Roxström, M. (2023) Can children’s yoga in preschool be a method to promote educators' working environment? Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden. The purpose of the study was to investigate whether children's yoga can be a method to promote preschool educators' work environment. This study was qualitative and method for collecting data consisted of semi-structured qualitative interviews conducted with five preschool educators. The data was analyzed to find patterns and categories using a content analysis. The analyzed material resulted and is reported in the result with subsequent main categories: the impact of Children's yoga on preschool children and the impact of Child Yoga on preschool educators. The main result showed that children's yoga can, based on this study, be used as a method to promote preschool educators' work environment, as the results show that the yoga has positive effects on children, such as self-regulation, increased selfcontrol, increased concentration, increased calm in the children, and that children's yoga gave more interacted children and increased their coping skills. The conclusion shows that child yoga was perceived to improve preschool educators´ work environment and their well-being, and that preschool can be an important arena for the work with a sustainable work environment. The informants who participated in the study were all positive to children's yoga as a working method, but at the same time described a feeling of loneliness in their mission. The lack of an organizational change to implement children's yoga in the activities is something that can be further reviewed, for a better sense of control and support of the educators' experience of their work situation. Keywords: Children's yoga, stress management tools, preschool educators, work environment. / Syftet med studien var att undersöka om barnyoga kan vara en metod för att främja förskolepedagogers arbetsmiljö. Forskningsinsatsen för den här undersökningen var kvalitativ och metod för insamling av data bestod semistruktuerade kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem förskolepedagoger. Data analyserades för att hitta mönster och kategorier med hjälp av en innehållsanalys. Det analyserade materialet resulterade och redovisas i resultatet med efterföljande huvudkategorier Barnyogans inverkan påförskolebarnen och Barnyogans inverkan på förskolepedagogerna. Huvudresultatet visade att barnyoga kan, baserat på den här studien, användas som en metod för att främja förskolepedagogers arbetsmiljö, då resultatet visar att barnen får positiv inverkan så som självreglering, ökad självkontroll, ökad koncentration, ökat lugn hos barnen, samt att barnyogan gav mer samspelade barn och ökade sina copingkunskaper. Slutsatsen visar att barnyogan ledde till en positiv inverkan på förskolepedagogernas arbetsmiljö och deras egna välmående, samt att förskolan kan vara en viktig arena för arbetet med hållbar arbetsmiljö. Informanterna som deltog i studien var alla positiva till barnyoga som arbetsmetod, men beskrev samtidigt en känsla av ensamhet i sitt uppdrag. Avsaknaden av en organisatorisk förändring för att på så sätt implementera barnyoga i verksamheterna är något som vidare kan ses över, för en bättre känsla av kontroll och stöd av pedagogernas upplevelse av sin arbetssituation.  Nyckelord: Barnyoga, stresshanteringsverktyg, förskolepedagoger, arbetsmiljö

Denna studie ämnade att beskriva och få förståelse för påverkansfaktorer i relation till arbetet med barns delaktighet och inflytande ur förskolepedagogers perspektiv. Utifrån frågeställningar om hur uppdraget tolkas samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns i arbetet ämnade studien att identifiera påverkansfaktorer i relation till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien undersökte också om det fanns skillnader mellan kommunala och privata förskolor. I studien användes en kvalitativ flexistrukturerad intervjuguide. Resultatet visade att förskolepedagogerna arbetade mycket med barns delaktighet och inflytande och de såg att de alla hade en samsyn på barn vilket skapade förutsättningar för att göra arbetet möjligt. Samtidigt visade undersökningen på att förskolepedagogerna använde strategier att komma runt vissa ramfaktorer som kunde hindra arbetet. Dessa faktorer var bland annat barngruppens storlek. Resultatet visade också att det fanns en viss skillnad på ramfaktorer i privata förskolor och på kommunala förskolor; de privata förskolorna hade fler resurser i form av personalstyrka och utbildad personal. Sammantaget visade det sig att de flesta var nöjda med sitt arbete med barns delaktighet och inflytande men att många saknade tid till att reflektera och fördjupa sig i frågorna med sina kollegor.

