Under en sju veckors period har vi utformat produkten Tryck & Pek. Den har som syfte att skapa förutsättningar för förskolepedagoger att integrera digitala medier i den pedagogiska verksamheten. Som underlag för framställningen av produkten är har vi tillämpat flera olika insamlingsmetoder med olika källor, detta för att styrka vår produkts realitet. Tryck & Pek består av tre olika arbetssätt som integrerar det digitala verktyget surfplattan/lärplattan. Det första arbetssättet är QR-koder kopplade till filmade uppdrag. Det andra arbetssättet är en E-bok som handlar om ett kemiskt experiment. Det sista arbetssättet är en bildredigeringsaktivitet där man arbetar med bildredigering och dokumentation tillsammans med barnen. För att lättare kunna sprida vår produkt valde vi att skapa en hemsida. Sex förskolepedagoger fördelat på fyra avdelningar har prövat Tryck & Pek i olika barngrupper. De pedagoger som har deltagit i projektet har visat på ett stort intresse att fortsätta arbeta med digitala verktyg med barngruppen. Det finns fortfarande en del problemområden som gör att arbetet med digitala verktyg och medier är en svårighet, bland annat uppkoppling mot internet. Fortsatt utveckling av Tryck & Pek kan göras genom att skapa fler aktiviteter med digitala arbetssätt. www.digitalamedierifrskolan.wordpress.com

Syftet med studien är att granska tillgängligt stödmaterial för barns språkutveckling inom förskolans verksamhet. Genom systematisk sökning identifierades olika typer av stödmaterial och analyserades med en latent innehållsanalys samt ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Analysen resulterade i 12 kategorier; Förhållningssätt, Fysiskt material, Institutioner, Språkstödjande, Verbalt, Icke-verbalt, Planerad aktivitet, Spontan aktivitet, Kontinuerlig aktivitet, En och en, I grupp samt Utbildning. Resultatet visade på att pedagogens förhållningssätt var det viktigaste för barns språkutveckling samt att fysiskt stödmaterial kunde användas som komplement. Resultatet visade även vikten med att skapa en inkluderande miljö i verksamheten för att stödja barns språkutveckling. Slutsatsen med studien betonar samverkan mellan pedagogiskt förhållningssätt och fysiskt stödmaterial med utgångspunkt från barns intresse är mest optimalt för en språkstödjande verksamhet. Detta tar även stöd i Barnkonventionen och förskolans läroplan som betonar vikten av att inkludera barnet i beslut om sin utbildning samt till deras rätt till sitt eget språk.

Syftet med den här kvalitativa studien är att synliggöra förskolepedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Vår upplevelse under våra verksamhetsförlagdautbildningar är att utevistelsen inte ges samma omtanke av förskolepedagogerna som inomhusmiljönpå förskolorna. Vi tror att utemiljön har en god potential att kunna utvecklas för att främja barnslärande och att utomhusmiljön kan användas till mer än att barnen ska få frisk luft. I studien har vi undersökt vilka uppfattningar förskolepedagoger har om hur de använder utemiljön i förskolan och vilken uppfattning förskolepedagoger har om sin roll under utevistelsen i förskolan. Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att synliggöra förskolepedagogers uppfattningarkring utomhusmiljöns betydelse för barns lärande inom förskolan. Studien genomfördes med åtta stycken förskolepedagoger som arbetar på sex olika kommunala förskolor i Sverige. I resultatet framkom det att förskolepedagogers inställning och synsätt kan vara avgörande för hur de använder utemiljön som en lärandemiljö. Resultatet visar även på att förskolepedagogerna anser att utemiljön har betydelse för barns lärande. Genom våra intervjuer tycker vi oss se en utvecklingspotential hos förskolorna i att kunna utveckla utemiljön som en del av lärandemiljön. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>

