No description available.

Förändringen av villkoren på arbetsmarknaden har gjort det högst aktuelltatt studera begreppet anställningsbarhet. Att begreppet används mellanolika parter utan att en samstämmighet finns är ett stort problem. Syftetmed denna studie var att undersöka prediktorer för anställningsbarhet.Dessa prediktorer var självtillit, kön, utbildning, ålder samtyrkeserfarenhet. Jämförelsen gjordes mellan 10 olika yrkesområden.Studien baseras på 2080 personer från en arbetslivskohort genomförd avBerntson med kollegor (2005). Resultaten visade dels att prediktorernaskiljer sig åt mellan yrkesområdena och dels att det finns en huvudeffektav yrkesområden och anställningsbarhet. Ledningsarbetare och hantverksarbetarevar de som rapporterade högst medelvärden för anställningsbarhet.Det kunde observeras att självtillit vägde extra tungt blandprediktorerna. Prediktorerna skiljde sig åt mellan yrkesområdena vilketstyrker antagandet om att arbetsmarknadens förändring har medfört attbegreppet anställningsbarhet inte innebär samma sak för olikayrkesområden. Det är därför av stor vikt att tydligt klargöra vad sommenas med begreppet anställningsbarhet när olika parter diskuterar.

Anställningsbarhet är ett begrepp som avser en individs faktiska eller upplevda kunskap, dennes kompetenser, egenskaper och erfarenheter som sedan är avgörande i frågan om att få, behålla eller byta anställning. I denna kandidatuppsats var syftet att undersöka avgångsstudenters upplevelser av sin anställningsbarhet vid Högskolan för Lärande och Kommunikation, en del av Jönköping University, vårterminen 2016. En kvalitativ undersökning med abduktiv ansats har genomförts, där nio intervjupersoner ingått. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade och samtliga intervjuer spelades in samt transkriberades, för att därefter analyseras med ”Constant comparative method”. Resultatet visade att intervjupersonerna till stor del resonerar och diskuterar kring samma teman nämligen, utbildning, arbetslivserfarenhet och personliga egenskaper, då de beskriver sina upplevelser kring anställningsbarhet. Utöver detta anser intervjupersonerna att det är individen som har det största ansvaret gällande den egna anställningsbarheten.

Upplevd anställningsbarhet är ett begrepp som kan användas för att förstå hur individer hanterar den ökande flexibiliteten på arbetsmarknaden. Med anställningsbarhet menas i bredaste bemärkelse hur individer ser på sina möjligheter på arbetsmarknaden. Den här studien undersöker förhållandet mellan anställningsbarhet och prestation i bemanningsbranschen och hypotesen är att det positiva förhållandet mellan anställningsbarhet och prestation medieras av välmående. En enkätundersökning besvarades av (N=127) tjänstemän vid ett företag i bemanningsbranschen. Resultatet visar att anställningsbarhet har ett samband med prestation och att effekten medierades av välmående. Resultatet är i linje med tidigare studier, som visar på liknande samband. Studien bidrar till förståelsen av vad upplevelser av anställningsbarhet kan leda till i bemanningsbranschen. Hur anställningsbarheten upplevs påverkar hur vi mår och presterar.

No description available.

Förändringar i dagens arbetsmarknad har lett till att det är större krav på individen att vara anställningsbar. Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse för hur individer som är eller nyligen varit arbetssökande upplever sin anställningsbarhet, genom att undersöka vilken betydelse olika faktorer har för förmågan att få ett nytt arbete. Tidigare forskning visar att individens anställningsbarhet har förskjutits från att vara samhällets ansvar till att läggas på individen. Att medvetet arbeta med sitt sociala nätverk har fått en större betydelse då allt fler tjänster tillsätts via informella kanaler. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod där jag använde mig av semistrukturerade intervjuer för insamling av empirin. Intervjuer genomfördes med fem personer från olika branscher i någon form av tjänstemannayrke. Resultatet visar att anställningsbarheten till viss del påverkas av individens utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper. Den viktigaste faktorn enligt respondenterna var sociala kontakter. De som arbetat länge inom en bransch har betydligt större socialt nätverk än de som är nya på arbetsmarknaden. De som har ett stort socialt nätverk upplever sig också ha en hög anställningbarhet.