Kan pedagogerna tillgodose alla barns behov och ge en likvärdig utbildning till alla barn som det står i läroplanen för förskola? I denna studie är syftet därför att utifrån några förskolepedagogers perspektiv få reda på om de kan tillgodose alla barns behov och vilka förutsättningar som behövs. Deras erfarenhet och kontakt med specialpedagog kommer också att belysas i studien.   Teorin som jag valt att använda mig av är det relationella perspektivet med fokus på det mänskliga mötet, relationer och kommunikation. Jag har använt en enkät som metod i denna studie för att besvara syftet och enkäten skickades ut till tjugo utvalda respondenter.   I resultatet som framkommer från enkäten poängteras barngruppernas storlek, outbildad personal och personalbrist som påverkande faktorer, vilket även lyfts i tidigare forskning. Respondenternas kontakt och erfarenhet med specialpedagog skiljer sig dock från vad den tidigare forskningen kommit fram till. Slutsatsen är att förskolepedagogerna upplever att de inte har de förutsättningar och möjligheter som krävs för att kunna tillgodose alla barns behov i förskolan.

The purpose of this study is to investigate the significance of preschool teachers´ view of shy children in preschool, based on their perceptions and related attitudes and support for shy children in daily activities. This study is based on a qualitative hermeneutical methodological approach, where the empirical material is gathered from four focus group discussions with groups from four different preschools. There were three preschool teachers´ participating in each group. The theoretical framework consists of symbolic interactionism put together with a relational perspective, which guides the interpretation of the empirical material. The results of this study show that shyness is complex and difficult to interpret. It is a social phenomenon where perceptions, attitudes and also applied support are interlinked.Shyness in children can be perceived based on this and with regard to a subjective dimension, but where the subjective understanding of shyness is also affected by the views of others. Fundamental is the preschool teachers' awareness and sensitivity to these children in the daily activities. In order to build lasting and secure relationships in the group of children it is required to understand the entire environment. Therefore, an important conclusion is that shyness in children in preschool only can be understood by looking at the children’s social environment rather than focusing at the behavior of each individual child.

Människors välbefinnande påverkas till stor del av relationer, främst de nära relationerna och av de miljöer de vistas i. För barn innebär det att relationen till föräldrar, förskolepersonal och vänner samt hem- och förskolemiljön är det som främst påverkar deras välbefinnande, eftersom den största delen av deras liv vanligtvis utspelar sig bland dessa personer och miljöer. Det har visat sig att svenska barns psykiska välbefinnande har försämrats och att det till en viss del kan bero på att barn inte får den tid de behöver från sina föräldrar. I tidigare undersökningar har vi funnit att både barn och föräldrar önskar mer tid tillsammans. Samtidigt börjar i regel svenska barn i förskolan redan mellan ett och två års ålder, en ålder som enligt anknytningsteorin är känslig i utvecklingssynpunkt. Enligt Skolverket är allt fler barn inskrivna i den svenska förskolan och de tillbringar också fler antal timmar där. Vi har därför undersökt om antalet timmar på förskolan har betydelse för barns välbefinnande. För att få ett så nära barnperspektiv som möjligt har vi gjort detta genom att intervjua sex förskolepedagoger i olika stadsdelar av Stockholm. Den empiri vi funnit under vår undersökning visar att barns välbefinnande påverkas av antalet timmar de spenderar på förskolan. För barn som tillbringar långa dagar, kan konsekvensen bli att deras relationer till pedagoger och vänner stärks medan relationen till föräldrarna kan bli lidande. Barn som går långa dagar tenderar också att vara tröttare. Barn som går oregelbundna tider och dagar på förskolan riskerar istället att hamna utanför kamratgruppen. Det kan för dessa barn och de barn som går kortare dagar också innebära att det tar längre tid att bygga upp en tillit till personalen. Vi har även funnit att barn idag är mer stressade, vilket bland annat är ett resultat av större barngrupper, höga ljudnivåer, förskolans kvalité, fritidsaktiviteter och föräldrars stress. Dessa faktorer påverkar också barnens välbefinnande. Hur välbefinnandet ser ut under barndomen, påverkar individens fortsatta liv. Vi har i vår uppsats undersökt ett område som vi tror kan påverka barnens välbefinnande. Då vår uppsats är begränsad på många olika sätt, anser vi att det därför är mycket viktigt att forska vidare på varför barns psykiska ohälsa har ökat i Sverige.

