Samtidigt som integrations- och flyktingfrågor i Sverige är högst angeläget, så anser vi attperspektiv från flyktingarna själva inte har inkluderats tillräckligt inom forskningen. Syftetmed den här sociologiska studien är därför att genom ett inifrånperspektiv undersöka ochbelysa flyktingarnas egna visioner samt upplevelser och erfarenheter av sin integrations- ochetableringsprocess, för att få fördjupad förståelse för en situation som kan betraktas somkomplex. Vi har utgått från en kvalitativ metod där vårt empiriska material är baserat på tiosemistrukturerade intervjuer med flyktingar som är deltagare i de samhällsinsatser som följerutav etableringsreformen. I analysprocessen har vi inspirerats av ett hermeneutiskt perspektivför att tolka materialet. Som analysverktyg har vi tagit utgångspunkt i en teoretisk modell avintegrationsdimensioner samt begreppet KASAM (Känsla av sammanhang) och vi har vidarekopplat resultaten till tidigare forskning.Studiens resultat antyder om att flyktingens integrations- och etableringsprocess innefattaroch är beroende av många olika områden, där vi kan se hur strukturella, sociala samtsubjektiva integrationsområden hänger samman. Ett centralt resultat av denna studie är att detfinns upplevelser av att sociala dimensioner av integration bör inkluderas i de strukturellainsatserna. Vårt material visar tydligt att språket uppfattas som den viktigaste nyckeln förbåde strukturell och social integration, och i detta sammanhang önskar de flesta en meromfattande kontakt med svenskar eftersom detta lyfts fram som en mer effektiv källa tillspråkutveckling än de strukturella insatserna ensamma kan ge.

Denna uppsats handlar om implementering av Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare SFS 2010:197 i Kalix Kommun. Syftet har varit att undersöka hur verksamheter ansvariga för flyktingmottagandet samverkar i Kalix, samt vad det är beroende av för att fungera. För att undersöka detta har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med nio respondenter i Kalix Kommun. De teoretiska utgångspunkter som används är implementering, gatubyråkrat och samverkan. Det första av de fyra resultaten från denna uppsats är att samverkan i Kalix verksamheter karaktäriseras av informella kontakter. Det visar att en formellt nedskriven ansvarsfördelning är viktig för att handskas med problem som kan uppstå med en alltför personbunden samverkan. Det andra resultatet visar att Arbetsförmedlingen upplever tidsbrist i att hinna med sitt uppdrag som både samordnare och etableringsansvarig som Lagen om etableringsinsatser inneburit (SFS 2010: 197). Det tredje resultatet visar att samverkan mellan tjänstemän och politiker beskrivs som ett gap och kan utökas för att bättre kunna utnyttja varandras kunskaper. Slutligen visar det fjärde resultatet att politikernas styrning och ledarskap har betydelsen för det praktiska utförandet av politiska beslut.

Flyktingmottagande och integration har under en längre tid ansetts fungera dåligt. Etableringen av nyanlända tog för lång tid och för få hade kontakt med arbetslivet. Det stod klart att en förändring var nödvändig. Det svenska flyktingmottagandet genomförde år 2010 en stor strukturomvandling eftersom delar av integrationen som handlar om arbetsmarknadsetablering flyttades från kommunerna till staten. Genom den nya etableringsreformen hoppas regeringen på att effektivt och snabbt kunna etablera nyanlända i arbets- och samhällslivet. Ändamålet är att uppnå egenförsörjning. Genom reformen fick kommunerna, Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna, Försäkringskassan samt Migrationsverket nya eller ändrade ansvarsområden och samtidigt infördes en ny aktör, lotsen, vars syfte är att stödja och påskynda den nyanländes etablering. Trots att reformen genomfördes nyligen framgår det från vissa håll att det nya systemet brister på en del punkter.  Den nya etableringsreformen är ett omdiskuterat ämne. Meningsskiljeaktigheter råder beroende på vilken myndighet respektive individ som tillfrågas. För att få svar på om etableringsreformen är bra och huruvida den var nödvändig genomfördes en granskning med början i det gamla systemet till vad syftet med reformen är och hur det fungerar. För att inte enbart få den teoretiska delen av det nya systemet genomfördes intervjuer med Arbetsförmedlingen och kommunen samt granskningar av en del rapporter och utredningar för att få svar på hur det fungerar i praktiken. För att reformen ska ge goda resultat krävs att alla aktörer uppfyller sina uppgifter och tar sitt ansvar. Reformen har haft sina svårigheter men samtidigt bör det finnas i åtanken att den är tämligen ny. Det kommer ta tid tills systemet är integrerat. Samtidigt finns det en stor risk för att dominoeffekten uppstår i reformens rättssystem om det brister i ett av leden och då är vi tillbaka på ruta ett. / The reception of refugees and integrations have for a long period of time been considered to work poorly. The establishment of newly arrived didn’t go as fast as needed, and too few made contact with the working life.  It was clear that a change was necessary. The Swedish reception of refugees carried through with a big transformation of structure since parts of the integration considering labour-market establishment got moved from the local authorities to the Government. Throughout the new establishment reform the Government wishes to efficiently and quickly be able to establish newly arrived refugees into the working- and social life. The purpose is to achieve self-support. The reform contains new or changed areas of responsibilities for the municipality, the Employment Office, the county administrative board, the Swedish Social Insurance Agency and Swedish Migration Board. At the same time a new operator called “etableringslots” was introduced with the purpose of supporting and hastening the establishment of the newly arrived. Even though the reform was recently accomplished it is clear from certain sides that the new system fails on some certain parts. The new establishment reform is to this day a much discussed subject. Disagreements of opinions exist depending on which authority respectively individual that gets asked. A study got carried through, starting with the former system, to find out if the new establishment reform was good enough, if it was necessary and how it all works. Not only to get the theoretical part of the new system but to also get the practical part, interviews were made with the employment agency and the local authority. Closed examinations of some reports and investigations also occurred to get an answer of how it works when it is put into practice. All parties are required to fulfill their duties and their responsibilities so that the reforms result turns out well. The reform has had its difficulties but it should be kept in mind that it is fairly new and it will take some time for the system to get integrated. At the same time there is a great risk that the domino effect occurs in the legal reform if one of the trails fall and in that case we would be back at square one.

