Av de 61 studenter som börjat på kandidatprogrammet i fysik med inriktning astronomi 2007 till och med 2012 vid Uppsala universitet, är det endast fem som har tagit ut en examen. Nästan hälften har hoppat av och lämnat universitetet. Flera av dem utan att ens försöka på en annan utbildning.En anledning till att studenter hoppar av högre utbildningar är de stora klyftor som kan uppstå mellan vad studenterna förväntat sig av utbildningen och deras erfarenheter av den. Om inte bra strategier, för att hantera klyftorna, hittas är det svårt att motivera att stanna på utbildningen. Denna rapport presenterar förväntningar blivande studenter har när de börjar på kandidatprogrammet med inriktning mot astronomi och vilka förväntningar som ställs från universitetets sida. Undersökningen har genomförts framförallt med hjälp av intervjuer med två astronomistudenter och grundutbildningskoordinatorn för astronomi, men enkätdata och statistik över studieresultat har också använts för att ge en heltäckande bild. Bilden som ges kan tolkas som att kandidatutbildningen inte ger tillräcklig kunskap inom astronomi för att de på avdelningen för astronomi och rymdfysik ska känna sig trygga med att studenterna ska klara av att göra ett kandidatarbete inom astronomi. Resultaten visar på att studenterna har stora förväntningar och längtan att lära sig mer om astronomi, men att förväntningarna från kandidatprogrammet är att de hellre ska läsa rena fysikkurser om de vill bli astronomer. / Of the 61 students who started the Bachelor's program in physics and astronomy, 2007 to 2012 at Uppsala University, only five have received a degree. Almost half have dropped out and left the university, several of them without even trying a different education. One of the reasons as to why students choose to drop out of higher educations as gaps between students expectations and what they experience when studying. If strategies can’t be found to overcome these gaps, students can have a hard time motivating continuing on the program. This report presents expectations prospective students may have when they start the bachelor program with specialization in astronomy and the expectations placed by the University. The project was carried out primarily through research interviews with two astronomy students and the undergraduate coordinator of the Astronomy program, but results from surveys as well as statistics of student achievement has also been used to give a comprehensive picture. The overall picture can be interpreted as the bachelor program not having provided sufficient knowledge in astronomy for the Division of Astronomy and Space Physics to feel confident that students will be able to write a Bachelor's thesis within astronomy. The results show that students have high expectations and desire to learn more about astronomy, but the expectations from the Bachelor program are that students need to learn more pure physics before taking astronomy courses.

Detta examensarbete undersöker hur det praktiska arbetet med särskilt stöd i förskoleklass till årskurs 4 ser ut under den samlade skoldagen och hur detta arbete ställer sig mot de lagar, riktlinjer samt övriga styrdokument. Den insamlade empirin grundar sig i en kvalitativ undersökning där vi intervjuat åtta elevassistenter som arbetar mot elever med särskilt stöd på olika skolor inom samma kommun. Intervjuerna har gjorts på skolor med olika upptagningsområden och personalen vi intervjuat har haft olika typer av utbildning samt arbetslivserfarenhet. Undersökningen visar på att personalen som arbetar som elevassistenter saknar utbildning inom det specialpedagogiska spektrat samt att styrning och struktur från rektor och elevhälsan är bristfällig. Detta resulterar i ett arbete som är godtyckligt, saknar en långsiktig plan och inte utgår från de lagar, riktlinjer samt styrdokument som gäller för skolans arbete.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka uppfattningar om anpassad studiegång i avsikt att bidra med ökad kunskap om hur anpassad studiegång används i skolår 7-9 samt vilka möjligheter och utmaningar denna specialpedagogiska åtgärd kan medföra. Syftet var även att undersöka om det är möjligt att anpassad studiegång kan utgöra ett verktyg för ökad inkludering för elever som av olika orsaker inte har förutsättningar och förmåga att delta fullt ut i skolans undervisning. De aktuella frågeställningarna var: Hur används anpassad studiegång som särskilt stöd för elever i skolsvårigheter? Vilka för- och nackdelar kan anpassad studiegång medföra? Kan anpassad studiegång utgöra ett verktyg för ökad inkludering och i så fall hur? Studien har en fenomenografisk ansats och datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med rektorer, specialpedagoger och speciallärare på två skolor. Den teoretiska utgångspunkten är centrala specialpedagogiska begreppspar som sätts i relation till fenomenet anpassad studiegång; relationellt och kategoriskt perspektiv, normalitet och avvikelse samt inkludering och exkludering. Materialet har analyserats och tolkats med utgångspunkt att i beskrivningskategorier visa den variation av uppfattningar som kunnat urskiljas i informanternas utsagor kring olika aspekter av fenomenet anpassad studiegång. De huvudsakliga kategorierna som informanternas uppfattningar har sorterats i handlar om hur föreskrifterna kring anpassad studiegång tolkas, vilka elever som kommer i fråga för en anpassad studiegång, i vilket syfte åtgärden används, vilka för- och nackdelar det kan medföra att anpassa en elevs studiegång samt huruvida insatsen uppfattas som exkluderande eller inkluderande. Resultatet visar på en ambivalens i förhållande till åtgärden ett anpassa en elevs studiegång och två övergripande kategorier är stänga dörrar och skapa möjligheter. Rektorerna, specialpedagogerna och speciallärarna uttrycker att anpassad studiegång å ena sidan ger skolan större möjligheter att möta elever i svårigheter genom att individanpassa skoldagarnas form och innehåll utifrån den enskilde elevens förutsättningar och behov, men menar å andra sidan att det kan skapa en känsla av utanförskap och framförallt riskera att försvåra framtidsutsikterna för eleven.

No description available.