Syftet med uppsatsen är att studera hur hinduismen har framställts i läroböcker för undervisning i ämnet religionskunskap på gymnasiet, fr.o.m. Lgy 65 fram till idag, utifrån en substantiell och funktionell förståelse av religion och religiositet. I uppsatsen studerar jag sex läroböcker aktuella för tre olika läroplaner: Lgy 65, Lgy supplement 78, samt Gy 11. Metoden är kvalitativ textanalys, med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska huvudbegrepp: substantiell-funktionell religionsförståelse. Resultatet visar på att hinduismen har framställts olika över tid. I studerade kursböcker från 60-talet framstår hinduismen tydligast substantiellt beskriven utifrån en intellektuellt och textuellt orienterad religiositet, medan 80-talets och 10-talets läroböcker i olika utsträckning ger uttryck för både substantiell och funktionell religionsförståelse. Både 80-talets och 10-talets läroböcker framhåller hinduismen som en praktiskt rituellt levd religion. Tydligt skiljer sig dock dessa åt i hur 80-talets böcker intar en existentiell utgångspunkt vid studiet av hinduism, medan 10-talets läroböcker har ett betonat religionsvetenskapligt perspektiv. I slutdiskussionen förhåller jag mig till hur de olika läroböckernas innehållsliga prioriteringar kan förstås stå i relation till läroplanernas skrivningar. Ämnesplanerna kan anses ha haft stor inverkan på prioriteringarna i läroboksstoffet, där det framhållna kravet på objektivitet i Lgy 65 stämmer väl överens med läroböckernas distanserade beskrivning av hinduismen, medan Lgy supplement 78 tar utgångspunkt i livsfrågornas centrala utgångspunkt för studiet av religion, vilket förklarar den individorienterade och existentiella framställningen av hinduismen i dessa läroböcker. I Gy 11 präglas ämnet tydligare av religionsvetenskapliga skrivningar som framhåller det samhällsvetenskapliga perspektivet av religionsstudiet, vilket också stämmer överens med det mer samhällsvetenskapligt betonade förståelsen av hinduismen som kommer till uttryck i 10-talets skolböcker. Slutligen förhåller jag mig till hur läroböckernas framställning av hinduismen kan förstås i skenet av en orientalistisk idékritik. Tydligast orientalistisk blir framställningen av hinduismen i 60-talets läroböcker, i form av jämförelser med västerländska förståelsehorisonter av religion och religiositet, samt i den intellektuella och textuellt baserade utgångspunkten för studiet av hinduism. Likväl märks det orientalistiska arvet över tid i de fall där valet av innehåll i textböcker främst tjänar en alienerande framställning av den religiösa människan (främst vid framställningen av hinduiska gudarna).

No description available.

För att en ledningsfilosofi ska vara relevant för marin stridsledning måste den vara optimerad förhantering av ovisshet, förmåga till ett effektivt första eldöppnande och medge förutsättningar föratt därefter fortsätta striden.Studien genomfördes för att splittringen mellan förespråkare av centraliserad- och decentraliseradledning gör det meningsfullt att studera uppdragstaktikens relevans och tillämpning för nutidasjöstridskrafter.Den militära ledningens existensberättigande i sjöstriden är förmågan att omvandla spaning ocheldkraftspotential till effekt i målet. Dilemmat för ledningen är att hantera den ovisshet somuppkommer på grund av fientlig aktivitet och oförutsägbara omständigheter. En framgångsrikmetod för att hantera ovisshet är att decentralisera ledningen.Militära chefer tenderar dock att eftersträva kontroll och centralisering, särskilt i kombination mednya ledningssystem och höga insatser. En liten stats sjöstridskrafter som slåss för nationensöverlevnad med få kvalificerade vapenplattformar riskerar därmed att ledningen centraliseras,oavsett vad doktriner och andra styrdokument säger.Metoden i denna studie är en idékritisk analys av uppdragstaktik som den dominerande idén förledning. Analysen utgår från förhållandet mellan en doktrinär beskrivning av idéns centralabegrepp, hur dessa begrepp beskrivs i sjömaktsteorin och hur idén verkställs som tillämpad ledningunder SWENEX 2016.Uppdragstaktiken är utifrån denna studie den mest relevanta ledningsfilosofin för en liten statssjöstridskrafter, men en konflikt har identifierats mellan de doktrinära styrningarna och dentillämpade ledningen. Konflikten tar sig bland annat uttryck i mycket omfattande och detaljeradeorder, krav på detaljerade rapporter och övrig kommunikation som överskrider vad tillgängligpersonal och ledningssystem kan hantera.