No description available.

The aim of this study is to describe and analyse the cooperation between the public employment service and the refugee reception in a medium-sized municipality in southern Sweden on basis of the establishment reform. The study examines how the collaborative process is regarded when it comes to implementation of the reform, and when it comes to the directives and resource allocation between the employment services and the refugee reception. The study also focuses on the deficiencies and the benefits that can be discerned with the establishment reform at local level. A qualitative data collection method has been used. It is semi-structured interviews with workers from the public employment service and the refugee reception. Information materials and evaluations that various authorities have made have also been investigated. The study concludes that it is important that the directives are clarified and that a new local and regional agreement will be established on paper. The study also concludes that because of the strong working line policy and the national workfare regime more responsibility is focused on the individual. This can discourage the establishment and integration process of the newly arrived when the concept of inclusion comes to be regarded as synonymous with employability.

No description available.

The establishment reform came into force 2010 and the employment service was given the main responsibility for the establishment of the newly arrived. The purpose of the present study was to investigate how the officers at the labor market work on establishing new arrivals with residence permit. The problem statements was labor market officers work with establishment based on their professional role and legislation, the service officers practical work, establishment in general and getting new jobs for the newly arrived in the labor market. The study used a qualitative method and semi-structured interviews were conducted with five employment service officers. The theoretical framework consisted of empowerment. The results of the study show that the establishment reform has had both positive and negative impacts. Many newly arriveds have established themselves in society and entered the labor market. The results show further that there are still aspects to change in order to improve the establishment. The study shows that the establishment reform has had a positive impact on new arrivals in the labor market. The employment officers want to work with an individualized and empowerment-oriented approach, but the heavy workload is hindering their work. / Etableringsreformen trädde i kraft 2010 och arbetsförmedlingen fick huvudansvaret för nyanländas etablering. Syftet med föreliggande studien var att undersöka hur handläggarna på arbetsförmedlingen arbetar med etablering av nyanlända med uppehållstillstånd. Frågeställningarna i studien var etableringshandläggarnas arbete med etablering utifrån sin yrkesroll och lagstiftning, etableringshandläggarnas praktiska arbete, etablering i allmänhet och för att få ut nyanlända på arbetsmarknaden. I studien användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem handläggare på arbetsförmedlingen. Den teoretiska ramen bestod av empowerment. Studiens resultat visar att etableringsreformen har haft både positiv- och negativ inverkan. Många nyanlända har etablerat sig i samhället och kommit ut på arbetsmarknaden. Av resultatet framkommer det vidare att det fortfarande finns aspekter kvar att ändra på för att få en ytterligare förbättring av etableringen. Studien visar att etableringsreformen har haft en positiv inverkan för de nyanlända på arbetsmarknaden. Men det råder stor arbetsbelastning för etableringshandläggarna på arbetsförmedlingen. Handläggarna vill arbeta med ett individanpassat och empowermentorienterat arbetssätt men hård arbetsbelastning utgör ett hinder för deras arbete.

