The subject this thesis will investigate concerns the matter of how political ideologies exist within public libraries with a focus on the democratic ideal. Public libraries are part of the political system and we want to show how political ideologies take their shape in public libraries and the possible consequences of this. With the help of three major political ideologies, liberalism, conservatism and socialism we investigate how the democratic ideals of these ideologies are expressed in documents that describes activities the libraries will and have performed. In order to identify these ideologies we use discourses in cultural policy as a bridge between the investigated documents and the political ideologies. As an analytical tool we have developed a model that describes the relation between text, discourse and ideology which we use in our analysis. The results of our analysis shows that there is an imbalance concerning how much influence the different ideologies have over the activities in the public libraries, where we have seen that the liberal ideals have the upper hand. These results are similar to those of previous researchers and we think it is important for the public libraries to be aware of the influence political ideologies have over cultural policy, on all levels, in order to be an objective institution for the citizens in our society.

Den följande uppsatsen avser att belysa hur olika samhällskunskapsläromedel presenterar och använder ideologierna från ett didaktiskt perspektiv. Uppsatsen är en beskrivande studie som med hjälp av idealtyper analyserar hur ideologier används i samhällskunskapsläromedel för gymnasieskolan med ämnesdidaktik i åtanke. Den utgår ifrån att ideologier är användbara och koherenta politiska paradigm samt kraftiga verktyg för att belysa samhälleliga val och frågor. En genomtänkt användning av ideologierna skulle kunna skapa en stödjande struktur för elevernas lärande och gynna en problematiserande ansats i undervisning där nyckelbegrepp introduceras tidigt, nyanseras och skattas med hjälp av ideologierna. Med den här utgångspunkten analyseras tre läromedel med hjälp av idékritik och vissa inslag av diskursanalys. Slutsatsen är att ideologiernas potential som ämnesdidaktiska verktyg inte tas tillvara i de analyserade läromedlen. En annan slutsats är att det förekommer en relativt stor variation i hur ideologierna presenteras, förklaras och används från övergripande och vagt till utförligt om än inte problematiserande. Vissa ideologier som liberalism och feminism får en särställning och normativt stöd från författarna. En avslutande diskussion problematiserar de påträffade likheter och skillnader mellan läromedlen och kopplar dessa till skolan som politisk arena. En sats förslag görs som indikerar hur ideologierna kan användas för att strukturera samhällskunskapsstoffet och göra dess undervisning mera begriplig för eleverna. / <p>Godkännandedatum: 2019-01-20</p>

Flera politiska teorier har under 1900-talet talat om hur moderna demokratiska partier riskerar bli mer lika varandra. Denna undersöknings syfte är att undersöka om detta förefaller vara fallet i Sverige mellan åren 1994 och 2014. De teoretiska utgångspunkterna består av två sätt att betrakta demokratisk politisk representation, samt de tre ideologierna liberalism, konservatism och socialism som används för att kategorisera partierna. Program, valmanifest och hemsidor från partierna har studerats med metoden etnografisk innehållsanalys. Resultaten tyder på att partierna var relativt ideologiskt utspridda år 1994 men har 2014 kommit att bli övervägande liberala. Alla partier utom Vänsterpartiet bedömdes höra till den statliga representationsformen, vilken innebär att partier i första hand inte representerar en utpräglad politisk bas av väljare eller särskilda intressegrupper, utan snarare nationen, staten och befolkningen mer som helhet. Överlag indikerar resultaten att de svenska partierna har blivit mer lika varandra mellan 1994 och 2014.

This Master’s (60 credits) dissertation paper examines how three Swedish newspapers describe the political ideology called anti–Semitism in Germany, from the day it was born in end of October 1879 until January 1882 after the campaigns of persecution of Jews in Russia and Germany.Politically, the 1880s were formative years in Swedish history. A party system emerged slowly andseveral new political ideologies found their way into Swedish political life. Many of those wereinfluences from Germany: socialism, nationalism, political conservatism. But also anti–Semitism.This paper is a comparative study between the newspapers Dagens Nyheter (liberal), Nya DagligtAllehanda (conservative) and Stockholms Dagblad (conservative) and describe how the anti–Semitic political movement in Germany, and the ongoing atrocities against Jews in Russia andGermany, were being portrayed in the Swedish media. The survey in the essay shows that the newspapers describe the political ideology anti-Semitismvery differently. Liberal Dagens Nyheter was highly critical against the political form of hatredagainst the Jews, but so was also conservative Stockholms Dagblad, although the latter had a higherdegree of a neutral type of reporting than the former. Stockholms Dagblad leaned towards supportof a Bismarckian type of conservatism, (which at this time had not yet embraced hatred againstJews as an official policy). The newspaper of the three with the strongest support of the anti-Semitic political movement inGermany was the daily Nya Dagligt Allehanda, which very often expressed and reproduced anti-Semitic constructions and derogatory and racist views on Jews.However, the newspaper Nya Dagligt Allehanda did not embrace the most extreme and violent formof anti-Semitism which were being advocated by some German politicians in the 1880s, whichincluded the deportation or even mass murder of Jews.