Den följande uppsatsen avser att belysa hur olika samhällskunskapsläromedel presenterar och använder ideologierna från ett didaktiskt perspektiv. Uppsatsen är en beskrivande studie som med hjälp av idealtyper analyserar hur ideologier används i samhällskunskapsläromedel för gymnasieskolan med ämnesdidaktik i åtanke. Den utgår ifrån att ideologier är användbara och koherenta politiska paradigm samt kraftiga verktyg för att belysa samhälleliga val och frågor. En genomtänkt användning av ideologierna skulle kunna skapa en stödjande struktur för elevernas lärande och gynna en problematiserande ansats i undervisning där nyckelbegrepp introduceras tidigt, nyanseras och skattas med hjälp av ideologierna. Med den här utgångspunkten analyseras tre läromedel med hjälp av idékritik och vissa inslag av diskursanalys. Slutsatsen är att ideologiernas potential som ämnesdidaktiska verktyg inte tas tillvara i de analyserade läromedlen. En annan slutsats är att det förekommer en relativt stor variation i hur ideologierna presenteras, förklaras och används från övergripande och vagt till utförligt om än inte problematiserande. Vissa ideologier som liberalism och feminism får en särställning och normativt stöd från författarna. En avslutande diskussion problematiserar de påträffade likheter och skillnader mellan läromedlen och kopplar dessa till skolan som politisk arena. En sats förslag görs som indikerar hur ideologierna kan användas för att strukturera samhällskunskapsstoffet och göra dess undervisning mera begriplig för eleverna. / <p>Godkännandedatum: 2019-01-20</p>

The integration policy in Sweden has received criticism for being disintegrating due to the structure of division between those that integrate and those who are to be integrated, a division between “us” and “them”. In 2010 the reform Act on introduction activities for certain newly arrived immigrants (2010:197), was carried out to facilitate the integration of newly arrived immigrants on the labor market. The purpose of this thesis is to study power and discrimination structures within the reform by applying an intersectional theoretical framework. Intersectionality is based on the notion that different forms of discrimination such as gender, ethnicity, class, sexual orientation etc. do not act independently. The theory rather advocates that these categories interact. This essay will focus on how three of them, sex, class and ethnicity interact within the reform by studying the questions: How is the relationship between sex, ethnicity and class described and valued in the reform? In what way does the reform highlight or conceal power structures? The result shows that norms about sex, class and ethnicity are reproduced within the programs related to the reform. Prejudices about foreign women hampers newly arrived women from getting education and employment training that are individualized.

The purpose of the following thesis is to critically analyse the ideational content of the current Swedish security policy. The thesis examines ideational content present in the Swedish governments foreign policy declarations of 2019, 2020, and 2021 as well as the government bill for the total defence in the period 2021-2025. Through idea criticism this thesis scrutinise the logical rigour of statements. Coherent ideational content can be as a requirement on all political content, and especially concerning security policy dealing with high-risk values. Incoherence of ideas can be seen as an invalid policy. The two texts are read and the ideas are sorted into statements of values, descriptions and prescriptions. The statements are then compared to theoretical ideal types of international relations theory. Concord of ideal types can be seen as a coherent policy whilst discrepancy can be seen as incoherence. The study finds that value-statements, descriptive statements and prescriptive statements all corresponded to two ideal types. Swedish security policy can therefore be seen as incoherent.