The aim of my thesis was to examine if educators need to be critical of what they read to the children from a gender perspective. I examined how picture books depict gender and if the books enhances or breaks perception of gender roles. I also examined educator’s perception of gender and if they think picture books can affect children’s perceptions of gender, but also what educators think about gender equality through picture books. The study is based on analysis of five picture books and interview with five educators. The results of analyzes showed that picture books are stereotyped and enhances perceptions of gender roles. The result of the interviews showed that teachers had different perceptions of gender when they selected picture books, and most of them believed that stereotypes in picture book affect children’s perceptions of gender.   The educators perceptions about equality work though picture books was different, some educators perceive it as just reading unisex picture books while other educators perceive it as reading picture books with girls in main role. My conclusion is that educators need to be critical of what they are reading from a gender perspective because books usually represent gender stereotypes. The educators also need more knowledge about how gender is represented in the picture books and what gender equality means.

Arbete tar upp relationen mellan förskolepedagoger och föräldrar med ett annat modersmål än svenska och undersöker pedagogernas upplevelser av denna typ av kommunikation. Frågeställningarna i denna undersökning är ” I vilka situationer upplever pedagogerna kommunikationen brister? ” och ”Vilka åtgärder finns i situationer där kommunikationen brister? ” samt ” Hur upplever pedagogerna den egna kompetensen i kommunikationen med föräldrar med ett annat modersmål än svenska? Resultaten visar att den egna kompetensen brister när pedagogerna möter dessa föräldrar och flertalet pedagoger saknar detta i sin utbildning. Empirin är baserat på semi-strukturerade intervjuer med sex förskolepedagoger på kommunala förskolor i Storstockholm. Materialet är analyserat genom en kvalitativ tematisk analys där olika teman togs fram och som presenteras i resultatkapitlet. Arbetets teoretiska utgångspunkter som resultatet analyseras utifrån är det sociokulturella perspektivet och symbolisk interaktionism. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Eftersom resultaten visar att förskolepedagogerna anser att deras egen kompetens inte är tillräcklig och skulle önska mer fokus på kommunikation med föräldrar under utbildningen, är ett förslag till praktiska insatser att utveckla utbildningen till att möta detta.

The aim of this qualitative study is to take a closer look at how certified preschool teachers integrate sustainable development in their daily work with children, and to gain a perspective into the teachers’ level of awareness regarding sustainable development. Drawing from a sociocultural perspective with elements of holistic learning methods, the present study is focused on interviews conducted by e-mail with preschool teachers from two different preschools located in suburban Stockholm. One of these preschools works more with sustainable development than the other, being enrolled in the Grön Flagg programme. The results from the semi structured interviews show that there are subtle differences in how teachers at the two preschools view and work with sustainable development. Teachers from the Grön Flagg preschool have more knowledge when it comes to integrating sustainable development. However, further studies are needed to gain a broader view into how preschool teachers gain this knowledge, whether it be in their workplaces or somewhere else. This study shows that working in a preschool that focuses on sustainability could generally increase teachers’ knowledge of and interest in sustainable development in their work with children.

