in the cooperation between the roles of the various professions and this lack results in the staff's holistic approach to care are failing.  The National Board of Health and Welfare (2020) also shows that the elderly drink more and more alcohol and statistics show that alcohol consumption among 65-84-year-olds has risen by 21% since 2014. Purpose: The purpose of our study was to get a deeper understanding of how the work on the elderly with alcohol abuse is carried out within the home care service from the perspective of leaders and assistant nurses. Method: Collection of data material was carried out through a qualitative method which was carried out in total through eight semi-structured interviews with unit managers and assistant nurses in the home care service. Result: To then analyze the results we used collaboration from Bert Danermark, room for maneuver from Michael Lipsky and Ingrid Karlsson's thesis there she reflects on room for maneuver and freedom of action.  was used. The results of the study showed a lack of knowledge among the staff when it comes to the elderly and alcohol abuse as well as the managers' room for maneuver and the staff's freedom of action is limited towards the elderly with alcohol abuse in the home care service through laws and guidelines. They require further collaboration between the home care service and other organizations such as substance abuse care to prevent the elderly from ending up in alcohol abuse. Conclusion: Our conclusion is that there is a great need for collaboration and cooperation between the various actors in society and that one should review the already existing laws or come up with proposals for a new law. / Bakgrund: Socialstyrelsen (2020) konstaterar är att när samordning brister leder detta till svårigheter i samarbetet mellan de olika yrkesprofessionernas roller och denna brist resulterar i att personalens helhetsgrepp kring vården fallerar. Socialstyrelsen (2020) visar även att äldre dricker alltmer alkohol och statistik visar att alkoholkonsumtionen bland 65–84-åringar har stigit med 21 % sedan 2014. Syfte: Syftet med vår studie var att få en ökad förståelse om hur arbetet kring äldre med alkoholmissbruk bedrivs inom hemtjänsten utifrån enhetschefer och undersköterskors perspektiv. Metod: Insamling av datamaterial har genomförts genom en kvalitativ metod som sammanlagt genomfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer med enhetschefer och undersköterskor inom hemtjänsten. Resultat: För att sedan analysera resultatet användes teorierna om samverkan från Bert Danermark, handlingsutrymme från Michael Lipsky och Ingrid Karlssons avhandling där hon reflekterar över handlingsutrymme och handlingsfrihet. Studiens resultat visade kunskapsbrist hos personalen när det kommer till äldre och alkoholmissbruk samt chefernas handlingsutrymme och personalens handlingsfrihet begränsar deras arbete gentemot de äldre med alkoholmissbruk inom hemtjänsten. De krävs ytterligare samverkan mellan hemtjänsten och andra organisationer så som missbruksvården för att förebygga att äldre hamnar i ett alkoholmissbruk. Slutsats: Vår slutsats är att det finns ett stort behov av samverkan och samarbete mellan de olika aktörerna i samhället samt att man bör se över de redan befintliga lagarna eller komma med förslag till en ny lag.