Under 2018 byggs den nya transportnoden Rosengårds station i Malmö. Syftet med denna studie är att förstå hur jämställdhet används som verktyg i planeringsprocessen för att skapa ett transportsystem som svarar mot både kvinnor och mäns behov på ett likvärdigt sätt. Malmö utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering antogs 2011 av Malmö stad och fallstudien utforskar hur jämställdhetspolicys implementerats i planeringen av Rosengårds station. Studien består av semi-strukturerade intervjuer och dokumentanalyser. Fallstudiens resultat pekar på att det jämställdhetsarbete som bedrivits främst har fokuserats på trygghet och saknar de kvalitativa ansatser som skulle behövas. Försvårande omständigheter i jämställdhetsintegreringen av planeringen har varit såväl organisatoriska som kunskapsmässiga faktorer, samt maktstrukturer i samhället. En kollektivtrafiksatsning som Rosengårds station är inte samma sak som att satsa på jämställdhet. Malmö stad uppfyller inte sina egna mål om jämställdhet som en del av alla beslut och planer. Glappet mellan visioner i policydokument kring jämställdhetsintegrering och det faktiska arbetet i Rosengårds station är stort, policymålen omsätts inte till praktisk handling. / In 2018, the new transport node Rosengård Station, will be built in the Rosengård district of Malmö. The purpose of this study is to understand how gender equality is used as a tool in the planning process to create transport system that aims to cater for both women and men’s needs in an equivalent way. In 2011, Malmö City Council adopted a Development Plan for Gender Mainstreaming. This case study explores how gender equality policies were implemented in the planning of Rosengård Station. The study consists of semi-structured interviews and document analysis. The results from the case study indicate that the gender equality work has primarily focused on security, and consequently lacks qualitative approaches, that this paper argues, is highly needed. There have been several obstacles in the gender mainstreaming of the planning, especially in terms of how it´s been organized, but also to lack of knowledge, as well as power structures in society. A public transport initiative, such as the construction of Rosengård Station, cannot be equaled to investing in gender equality. Malmö City does not fulfil its own goals of gender equality, in terms of its decisions and plans. There is a large gap between visions in policy documents on gender mainstreaming, and what has been realized in Rosengård Station. In other words, the policy goals are not translated into concrete action.