The purpose of the study was to investigate how teachers and teaching assistants work with gender roles and vocational pattern among the children in preschool. To find out, a qualitative survey was conducted in the form of 11 interviews with preschool teachers and assistant personnel, who worked with children aged 1-6 years. The teachers and assistants worked in different areas and had differentlevels of education. The collected data was categorized into different themes based on the research questions. The material was analyzed based on Gottfredsson´s theory of circumscription and compromise, Hirdman´s theory of gender and also on earlier research. The result showed that the staff did not consciously work with the professions in preschool, but on the other hand unconsciously in different projects and themes. The children did not play vocations very often and children in vulnerable areas did not play vocations at all. Furthermore, the result of the study showed that most preschool-staff worked to achieve as gender-neutral-environment as possible, because preschool-staff considered that the indoor environment and material things affected the children to gender stereotypes. The study found that the forest is a gender-neutral environment in which cross-border-activities were established. Our conclusion of the study showed that the staff did not notice gender stereotypes among children playing vocations, although earlier research and theory show that these patterns develop at an early age. Furthermore, we concluded that preschool-staff lack knowledge about the methods and tools that best suit the work on gender issues and gender stereotypes. This has meant that the work and attitude of the staff varied. Personnel without preschool education and who worked for a long time have difficulty breaking old routines, where boys and girls are treated differently. / Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med könsstereotypa roller ochyrkesmönster bland barnen i förskolan. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ undersökning iform av 11 intervjuer med förskolepedagoger som arbetade med barn i åldern 1-6 år. Pedagogernaarbetade i olika upptagningsområden och hade olika utbildningsnivåer. Insamlad data kategoriseradesin i olika teman med utgångspunkt i frågeställningarna. Materialet analyserades utifrån Gottfredssonsteori om begränsningar och kompromisser, Hirdmans teori om genussystemet och tidigare gjordforskning. Resultatet visade att pedagogerna inte medvetet arbetade med yrken i förskolan, mendäremot omedvetet i olika projekt och teman. Barnen lekte inte yrken särskilt ofta och barn i utsattaupptagningsområden lekte överhuvudtaget inte yrken. Vidare visade resultatet av undersökningen attde flesta pedagoger arbetade för att få till en så könsneutral förskolemiljö som möjligt, då pedagogernaansåg att inomhusmiljön och materiella ting påverkar barnen till könsstereotypa mönster. I studienframkom att skogen är en könsneutral miljö där gränsöverskridande aktiviteter kom till stånd. Vårslutsats av undersökningen, visade att pedagogerna inte lagt märke till könsstereotypa yrkesmönsterbland barn, trots att tidigare forskning och teori påvisar att dessa mönster utvecklas i tidig ålder.Vidare drog vi slutsatsen att pedagoger saknar kunskap om vilka metoder och verktyg som bäst lämparsig vid arbetet med genusfrågor och könsstereotypa mönster. Det har gjort att arbets- ochförhållningssätt bland pedagogerna varierat. Personal utan förskoleutbildning och som arbetat längehar svårt att bryta gamla rutiner, där pojkar särbehandlas.

Syftet med denna studie är att få en bild över hur matematiklyftet har påverkat verksamma förskolepedagoger i Sverige. Metoden som nyttjats är en kvalitativ enkät, med kvantitativa inslag. Enkäten har publicerats i ett flertal olika förskolefora samt mejlats ut till rektorer i Sörmland. Studien har analyserats utifrån Albert Banduras (1977) teori Self-efficacy (självförmåga) samt teorins tillhörande begrepp. Studiens resultat påvisar hur olika förskolepedagoger känner kring matematikundervisning både före och efter matematiklyftetsamt vikten av ett individanpassat kompetenslyft. Studiens slutsats är att matematiklyftet gör stor skillnad för verksamma pedagoger men att mer forskning kring hur matematiklyftet kan individanpassas samt långsiktigt följas upp behövs för en bestående kompetensutveckling.