Läroplanen innehåller ingen uttalad åsikt gällande hemläxor, trots att skolorna oftast använder detta arbetssätt. Lärare tar avstamp i läroplanen för att organisera arbetet och använder olika strategier till exempel hemläxor, för att elever ska nå sina mål. Till skillnad från det vanliga skolarbetet utförs hemläxor utanför ordinarie undervisning. Hemspråksundervisning har utvecklats sedan 1960-talet och idag sker undervisning på många språk. Syftet med den här studien är att undersöka hur ett urval modersmålslärare förhåller sig till begreppet hemläxor. Detta är intressant att utforska med tanke på modersmålets betydelse i förhållande till inlärning i allmänhet. För att besvara studiens frågeställningar tillfrågades 61 lärare på samma arbetsplats i en enkät, som besvarades av 40 lärare. Med den kvalitativa-kvantitativa metoden besvaras frågeställningarna och det analyseras hur lärares uttalanden förhåller sig till tidigare forskning. Det framkom att lärares arbetssätt till hemarbete varierar i flera aspekter. Modersmålslärare ger läxor i olika utsträckning och det är få lärare som föredrar att arbeta helt läxfritt. Resultatet av studien visar vidare att uppföljning av läxor inte är regelbunden. Även vårdnadshavare förväntas ta ett stort ansvar genom att stötta sina barn med läxhjälp. Lärares uppfattning om syftet med läxor avspeglas i att deras användning av läxor i ämnet modersmål skiljer sig åt. Vidare forskning skulle ge en mer heltäckande bild om elever också får framföra sina åsikter.

Under senare år har ambulanssjukvården i Sverige genomgått stora förändringar. Kunskaps och kompetensnivån har ökat, framför allt efter 2005, då alla akutambulanser skulle bemannas med minst en sjuksköterska. Denna kunskapsnivå i samband med ett ökat tryck på sjukhusens akutmottagningar skulle kunna ligga till grund för ett förändrat arbetssätt vad det gäller bedömning och prioritering av patient. En möjlighet skulle vara att ambulanssjukvårdpersonal får möjlighet att bedöma vårdnivå hos vissa patientgrupper redan på plats. Syftet med studien var att belysa vad allmänheten har för uppfattning och förväntningar på ambulanssjukvård, samt att få en uppfattning om deras tankar vid eventuell hänvisning till annan vårdnivå samt annat färdsätt än ambulans. Studien genomfördes i enkätform och målgruppen var en yngre och en äldre åldersgrupp (n = 51). Enkäten innefattade slutna frågor med en demografisk del samt frågeformuleringarna om respondenternas uppfattning samt förväntningar av ambulanssjukvård. Enkäten avslutades med en öppen fråga gällande deras inställning till att bli hänvisade till annan vård än sjukhus. Resultatet visade att åldersgruppernas åsikter skilde sig åt på olika punkter. Vad det gäller frågan om hänvisning så svarade övervägande del yngre att de kunde tänka sig att bli hänvisade till annan vårdinstans än sjukhus, medan så inte var fallet i kategorin äldre. De flesta ansåg att ambulanspersonalen kunde göra en första kvalificerad insats redan på plats. Trots att man visat förtroende för ambulanspersonalen infinner sig en tveksamhet när det gäller att bli ifrågasatt. Denna undersökning visar att behovet av information om vad ambulanssjukvård är till för är stort och eftersatt. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Att föda barn är en stor händelse i en kvinnas liv, genom livet byggs förväntningar upp om hur den egna förlossningen ska bli när den dagen kommer. Det är inte alltid upplevelsen blir som man förväntat sig.Syftet med studien är att undersöka förstföderskors förväntningar på förlossningen och på barnmorskan samt deras upplevelser efteråt. Den kvalitativa forskningsmetoden kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultatet av förväntningar och upplevelser i relation till förlossningen visar att tid och rum, en ny livshändelse, smärta och smärtlindring, partnerns roll samt utgången av förlossningen var viktigt i samband med förlossningen. Kvinnorna vill att förlossningen skall ta lagom lång tid och inte göra för ont. De vill att de inte ska behöva använda för mycket farmakologisk smärtlindring. Vidare vill de ha sin partner som stöd. Upplevelserna stämmer inte alltid överens med förväntningarna men kvinnorna är ändå i det stora hela nöjda med sina förlossningar. I förväntningar och upplevelser av barnmorskan visar sig personligt bemötande, yrkesmässigt förhållningssätt, kommunikation samt närvaro vara viktiga egenskaper. Kvinnorna förväntade sig en barnmorska som var lugn och trygg, hon skulle ha lång erfarenhet, inte bemöta kvinnorna som de vore en i mängden utan se deras förlossning som lika unik som de själva upplevde den. Barnmorskan ska vara aktiv och erbjuda olika smärtlindringsmetoder, sen ska hon stötta och coacha kvinnan och hennes partner. De flesta kvinnorna upplevde att deras barnmorska uppfyllde deras förväntningar men några uttryckte att de blev glada när det var skiftbyte så de fick en annan barnmorska. Kvinnorna i studien hade många olika förväntningar på sin förlossning och på sin barnmorska. Det är viktigt att som barnmorska vara lyhörd inför varje ny individ, då man i studien ser vilka brett skilda förväntningar kvinnorna har på sina barnmorskor. Kvinnorna vill så gärna ha sin förlossning som de förväntat sig och det är barnmorskans uppgift att guida dem igenom förlossningen så nära deras förväntningar som möjligt. / <p>Program: Barnmorskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