Examensarbetets syfte är att studera hur pedagoger framställer barn i kvalitetsrapporter och utvecklingssamtalsunderlag, som riktar sig till externa aktörer, vårdnadshavare och politiker. I mitt arbete har jag utgått från tre övergripande frågor. På vilket sätt synliggörs barn i doku- menten? Hur synliggörs det enskilda barnet i dokumenten? Vilka kompetenser lyfter pedago- ger fram i dokumenten för att beskriva barn? Jag valde att göra en kvalitativ textanalys och mitt material består av två förskolors kvalitetsrapporter och utvecklingssamtalsunderlag. Den teoretiska utgångspunkten är social konstruktivistisk, det vill säga språket ligger i fokus vad gäller det analytiska redskapet.Resultatet i detta examensarbete visar att barn generellt beskrivs utifrån en positiv bild. Bar- nen framställs i dokumenten som barn i en homogen grupp som anpassas till en kollektiv för- väntning. Barnen konstrueras i två kategorier, barn som är i ständigt lärande och utveckling samt barn som är delaktiga och inflytelserika i verksamhetens arbete. En svårighet som blir tydlig i dokumenten är möjligheten att bemöta det enskilda barnet som inte har formats till det som förväntas av förskolans kollektiv. Det som också visas i resultatet är att det enskilda bar- net beskrivs utifrån åldersrelaterade kategorier. Den kollektiva idén är central vid formningen av förskolans verksamhet, som begränsar pedagogerna för enskilda lösningar. De allra yngsta barnen framställs generellt utifrån personliga egenskaper, beteende och känslor de visar på förskolan, medan de äldre barnen framställs utifrån kompetenser som pedagogerna förknippar till kompetenser som föreskrivs i förskolans läroplan. Examensarbetet visar också att det är svårt att läsa av den enskilda pedagogens barnsyn, eftersom pedagogerna förhåller sig till läroplanens intentioner, mål och riktlinjer.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer tolka några förskolepedagogers uppfattningar kring den fria leken i förskolan och hur de uppfattar sin roll i den fria leken. Studien är kvalitativ och genomfördes med sex förskolepedagoger som arbetar på fyra olika kommunala förskolor i Sverige. Resultatet vi fick fram visar förskolepedagogernas uppfattning kring deras roll i barnens fria lek, hur de uppfattar sitt eget agerande under den fria leken i förskolan och vilka faktorer som påverkar som kan vara hinder för barnens lek men även vad i verksamheten som ger barnen goda möjligheter att leka fritt. Faktorer som påverkade i vilken utsträckning som barnen kunde leka fritt var bland annat personalbrist, rutiner och tid, inställningen till den fria leken hos förskolepedagogerna samt tillgängligheten till lekmaterial och inspirerande miljöer. Informanterna i studien samtalar alla om att vara en närvarande pedagog och finnas för barnen som ett stöd i leken, de uppfattar att när de är närvarande och tillgängliga för barnen så ger det goda förutsättningar för barnens lek. Det framkommer även i studien att förskolepedagogernas förmåga att anpassa sig efter barnens olika behov påverkar hur utfallet av leken blir i verksamheten. / <p>2020-06-08</p>

AbstraktDen här studien har undersökt förskolepedagogers enskilda och gemensamma medve-tenhet och tal om ämnet kränkande behandling och det medföljande ansvaret. Det som utmärkt sig i undersökningen har varit förskolepedagogers förståelse om kränkande behandling och utvecklandet av deras roller i relation till ämnet. Det vill säga att försko-lepedagogerna utvecklar och anpassar sin kultur och identitet inom förskolans kontext, som kontinuerligt förändras. Samtidigt måste förskolepedagogernas personliga tolk-ningar av ämnet sättas i relation till de lagar och förordningar som åligger i deras upp-drag och arbetsuppgifter. Studien är en kvalitativ undersökning där urvalet av informan-ter har varit verksamma förskolepedagoger som deltagit i både enskilda och fokus-gruppsintervjuer.Syftet med studien har varit att lyfta fram ämnet kränkande behandling inom försko-leverksamheterna samt förstå förskolepedagogernas medvetenhet och tal om ämnet. Resultatet har visat att ämnet är dolt och sällan får plats i förskolepersonalens diskus-sionsforum. Ansvar var även ett begrepp som framträdde i resultatet och som kontinuer-ligt dök upp hos förskolepedagogerna när de talade om ämnet kränkande behandling. Följaktligen visade resultatet att förskolepedagogernas förståelse av ansvarsbegreppet har påverkat deras utveckling av roller, identiteter och kulturer. / AbstractThis is study has looked in to pedagogues’ single and common understanding and speech of the subject violation of human rights and responsibility that follows. What has been remarkable in this study is how the understanding of the subject violation of hu-man rights has a direct link to pedagogues’ development of roles. More specific is that pedagogues is not only developing their roles but also adapting their own cultures in the context of kindergarten and that constantly changes. At the same time pedagogues have to put their own personal interpretations of the main subject in relation to the laws that are included in their work commitment and job assignments. The study is a qualitative research method and the selection of the participants has included pedagogues in the work field kindergarten. The participants in the study have participated in single and common interviews.The purpose of the study has been to put a light on the subject violation of human rights in kindergartens to get a better understanding of what and how pedagogues’ understand-ings and speeches are about the subject. The results showed that the subject is hidden and that it seldom takes place in pedagogues’ common discussions. Responsibility was also a matter that emerged in the result and was continually a big part in the peda-gogues’ speech about the subject violation of human rights. Consequently pedagogues understanding of the subject has an affected to the development of their roles, identities and cultures in their work field kindergartens.

Examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepedagoger tänker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhållandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. Huvudfrågeställningen är: Hur väljer pedagoger, utifrån den fysiska miljön, att arbeta för att främja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder använder pedagogerna i arbetet med att främja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna på barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osäkra barn? Hur ser pedagogerna på miljön och dess användning? I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade på tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök på förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna ansåg att det viktigaste för barns motoriska utveckling var rörelse. Alla pedagogerna använde sig av närmiljön i sitt arbete, för att kompensera små lokaler och utegårdar. Pedagogerna ansåg att det viktigaste var hur pedagogerna arbetade med den fysiska miljön, inte hur denna miljö såg ut.

Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka och belysa vilka normer och föreställningar pedagoger i förskolan har om traditionella könsmönster. För att få en större vetskap inom ämnet, samt ge en bakgrund till vår studie har vi valt att utgå ifrån följande teoretiska begrepp: Genus, könsroller samt normer. De områdena har vi även använt oss av för att undersöka tidigare forskning om ämnet, bland annat ur ett historiskt och internationellt perspektiv. Som metod för att samla in vår empiri till studien så valde vi att intervjua pedagoger i en fokusgrupp. Till fokusgruppstillfället hade vi förberett frågor om ämnet som vi diskuterade, samt spelade in intervjun för att sedan transkribera materialet.Resultatet av vår studie visade på att det finns en del föreställningar av kön som bidrar till könsroller, och att det är i bemötandet som detta skapas. Pedagogernas medvetenhet om hur de bemöter barn spelar alltså stor roll, men också hur de arbetar med detta. Pedagogerna som medverkade i vår studie arbetade mycket med genus på sin förskola, och verkade mycket medvetna om bemötandets betydelse. Däremot framkom det att pedagogerna inte verkade riktigt redo för användandet av begreppet hen. Pedagogerna menade att de fokuserade arbetet på att göra verksamheten mer jämställd genom att arbeta med bemötandet av de två kön som redan finns för att alla barn, oberoende av kön, ska få lika förutsättningar i förskolan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskolepedagogers uttalade uppfattningar om utvecklingen av barns sociala kompetens i relation till lek. För att få svar på forskningsfrågorna och syftet utgick studien från en kvalitativ datainsamlingsmetod där sju förskollärare och sju barnskötare intervjuades. Empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkt som studien tog avstamp i är Gert Biestas teori om tre funktioner som utgör en god utbildning: kvalifikation, socialisation och subjektifiering. I den tredje funktionen har vi utgått från Van Poeck och Östmans benämning personformering, som innefattar subjektifiering och identitetsskapande. Analysen av intervjuerna med förskollärarna återfinns i delstudie 1 och med barnskötarna i delstudie 2.  Resultatet visade att socialiseringsfunktionen var den mest framträdande när det gällde förskolepedagogernas uttalade uppfattningar om syftet med utvecklingen av barns sociala kompetens. Att ta hänsyn till andra var det som de flesta förskolepedagogerna likställde med att ha social kompetens samt att det var det innehåll som uppkom flest antal gånger i intervjuerna. Inom funktionen personformering var barnens integritet det innehåll som lyftes flest gånger i intervjuerna. Integritet i relation till trygghet var ett återkommande uttalande hos de flesta pedagoger om vilka aspekter de ansåg var centrala för att utveckla social kompetens. Den funktion som tog minst utrymme var kvalifikation. Inom denna funktion visade resultatet att samtliga förskolepedagoger var eniga om vikten av att kunna kommunicera i olika former. Resultatet visade en skillnad mellan förskollärares och barnskötares uppfattningar om deras egen roll vid utveckling av barns sociala kompetens i samband med lek. Förskollärarna lyfte sin ledarroll i större utsträckning än barnskötarna.

Mitt syfte med studien är att undersöka hur TAKK kan användas som en metod för förskolepedagogerna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Mina frågeställningar är: På vilket sätt använder förskolepedagogerna sig av TAKK i verksamheten? På vilket sätt kan TAKK användas som metod i kommunikationen mellan förskolepedagoger och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska? Hur är TAKK synligt i verksamheten? Min studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv och några centrala begrepp används för att analysera och förstå resultatet. I studien genomfördes deltagande observationer på två olika förskolor, på vilka fem förskolepedagoger deltog. Under observationerna spelades samtalen in, fältanteckningar skrevs och de tecken som fanns uppsatta på väggarna blev fotograferade. Resultatet av studie visar att TAKK används i förskolan, framförallt tillsammans med barnen och att det är mest vid samlingar och matsituationer. Något annat som framkom var att trots tecken-bilder som stöd användes inte TAKK ännu i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Tecken-bilderna skulle kunna användas som ett stöd för förskolepedagogerna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Förskolepedagogerna skulle kunna använda tecken-bilderna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska som ett stöd när de kanske inte kommer på tecknet men det kan även bli mer tydligt för vårdnadshavarna om de samtidigt får se tecknet på bild. Slutsatserna som kan dras av detta är att det var tydligt att förskolepedagogerna hade viljan att använda sig av TAKK i kommunikationen och att de kunde se att det kunde vara en hjälp om både förskolepedagogerna och vårdnadshavarna förstod de olika tecknen. Men det krävs en del arbete från förskolepedagogerna om TAKK ska bli en naturlig metod att använda i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska.