Detta examensarbete undersöker hur det praktiska arbetet med särskilt stöd i förskoleklass till årskurs 4 ser ut under den samlade skoldagen och hur detta arbete ställer sig mot de lagar, riktlinjer samt övriga styrdokument. Den insamlade empirin grundar sig i en kvalitativ undersökning där vi intervjuat åtta elevassistenter som arbetar mot elever med särskilt stöd på olika skolor inom samma kommun. Intervjuerna har gjorts på skolor med olika upptagningsområden och personalen vi intervjuat har haft olika typer av utbildning samt arbetslivserfarenhet. Undersökningen visar på att personalen som arbetar som elevassistenter saknar utbildning inom det specialpedagogiska spektrat samt att styrning och struktur från rektor och elevhälsan är bristfällig. Detta resulterar i ett arbete som är godtyckligt, saknar en långsiktig plan och inte utgår från de lagar, riktlinjer samt styrdokument som gäller för skolans arbete.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka uppfattningar om anpassad studiegång i avsikt att bidra med ökad kunskap om hur anpassad studiegång används i skolår 7-9 samt vilka möjligheter och utmaningar denna specialpedagogiska åtgärd kan medföra. Syftet var även att undersöka om det är möjligt att anpassad studiegång kan utgöra ett verktyg för ökad inkludering för elever som av olika orsaker inte har förutsättningar och förmåga att delta fullt ut i skolans undervisning. De aktuella frågeställningarna var: Hur används anpassad studiegång som särskilt stöd för elever i skolsvårigheter? Vilka för- och nackdelar kan anpassad studiegång medföra? Kan anpassad studiegång utgöra ett verktyg för ökad inkludering och i så fall hur? Studien har en fenomenografisk ansats och datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med rektorer, specialpedagoger och speciallärare på två skolor. Den teoretiska utgångspunkten är centrala specialpedagogiska begreppspar som sätts i relation till fenomenet anpassad studiegång; relationellt och kategoriskt perspektiv, normalitet och avvikelse samt inkludering och exkludering. Materialet har analyserats och tolkats med utgångspunkt att i beskrivningskategorier visa den variation av uppfattningar som kunnat urskiljas i informanternas utsagor kring olika aspekter av fenomenet anpassad studiegång. De huvudsakliga kategorierna som informanternas uppfattningar har sorterats i handlar om hur föreskrifterna kring anpassad studiegång tolkas, vilka elever som kommer i fråga för en anpassad studiegång, i vilket syfte åtgärden används, vilka för- och nackdelar det kan medföra att anpassa en elevs studiegång samt huruvida insatsen uppfattas som exkluderande eller inkluderande. Resultatet visar på en ambivalens i förhållande till åtgärden ett anpassa en elevs studiegång och två övergripande kategorier är stänga dörrar och skapa möjligheter. Rektorerna, specialpedagogerna och speciallärarna uttrycker att anpassad studiegång å ena sidan ger skolan större möjligheter att möta elever i svårigheter genom att individanpassa skoldagarnas form och innehåll utifrån den enskilde elevens förutsättningar och behov, men menar å andra sidan att det kan skapa en känsla av utanförskap och framförallt riskera att försvåra framtidsutsikterna för eleven.

No description available.