I Sverige har ambulanssjukvården de senaste åren utvecklats från att vara en ren transportorganisation till att vara avancerad prehospital akutsjukvård. Kompetensen i dagens ambulanser är mycket högre än för bara några år sedan. Känner allmänheten till denna utveckling? Används ambulanssjukvården till det som den är tänkt till? Undersökningar visar att ambulanspersonal anser att ambulansen ofta utnyttjas på fel sätt. Det saknas forskning om vad allmänheten tror att ambulansen är till för. Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka allmänhetens uppfattningar och förväntningar på ambulanssjukvården. Som metod valdes en enkät för att på så vis nå ut till en större population. Ett stratifierat urval gjordes där femhundra personer ur fem olika åldersgrupper i tre kommuner i södra Sverige tillfrågades om medverkan. Data analyserades med Chi-2 test. Tvåhundranittiofyra personer (59 %) besvarade enkäten. Resultaten visade att äldre kvinnor och äldre män med lägre utbildningsnivå anser att ambulans i första hand är ett transportmedel (p=0.005). Både männen och kvinnorna trodde också att de fortare skulle få träffa en läkare om de kom till sjukhuset med ambulans (p=0.05). / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

<p>Idag finns det många aktörer inom fastighetsmäklarbranschen. Det är en tuff konkurrens och det är viktigt för fastighetsmäklarföretagen att fokusera på alla olika delmoment vid förmedlingen. Att skapa goda kundrelationer är därför en förutsättning för att behålla och locka nya kunder till sig. Nöjda kunder ger företaget ett gott rykte vilket i sin tur leder till att andra får en bra uppfattning om företaget. För att kunna skapa goda kundrelationer räcker det inte med att prestera bra på en del av förmedlingen, ex annonsutformning, utan alla delar måste ha lika hög kvalité för att kunderna ska få en positiv bild av företaget.</p><p>I denna studie har vi genom enkäter undersökt vad kunder förväntar sig på en visning samt tydliggjort vad fastighetsmäklarna idag tror att kunderna förväntar sig. Litteratur som behandlar begreppet kundtillfredsställelse belyser idag att det är viktigt att företaget vet vad en kund förväntar sig för att kunna leva upp till kundens förväntningar.</p><p>Efter att ha studerat befintlig litteratur kunde vi se ett mönster hos de olika forskarna/författarna. För att få en bra översikt över den litteratur vi ansåg vara relevant valde vi att göra en egen teoretisk modell som denna studie har byggt på. Modellen visar kundens förväntningar följt av kundens upplevelser d v s huruvida kunden blir nöjd eller inte, kundtillfredsställelsen och avslutas med kundens slutliga utvärdering av tjänsten.</p><p>Studien har bland annat visat att förväntningarna är väldigt olika från kund till kund men framförallt anser vi att den har visat att kunden inte direkt har förväntningar på själva visningen utan på själva objektet. Den enskilda kunden har precis som Zeithaml,</p><p>Berry och Parasuraman i sin forskning kommit fram till personliga behov och de påverkar i sin tur förväntningarna. När det kommer till denna tjänst, vad spekulanter har för förväntningar på en visning, märks det ganska snabbt, främst genom kommentarer från spekulanter och iakttagelser från vår sida att det först och främst inte är visningen spekulanterna har förväntningar på. Det är själva lägenheten som är det intressanta och som de har höga förväntningar på.</p><p>Visste då fastighetsmäklarna att det var det här spekulanterna förväntade sig av deras visning? Ja i det stora hela uppnåddes spekulanternas förväntningar på visningen ochvissa saker har de lyckats uppnå trots att de inte trodde att det var vad kunderna förväntade sig.</p><p>Något som var anmärkningsvärt i studierna var dock att de flesta spekulanterna går ifrån visningen med uppfattningen att bemötandet varit bra men inte så mycket mer än det. Vi tycker att detta är något som företaget bör arbeta med, de bör kunna erbjuda något extra till sina kunder som gör att kunderna går därifrån med uppfattningen att bemötandet varit något utöver det vanliga.</p>