Bakgrund. Den svenska arbetsmarknaden har historiskt sett präglats av låg arbetslöshet och hög sysselsättningsgrad, men i samband med ekonomiska nedgångar har traditionen av låg arbetslöshet förändrats. Till följd av ökad arbetslöshet ökade kommuners kostnader för bland annat socialbidrag, vilket lett till ökat krav på såväl statliga som kommunala aktiveringsåtgärder av arbetslösa. Genom att erbjuda arbetsmarknadspolitiska åtgärder vill den undersökta kommunen skapa möjligheter för arbetslösa individer att nå genförsörjning. Syfte. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka deltagares och ansvarigas upplevelser av de arbetsmarknadsåtgärder som erbjuds inom ramen av kommunal verksamhet. Vidare ämnar uppsatsen att försöka förstå arbetsmarknadsåtgärder utifrån faktisk anställningsbarhet, anställningsbarhet som diskurs samt utvecklingen av välfärdsstaten. Metod. En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer har använts för att framställa empiriskt material. Urvalet representeras av sju respondenter, varav fyra är ansvariga för kommunens arbetsmarknadsåtgärder och tre är eller har varit deltagare i någon av kommunens åtgärder. Resultat. Resultatet visar att både deltagare och ansvariga har en samstämmig bild av insatsernas utformning och deltagarnas upplevelser av åtgärderna är generellt sett positiva. De ansvariga belyser vid flertalet tillfällen vikten av individens egen vilja och ansvar i att delta i åtgärden. Vidare ses också motivation som en viktig del i genomförandet av åtgärden. Att målet med åtgärden är att uppnå anställningsbarhet är inte direkt uttalat men kännetecken finns för att påstå att detta är en viktig del i arbetet arbetsmarknadsenheten genomför. Gällande välfärdsstaten och nya liberala inslag, kan vi se att det råder ett ökat ansvarstagande angående individens eget ansvar i att skaffa ett arbete. / Background. The Swedish labour market has historically been characterized by low unemployment and high employment rates but during economic downturns, the tradition of low unemployment has changed. As a result of increased unemployment public costs enhanced including social assistance, which put increased demands on the government as well as public activation programs of the unemployed. By offering labour market programs the investigated municipality in this study wants to create opportunities for unemployed individuals to achieve self-sufficiency. Purpose. The purpose of this paper is to examine participants' and supervisors' perceptions of the labour market measures offered in the studied municipality. Furthermore, the paper intends to try to understand the labour market based on employability and welfare states. Method. A qualitative approach in the form of semi-structured interviews was used to produce empirical material in this study. Seven respondents, four of which are responsible for the public labour market processes, and three are or have been participants in one of the municipality's actions. Results. The results show that both participants and managers have a consistent picture of the interventions design and participants' perceptions of the measures are generally positive. Those responsible highlights on several occasion the importance of the individual's own will and responsibility to participate in the action. Further, also seen motivation as an important part of the implementation of the action. The objective of the measure is to achieve employability is not directly stated, but the characteristics are claiming that this is an important part of the social unit performs. Regarding the welfare state and the new liberal elements, we can see that there is a greater responsibility regarding individual responsibility in providing employment.

Hälften av alla utannonserade jobb tillsätts via bemanningsföretag i dagsläget. Det är en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen är visstids- eller timanställda. Syftet med denna uppsats är att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara på frågan vilka personliga egenskaper som anses åtråvärda på dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet består av tematiska intervjuer med rekryterare anställda på bemanningsföretag och analyseras med hjälp av olika teorier om anställningsbarhet, för att söka svar inledningsvis på hur en arbetssökande bedöms men också om det krävs vissa förutsättningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte är kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet.  Resultatet visar att samtliga informanter använde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lämnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder på att rekryterare inte alltid är överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som är viktiga. Det är svårt att komma ifrån att vissa fastställda grundkrav av kvalifikationer krävs, men de som går vidare i en rekryteringsprocess kan komma behöva göra personlighetstester och blir bedömda utifrån ”personlig lämplighet”. Personliga egenskaper som listas i platsannonser behöver inte betyda att det är just de egenskaperna som eftersöks, utan kan fungera som ett ”lockbete” för att attrahera människor att söka tjänsten. Vad de egenskaperna senare betyder i praktiken skiljer sig rekryterare emellan. Personliga egenskaper och personlighet är något som finns med i bedömningsprocessen, men det verkar inte finnas några generella personliga egenskaper som gör en person anställningsbar.

Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt vården i Västerbottens läns landsting nyttjar den kompetens som vårdadministratörer besitter efter att ha blivit examinerad från det Vårdadministrativa programmet vid Umeå universitet. Den syftade även till att studera hur vårdadministratörer bedömer förändringsmöjligheter som kan tänkas finnas för deras yrkesgrupp idag. Studien baserades på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med till antalet åtta anställda inom Västerbottens läns landsting som alla gått det vårdadministrativa programmet på Umeå universitet. Undersökningen resulterade i en sammanställning av arbetsuppgifter som förkom i varierad frekvens i informanternas arbete, samt tre innehavda befattningar där läkarsekreterare är den klart vanligast förekommande bland informanterna. Studien visade också att den studerade yrkesgruppen bedömde personliga egenskaper snarare än utbildning som avgörande i att utveckla och förändra yrkesgruppens förutsättningar, arbetsuppgifter och titulatur. Det framkom också att det är svårt att utveckla vården i sig och att maximera användandet av intern kompetens då tidpress, brist på personal och hög arbetsbelastning försvårar nya kreativa lösningar och idéer från medarbetarna.

Arbetslöshet är ett omtalat ämne som berör ett stort antal individer. För att underlätta för individer i arbetslöshet att återvända till arbetsmarknaden tillämpas bland annat arbetspraktik. Föreliggande studie syftar till att öka kunskapen om hur arbetspraktik tillhandahålls på organisationen Myrorna. Dessutom syftar studien till att ge en inblick i de praktiserande individernas uppfattning om arbetspraktik, med återblick till individens situation innan och vilka möjligheter de ser i framtiden. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med individer som genomför arbetspraktik på Myrorna samt deras arbetsledare. Resultatet av föreliggande studie visar på att arbetspraktiken som tillhandahålls på Myrorna är strukturerad och givande samt uppskattad av de som praktiserar. Individerna som genomför arbetspraktiken uttrycker att den ökar deras anställningsbarhet och självkänsla. Vidare visar studiens resultat på att individer som genomför arbetspraktik befinner sig i en komplex situation gentemot arbetsmarknaden. Individerna har en sysselsättning men definieras samtidigt som arbetslös.