Jämställdhet har varit på tapeten sedan 70-talet inom politiken och än idag kämpar kvinnor med att spela på samma arena som män, inte minst i arbetslivet. Statliga myndigheter i Sverige är skyldiga att implementera jämställdhet inom verksamheterna som ska bidra till ett mer jämställt samhälle. Detta ska ske genom handlingsplanen för jämställdhetsintegrering. Men hur framställs egentligen jämställdhet? Studien syftar till att studera problemrepresentationerna av jämställdhet i Umeå universitets handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Genom Carol Bacchi’s WPR-analysverktyg som är avsett för att kritiskt granska policydokument har följande frågeställningar varit grundläggande för analysen: Vad är problemet? Vad ligger till grund för den sagda problemrepresentationen? Vad lämnas osagt? Samt vad blir effekten av problemrepresentationen? Inom diskursanalys betraktas inte språk som något objektivt och neutralt, istället anses språk vara en aktiv kraft som formar och konstruerar vår verklighet. Tidigare forskning pekar på att jämställdhet inte är ett statiskt tillstånd utan något som görs inom organisationer. Genom att betrakta jämställdhet som ett görande går det även att undersöka jämställdhet från flera synsätt. Resultatet indikerar att jämställdhet presenteras som ett samhällsproblem och ett kunskapsproblem. Implicita antaganden om kön grundas i traditionella könsroller och stereotyper samt variationen i hur kunskap förstås beroende på fakultet, kan leda till reproduktion av skadliga könsnormer och upprätthållandet av könsskillnader. Den nuvarande dominerande diskursen påverkar även ambitionen hos beslutsfattare när det gäller integrering av jämställdhet, vilket i sin tur påverkar universitetets organisation samt organisering. Att integrera jämställdhet i beslutsprocesser kan således vara avgörande för att uppnå verklig förändring inom akademin.

During the last decades, there has been a shift towards two opposite political tendencies. On the one side, a focus on economical values has increased, and on the other side there is more focus on democratic values like gender equality. A common solution on a municipal level is to appoint intersectoral strategist to work cross sectorial to mainstream a gender perspective into every sector. The strategist’s unique positions are yet rarely explored. The focus of this essay is to explore the strategist’s professional position on an organisational- and sociology angle. The essay takes a phenomenological stand, and some interviews with local level strategists explore the position. The questions in focus in response to which public sector tendencies the profession emerged, what kind of discretion are characteristic for the strategists? According to the result, strategists can be seen as a pre-profession – that is a profession on the coming. The profession as such has emerged in accordance to the opposite political trends that emerged in governing (or governance) the public administration, where horizontal perspectives are supposedly mainstreamed into organisations with mainly vertical governing. The strategist’s responsibilities and discretion differs, even though a certain degree of discretion is necessary for the profession as such. In this discretion, different ways to undo gender are explored by the strategists. That is mainly done in the horizontal processes.

Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att uppnå Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Strategin etablerades 1994 ur propositionen Delad makt – delat ansvar och ska sedan dess genomsyra all politisk beslutsfattning och alla politiska processer för att främja ett jämställdhetsperspektiv, och se till att inte existerande ojämlikhet reproduceras. Strategin dras dock med ett antal problem och fallgropar. Att istället faktiskt visst reproducera befintlig könsordning, att förhöja kvinnor just för att de är kvinnor, och att inte se djupet, roten, i problemet – strukturerna. Det finns en risk för att denna rädsla, eller okunskap, att rikta fokus på strukturerna förgås av diskrepans mellan den politiska ambitionen och genomförandet, vilket istället resulterar att bli en teknikalitet – en bock i en checklista. I denna studie utgår jag från två tolkningar som finns av jämställdhetsintegrering, anpassnings- och omvandlingstolkning, där förstnämnda ser jämställdhetsperspektivet som något som läggs ovanpå existerande verksamhet och samhälleliga ramar och där etablera kvinnor; den andra som söker att etablera jämställdhetsperspektivet i verksamheter och i grunden förändra dem för att främja jämställdhet på ett fundamentalt och strukturellt vis. Jag vill mena att dessa tolkningar går att härledas till olika feminismer. För att söka svaret på detta så använder jag mig av Judith Squires olika tillämpningar av jämställdhetsintegrering, vilket hjälper mig att klassificera materialet och i slutändan ge mig svaret på frågan om Regeringskansliet kan uppfattas som jämställdhetsintegrerat. Resultatet indikerar på att jämställdhetsintegrering har blivit ett mål i sig och inte det verktyg för att nå de utsatta jämställdhetspolitiska målen. Arbetet har blivit fokus på resultat och till något tekniskt och kvantitativt framför politiskt och kvalitativt. Även vikten av tydliga politiska signaler för ett fungerande kvalitativt arbete belyses.

No description available.

<p>This is a case study of work for gender equality, performed by the Employment and Competence Centre (Arbets- och kompetenscenter) in the municipality of Botkyrka. The aim of the study is to explore how gender equality is understood in the context of a municipality, and what underlying assumptions this understanding is based upon. The questions raised are; How is gender equality understood by the personnel? How do they understand gender? To what extent are women and men seen as homogeneous groups and what differences are (un)visible? What other power hierarchies besides gender are seen as important when working for gender equality? The analysis show that gender equality is a blurry vision, mainly understood in terms of equal conditions and rights, equal results for male and female participants and equal amount of women and men employed. Gender is seen as a binary system and differences between the genders are highlighted. Gender equality is restricted to gender and other power hierarchies are to a great extent left out. Women and men are mainly understood as homogeneous groups and there is a lack of understanding for intersectionality. The work for gender equality is intimately interlinked to the notion of Swedishness. It is a hidden norm and Sweden and the Swedes are linked to gender equality while the others need help to obtain the Swedish attitudes and values. Issues of power and norms are in general not taken into account in the work for gender equality in the Employment and Competence Centre in Botkyrka.</p>

This is a case study of work for gender equality, performed by the Employment and Competence Centre (Arbets- och kompetenscenter) in the municipality of Botkyrka. The aim of the study is to explore how gender equality is understood in the context of a municipality, and what underlying assumptions this understanding is based upon. The questions raised are; How is gender equality understood by the personnel? How do they understand gender? To what extent are women and men seen as homogeneous groups and what differences are (un)visible? What other power hierarchies besides gender are seen as important when working for gender equality? The analysis show that gender equality is a blurry vision, mainly understood in terms of equal conditions and rights, equal results for male and female participants and equal amount of women and men employed. Gender is seen as a binary system and differences between the genders are highlighted. Gender equality is restricted to gender and other power hierarchies are to a great extent left out. Women and men are mainly understood as homogeneous groups and there is a lack of understanding for intersectionality. The work for gender equality is intimately interlinked to the notion of Swedishness. It is a hidden norm and Sweden and the Swedes are linked to gender equality while the others need help to obtain the Swedish attitudes and values. Issues of power and norms are in general not taken into account in the work for gender equality in the Employment and Competence Centre in Botkyrka.

Gender equality is a political issue that has gained a lot of support in the last decades. Researchers have however pointed out that gender equality has a wide variety of understandings. SKL (Sveriges kommuner och landsting) is an organization that looks after the interests of local authorities and county councils in Sweden. SKL has by the government been granted 145 million Swedish crowns to support gender mainstreaming at a local level. During a period of three years, 2008-2010, funding has been given to 89 projects for this purpose. The aim of this study is to examine what meanings are given to the term “gender equality” in these projects. Is there a dominant understanding of the term? What can be said about the meanings that are identified? The method used is Carol Bacchis What´s the problem approach. The main question asked to the material is “what is the problem with gender (in)equality represented to be?” The analysis shows that the understandings of gender equality are identified in five general themes. Four of them are connected to a liberal philosophy, thus forming a dominant liberal discourse on gender equality. The remaining one has quite the opposite ideas underpinning it: one that understands gender inequality as a consequence of societal structures, norms and an asymmetrical distribution of wealth and power. To conclude I elaborate on what the liberal discursive dominance means for the question of gender equality. The risk with strategies built upon liberal ideas is that it eliminates conflicts in politics – thus depoliticizing gender equality.

Studien syftar till att studera jämställdhetsarbetet och synen på jämställdhet i en kommunal förvaltning. Ambitionen är att ur ett jämställdhetsperspektiv identifiera förbättringsområden och komma med förslag på strategiskt jämställdhetsarbete och hållbar jämställdhetsutveckling inom förvaltningens olika enheter. I vår studie har vi använt en kvalitativ ansats i syfte att nå en djupare förståelse för hur respondenterna upplever och ser på jämställdhet och jämställdhetsarbetet i förvaltningen. För att nå en sådan förståelse har vi sammanlagt gjort tio semistrukturerade intervjuer varav en dessa tio var en informantintervju. Vi använde oss av Kvales meningskoncentrering där de större meningarna som intervjupersonerna uttalade formulerades mer koncentrerat för att underlätta analysen av vår empiri. Resultatet i denna studie tyder på att respondenterna har olika föreställningar om vad jämställdhet är och innebär. Medarbetarna och arbetsgivarna får inte tillräckligt med information vad gäller jämställdhetsarbetet och de flesta känner inte till förvaltningens jämställdhetsplan. I och med detta kan de inte heller tillämpa eller arbeta utifrån jämställdhetsplanen i förvaltningens dagliga arbete. / The study aims to examine gender equality and the perception of equality in a municipal administration. The ambition is that from a gender perspective to identify areas for improvement and make suggestions on strategic gender equality and sustainable gender development in the administrations different units. In our study we have used a qualitative approach in order to reach a deeper understanding of how respondents perceive and look at gender and gender equality in the administration. In order to achieve such understanding we have made a total of ten semistructured interviews which one of these ten was an informant interview. We used Kvale's sentence concentrator where the larger sentences that respondents stated were formulated more concentrated in order to facilitate the analysis of our empirical data. The result of this study indicates that respondents have different perceptions of what equality is and means. Employees and employers may not get enough information in terms of gender equality, and most are not aware of administration's equality plan. In doing so, they cannot apply or work from gender perspective in the administration's daily work.

Jämställdhetsintegrering som policystrategi antogs i Beijing 1995 i samband med FN’s fjärde världskonferens om kvinnor. Över 20 år senare är forskare ännu inte eniga om hur man på bästa sätt implementerar jämställdhetsintegreringen, och forskning som berör den lokala nivån är begränsad. Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera förutsättningar för implementering av två kommunala förvaltningars arbete med jämställdhetsintegrering, och vad som kan utläsas som särskilt viktigt för en hållbar implementering av jämställdhetsintegrering på lokal nivå. Det analytiska ramverk som tillämpas i uppsatsen utgörs av fyra variabler som Alison E. Woodward sammanställt för att analysera förutsättningar för implementeringen av jämställdhetsintegrering. Dessa fyra variabler är konsensus, genuskunskap, motstånd och implementeringsansvar och utförande. Semistrukturerade intervjuer med berörda aktörer från studieobjekten Barn och Ungdomsförvaltningen och Räddningstjänsten i Halmstads kommun resulterar i slutsatsen att Räddningstjänsten har bra förutsättningar för implementeringen av jämställdhetsintegrering, eftersom förvaltningen uppfyller kriterierna för Woodwards fyra variabler. Barn och Ungdomsförvaltningens förutsättningar visar sig vara nämnvärt sämre, främst som följd av att förvaltningen inte uppnår kriteriet för variabeln konsensus, som brister i förvaltningsledningen. Konsensus är också den variabel som utifrån respondenternas svar visar sig vara den som är mest avgörande för implementeringen av jämställdhetsintegring.

Alla kommuner i Sverige måste ha en gällande översiktsplan, men hur den utformas är till stor del upp till kommunerna själva. Uppsatsen syftar att studera hur genus, jämställdhetsintegrering och intersektionalitet tar sig uttryck i landsbygdskommunerna Flens, Lessebos, Valdemarsviks och Östra Göinges översiktsplaner. Samt att undersöka hur verksamma planerare förhåller sig till begreppen. Genom innehållsanalys och diskursanalys analyseras plandokumenten och redovisas tillsammans med intervjuer som genomförts med tjänstepersoner som varit delaktiga i arbetet med samma översiktsplan. Av resultatet framgick det att social hållbarhet är en viktig del för att nå en hållbar utveckling i kommunen. Resultatet visar att det utrymme som genus och jämställdhetsintegrering ges i planen har att göra med intresse och kunskap hos planeraren att lyfta dessa frågor. Intersektionalitet är ett perspektiv som inte får något utrymme i planerna, men i framtiden kommer att behöva beaktas. / Municipalities in Sweden must have a comprehensive plan, but how these are constructed are up to themselves. The aim of this paper is to study how gender, gender mainstreaming and intersectionality is expressed in the rural municipalities comprehensive plans of Flen, Lessebo, Valdemarsvik and Östra Göinge. The aim is also to understand how professional planners relate to the concepts. The comprehensive plans were analysed with content- and discourse analysis and presented together with interviews with professional planners working in the rural municipalities.  It became clear that social sustainability is an important part of achieving sustainable development in the municipalities. The results show that the space given to gender and gender mainstreaming in the comprehensive plans has to do with the interest and knowledge of the planner to integrate these. Intersectionality is a perspective that is not given space in the plans, but will need to be considered in the future.