Idag finns det många aktörer inom fastighetsmäklarbranschen. Det är en tuff konkurrens och det är viktigt för fastighetsmäklarföretagen att fokusera på alla olika delmoment vid förmedlingen. Att skapa goda kundrelationer är därför en förutsättning för att behålla och locka nya kunder till sig. Nöjda kunder ger företaget ett gott rykte vilket i sin tur leder till att andra får en bra uppfattning om företaget. För att kunna skapa goda kundrelationer räcker det inte med att prestera bra på en del av förmedlingen, ex annonsutformning, utan alla delar måste ha lika hög kvalité för att kunderna ska få en positiv bild av företaget. I denna studie har vi genom enkäter undersökt vad kunder förväntar sig på en visning samt tydliggjort vad fastighetsmäklarna idag tror att kunderna förväntar sig. Litteratur som behandlar begreppet kundtillfredsställelse belyser idag att det är viktigt att företaget vet vad en kund förväntar sig för att kunna leva upp till kundens förväntningar. Efter att ha studerat befintlig litteratur kunde vi se ett mönster hos de olika forskarna/författarna. För att få en bra översikt över den litteratur vi ansåg vara relevant valde vi att göra en egen teoretisk modell som denna studie har byggt på. Modellen visar kundens förväntningar följt av kundens upplevelser d v s huruvida kunden blir nöjd eller inte, kundtillfredsställelsen och avslutas med kundens slutliga utvärdering av tjänsten. Studien har bland annat visat att förväntningarna är väldigt olika från kund till kund men framförallt anser vi att den har visat att kunden inte direkt har förväntningar på själva visningen utan på själva objektet. Den enskilda kunden har precis som Zeithaml, Berry och Parasuraman i sin forskning kommit fram till personliga behov och de påverkar i sin tur förväntningarna. När det kommer till denna tjänst, vad spekulanter har för förväntningar på en visning, märks det ganska snabbt, främst genom kommentarer från spekulanter och iakttagelser från vår sida att det först och främst inte är visningen spekulanterna har förväntningar på. Det är själva lägenheten som är det intressanta och som de har höga förväntningar på. Visste då fastighetsmäklarna att det var det här spekulanterna förväntade sig av deras visning? Ja i det stora hela uppnåddes spekulanternas förväntningar på visningen ochvissa saker har de lyckats uppnå trots att de inte trodde att det var vad kunderna förväntade sig. Något som var anmärkningsvärt i studierna var dock att de flesta spekulanterna går ifrån visningen med uppfattningen att bemötandet varit bra men inte så mycket mer än det. Vi tycker att detta är något som företaget bör arbeta med, de bör kunna erbjuda något extra till sina kunder som gör att kunderna går därifrån med uppfattningen att bemötandet varit något utöver det vanliga.

Each year, a substantial amount of students begins studies revolving around staffing and working life at universities and colleges. When graduating, the student moves on with knowledge from an interdisciplinary education and begins the search for an occupation. It is common practice for newly graduated human resources managers to apply for a position at staffing agencies. This makes it relevant to investigate which competence requirements and expectations that staffing agencies in Sweden place on newly graduated human resources managers and what makes them employable. The purpose of this study is to investigate what knowledge and experience from studying human resources management that considered most relevant in five of Swedens biggest staffing companies. Since the study deals with an in-depth picture of perceptions about competence requirements, expectations and employability, qualitative interviews were conducted. Data from five interviews with four of Sweden ́s largest staffing agencies and one smaller, is the starting point for the results and analysis of the study. Phenomenological methodology has been used in the analysis to explain the own perceptions and thoughts about the chosen topic among the respondents. The result indicated that the majority have a positive view of the graduate group of newly graduated human resources managers. Prior to employment, the majority has competence requirements for post-secondary education, but it appeared that four of the staffing agencies make exceptions where relevant industry experience can compensate for a lack of the aforementioned. The highest-valued traits are social skills. There is also demand for competence in labor law, economics and organizational development. Furthermore, expectations on newly graduated human resources managers are to be cooperative, vigilant, forward, outgoing and have an eagerness to learn. Internship and student-related work in addition to studies increase employability of the newly graduated human resources manager.