Ämnet som denna studie behandlar är nyanländas integrering i det svenska samhället. Det framställs ett samhälleligt problem som teorier konkluderar är en följd av ett organisatoriskt problem bland de involverade parterna inom etableringsreformen. Syftet med denna uppsats är att studera hur de samverkande myndigheterna och kommunerna arbetar för att påverka nyanländas integrering och etablering i samhället, samt huruvida användningen av starkare styrmedel skulle påvisa sig bidra till en effektiv integrering av nyanlända. Två utvalda kommuner och samtliga myndigheter, förutom Migrationsverket, har intervjuats för att besvara på uppsatsens frågeställningar. Resultatet pekar på en god samverkan mellan parterna samtidigt som det även förekommer otydlighet kring ansvarsfördelning och arbetsuppgifter. Med tidigare erfarenheter som utgångspunkt kan det hävdas att det finns en stor sannolikhet att starkare styrmedel skulle kunna vara en effektiv åtgärd i att integrera nyanlända genom att förhindra att en stor andel nyanlända flyttar till segregerade områden där det inte råder goda förutsättningar för integration. / The following study deals with the integration of new arrivals in Sweden. A societal problem is depicted which theories conclude is the result of an organizational problem among the partners in the establishment reform. The purpose of this essay is to study how the collaborating authorities and municipalities work together to influence the integration and establishment of new arrivals and also whether the use of more forceful means of actions would prove to contribute to an effective integration of newcomers. Two designated municipalities and all administrative authorities, with the exception of the Swedish Migration Agency, were interviewed to answer the essay questions. The results point towards a good cooperation between the parties; however, a lack of clarity of the partners' responsibilities and duties has been found. With previous experiences as a basis it can be argued that there is a high probability that the usage of more forceful means of actions could be an effective means of integrating newcomers by preventing large proportions from moving to segregated areas, where poor conditions for integration is prevalent. The study is written in Swedish.

Detta är en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlände invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trädde i kraft december 2010 med syftet att underlätta etableringen på den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlända invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen är Carol Lee Bacchis ”What’s the problem represented to be?”, vilken fokuserar på hur ett politiskt problem framställs genom att studera vilka lösningar som föreslås. Efter en noggrann genomgång av ett antal policydokument som framställdes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlände invandraren i den politiska diskursen implicit framställs som omotiverad och oförmögen till att träda in på den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med åtgärder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhällets agerande lämnas oproblematiserat. De följder detta kan få är dels att de nyanlända invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhällets attityd gentemot dessa riskerar att försämras. Detta är två utfall som ytterligare kan försvåra de nyanlända invandrarnas möjligheter till arbetsmarknadsetablering. / This is an essay that through discourse analysis examines how the newly arrived immigrant's identity is constructed in relation to the design of a legal reform, called the "establishment reform”, which came into force in Sweden in December 2010 with the aim to facilitate the establishment on the labor market of newly arrived immigrants. The implications of where this identity construction can lead are also discussed. The discursive analytical approach that is the basis for the design of the analysis is Carol Lee Bacchi's "What's the problem Represented to be?”, an approach that focuses on how a political problem is presented by studying the solutions that are suggested in order to solve it. After a careful review of a number of policy documents that were produced during the process that led to the entry of the establishment reform, it emerged that in the political discourse the newly arrived immigrant implicitly is portrayed as unmotivated and unable to enter the Swedish labor market unless the state intervenes with actions and demands, while problems in the behavior of Swedish civil society are left unaddressed. The impact this could have is partly that newly arrived immigrants lose confidence in their own capacities, and partly that civil society's attitudes towards immigrants may deteriorate. These are two outcomes that could further complicate the newly arrived immigrants' establishment on the labor market.

The integration policy in Sweden has received criticism for being disintegrating due to the structure of division between those that integrate and those who are to be integrated, a division between “us” and “them”. In 2010 the reform Act on introduction activities for certain newly arrived immigrants (2010:197), was carried out to facilitate the integration of newly arrived immigrants on the labor market. The purpose of this thesis is to study power and discrimination structures within the reform by applying an intersectional theoretical framework. Intersectionality is based on the notion that different forms of discrimination such as gender, ethnicity, class, sexual orientation etc. do not act independently. The theory rather advocates that these categories interact. This essay will focus on how three of them, sex, class and ethnicity interact within the reform by studying the questions: How is the relationship between sex, ethnicity and class described and valued in the reform? In what way does the reform highlight or conceal power structures? The result shows that norms about sex, class and ethnicity are reproduced within the programs related to the reform. Prejudices about foreign women hampers newly arrived women from getting education and employment training that are individualized.