Bakgrund: En bransch där det i nuläget syns ett ökat behov av personal är förskoleverksamheten, vilket bland annat beror på pensionsavgångar. Det är dock idag inte lika många som utbildar sig till förskollärare med konsekvensen att det råder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har också medfört att det råder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det är betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, då de sökande kan ställa högre krav på både arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltså fler lediga jobb än det finns förskollärare.Syfte: Syftet är att skapa kunskap om och förståelse kring hur förskollärarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de värderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare. Syftet är också att undersöka hur kommunala arbetsgivare kan använda sig av Employer branding för att skapa en mer attraktiv arbetsplats och för att locka till sig nyutbildade förskollärare.Metod: För att genomföra vår undersökning har vi valt en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning för datainsamling.Resultat: Resultatet visar att samtliga faktorer värderas högt av förskollärarstudenter vid val av arbetsplats, samt vad en arbetsgivare bör erbjuda för att de ska vilja arbeta där. Mindre skillnader går dock att utläsa, bland annat värderades utvecklingsmöjligheter och relation till arbetskamrater högst medan pedagogisk inriktning värderades något mindre. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Although alcohol consumption among the elderly is rising this is still modestly noted. Care managers in elderly care come in contact with elderly people. The purpose with the study was therefore to examine how care managers experience the work with elderly people with alcohol problems and six qualitative interviews have been conducted. Empirical data has been analyzed with thematic analysis and linked to previous research and Hasenfelds theory about people-processing, people-sustaining and people-changing. The results show that care managers experience routines regarding elderly with alcohol problems, does not differ much from traditional elderly cases. These cases demand a higher level of cooperation between different departments, because they lack resources to help the elderly. Important factors in the work are considered to be motivational work, building a trust and a functioning interaction. They request more knowledge about elderly and alcohol, support from colleagues and the substance abuse unit are considered important. / Även om alkoholkonsumtionen bland den äldre generationen stiger är detta fortfarande blygsamt uppmärksammat. Biståndshandläggare inom äldreomsorgen kommer i kontakt med många äldre i sitt arbete. Syftet med studien var därför att undersöka hur biståndshandläggare upplever arbetet med äldre som har en alkoholproblematik. För att besvara studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med sex biståndshandläggare i skilda kommuner. Empirin har analyserats med tematisk analys och kopplats till tidigare forskning samt Hasenfelds teori om people-processing, people-sustaining och people-changing. Resultatet visar att biståndshandläggare upplever att det som skiljer ärenden rörande äldre med alkoholproblematik rutinmässigt från traditionella äldreomsorgsärenden är att de kräver en högre grad av samverkan mellan olika funktioner då biståndshandläggare inte besitter resurser att hjälpa dessa äldre. Viktiga faktorer i arbetet anses vara motivationsarbete, skapa en förtroendefull relation och uppnå en fungerande samverkan. Biståndshandläggarna efterfrågar mer kunskap om äldre och alkohol och stöd från kollegor samt missbruksenheten upplevs vara viktigt.

Bakgrund och problem: Styrning utgör en fundamental aspekt för utvecklingen av skolverksamheten. Ofta benämns behovet av en flerdimensionell styrning, där det balanserade styrkortet förespråkas som ett bra alternativ. Däremot utgör användningen av det balanserade styrkortet ett relativt outforskat ämne, som vanligtvis begränsas till att spegla dess implementering och tänkta resultat, men inte dess fortsatta användning efter introduktion. Mot bakgrund av ovanstående ter det sig intressant att studera hur det balanserade styrkortet används inom en skolverksamheten som redan har introducerat verktyget i sin verksamhet, och vilka aspekter som är viktiga för en framgångsrik användning.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur det balanserade styrkortet används som styrningsverktyg i en kommunal skolsektor, och vilka aspekter som är viktiga för dess framgångsrika användning ur ett långsiktig perspektiv. Metod: Studiens tillvägagångssätt utgår från en kvalitativ metod, där en fallstudie har genomförts i Västerås kommun på tre grundskolor. Innehållet delas upp i tre avsnitt där den första utgör den teoretiska referensramen, följt av empirisk referensram och analys. Den teoretiska referensramen ämnar att skapa en förståelse för ämnet. Insamling av det empiriska materialet har sedan utförts genom semi-strukturerade intervjuer, med ett målstyrt urval som lett till fem respondenter, två från kommunen och tre rektorer från olika grundskolor. Empirin har även kompletterats med dokument från kommunen och skolan. Slutligen har det teoretiska och empiriska materialet analyserats utifrån en komparativ metod, för att belysa likheter och skillnader mellan respondenterna samt mellan teori och empiri.  Slutsats: Studien kommer fram till att det balanserade styrkortet är användbart i en kommunal skolsektor. Däremot är verktyget kontextberoende och måste därmed anpassas till den specifika verksamheten. De viktiga aspekter som uppmärksammats, och anses behövas för att det balanserade styrkortet ska få en framgångsrik användning, är bland annat kommunikation, uppföljning och tydlighet för en gemensam förståelse. Även möjliga fallgropar belyses, som kan tänkas hämma det balanserade styrkortets användning. / Background and problem: Organizational management is a fundamental aspect of the development of the school sector. The need for multidimensional control is often referred to, where the balanced scorecard is advocated as a good alternative. However, the use of the balanced scorecard is a relatively unexplored topic, and is usually limited to reflecting its implementation and intended results, but not its continued use after introduction. Considering the above, it seems interesting to study how the balanced scorecard is used in a school sector that has already introduced the tool in its business, and what aspects that are important for a successful use. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how the balanced scorecard can be used as a management control system in a municipal school sector, and what aspects that are important for a successful use from a long-term perspective.  Method: The study's approach is based on a qualitative research method, where a case study has been executed in Västerås municipality at three primary schools. The content is divided into three sections, the first of which constitutes the theoretical frame of reference, followed by the empirical frame of reference and analysis. The theoretical frame of reference aims to create an understanding of the subject. Collection of the empirical material has then been carried out through semi-structured interviews, with a goal-oriented sample that has led to five respondents, two from the municipality and three principals from different primary schools. The empirical material has also been supplemented with documents from the municipality and the school. Finally, the theoretical and empirical material has been analyzed on the basis of a comparative method, to highlight similarities and differences between the respondents and between theory and empirical data. Conclusion: The study concludes that the balanced scorecard is useful in a municipal school sector. However, the tool is context-dependent and must therefore be adapted to the specific organisation. The important aspects that have been observed, and that are considered necessary for the successful use of the balanced scorecard, include communication, follow-up and clarity for a common understanding. Possible pitfalls are also highlighted, which may inhibit the usage of the balanced scorecard.