No description available.

Examensarbetet syftar till att få förståelse för förväntningar som vuxna vägledningssökande kan bära inför ett vägledningssamtal och hur de efteråt upplever att dessa motsvarats. Jag har studerat enskilda personers förväntningar innan de har varit på sitt vägledningssamtal. I samband med detta har jag också undersökt personernas tidigare erfarenheter av vägledning, som sedan följts upp med studier som fokuserar på deras upplevelser av sitt specifika möte. De sökandes upplevelser, tidigare erfarenheter och förväntningarna studeras för att se hur de förhåller sig till varandra. Examensarbetet utgår helt ifrån ett sökande perspektiv. Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med fem vuxna individer. Varje intervjuperson har intervjuats två gånger. Den första intervjun ägde rum innan de hade sitt vägledningssamtal och den andra intervjun ägde rum efter individen varit på sitt vägledningssamtal. De forskningsperspektiv som används behandlar främst förväntningar i relation till olika vägledningssituationer. De teorier som framförallt har används finns inom det kognitionspsykologiska forskningsfältet och förklarar hur en individs förväntningar, tankeprocesser och upplevelser kan förstås. Andra teoretiska perspektiv som används berör vägledning, bemötande, förväntningar och föreställningar i hjälprelationer. Resultaten från första intervjun visar på skilda förväntningar, där vissa förväntningar handlar om att deltagarna skall få hjälp med att komma vidare i sitt yrkesliv. Resultatet visar att alla, förutom en, är nöjda med sitt vägledningssamtal. Den person som är mindre nöjd anser sig inte ha fått sina förväntningar uppfyllda, vilket lett till en minskad motivation och blivit som ett steg tillbaks. I analysen belyses hur olika förväntningar kan påverka den sökande och påverka mötet och hur de upplever sitt möte i efterhand. Det framkommer dessutom att vissa av förväntningarna uppstår i mötet. Upplevelserna hos de nöjda beskrivs, som att vägledaren hade förstått personen behov, och gett bra information. När förväntningarna har uppfyllts verkar detta leda till en ökad motivation som blir till ett steg framåt.

Barnhälsovården är en viktig del i det folkhälsoarbete som pågår i Sverige idag. Nästan 100 % av föräldrarna med barn 0-6 år väljer att frivilligt söka sig till barnavårdcentralen för att få råd, stöd och vägledning samt information om barnets hälsa och utveckling. Som barnavårdscentrals (BVC) sjuksköterska är huvuduppgifterna att hjälpa, stödja och stärka föräldrar i deras föräldraskap för att på så sätt kunna bidra till en gynnsam utveckling och uppväxt för deras barn. Det är därför viktigt att vi som BVC-sjuksköterskor bygger upp en bra relation till föräldrarna. För att kunna skapa en bra relation behöver vi ta reda på föräldrars förväntningar och erfarenheter av stöd från BVC-sjuksköterskan. Genom att ta reda på om föräldrar får de stöd de behöver kan relationen stärkas ytterliggare och den goda anslutningen till BVC bevaras. Syftet med studien är att beskriva föräldrars förväntningar och erfarenheter av stöd från BVC-sjuksköterskan. Metoden som används är en litteraturstudie som bygger på nio stycken artiklar publicerade mellan 1998-2006. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom sex kategorier angående föräldrars förväntningar och erfarenheter av stöd från BVC-sjuksköterskan. Kategorierna var: emotionellt stöd, stöd i form av BVC-sjuksköterskans kunskap och kompetens, stöd i form av information och råd, stöd genom BVC-sjuksköterskans tillgänglighet, stöd genom att få ha en förtroendefull relation med BVC-sjuksköterskan, samt stöd genom att få möta andra nyblivna föräldrar. Föräldrarna var i huvudsak nöjda och tyckte att BVC-sjuksköterskan mötte deras förväntningar i samtliga kategorier. Det var dock en liten del av föräldrarna som upplevde att de inte fick vad de förväntade sig av BVC-sjuksköterskan. Efter att ha granskat materialet noterades att det framförallt var en del av papporna samt vissa mammor som led av depression eller mådde allmänt dåligt som upplevde att de var missnöjda. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska