Under 2015 migrerade ett stort antal flyktingar från Syrien som sedan kom att stanna i Sverige. Resan mot att känna sig inkluderad i samhället ser olika ut med olika faktorer som spelar in för hur migranterna uppfattar att de blivit mottagna i det nya landet. Till följd av den nutida flyktingkris som uppkommit då ukrainska medborgare flyr Ukraina, har bemötandet sett olika ut i denna flyktingkris mot hur syriska flyktingar porträtterats och mottagits. Därmed syftade studien att genom semistrukturerade intervjuer, utforska hur mottagandet i Sverige kan uppfattas av syriska migranter som levt här sedan 2015. Studien utforskade upplevelsen av respondenternas uppfattning om Migrationsverket. Vidare undersöktes även respondenternas intryck om medias skildringar. Slutligen undersökte om de känner sig inkluderade eller exkluderade i samhället till följd av deras upplevelse med migrationsverket samt medias porträtteringar och skildringar av syrier. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt utifrån teorierna ”vi och dom”, ”social identitet” och ”avhumanisering” och visade på att det finns uppdelningar i samhället och känsla av ”vi och dom”, osäkerheter i social identitet samt kopplingar till känsla av avhumanisering. Slutsatser som dras i studien är att respondenterna visade vardagliga upplevelser och bidrog till en bredare bild av Sveriges mottagande och positiva och negativa upplevelser av migrationsverket och media. De visade även på blandade åsikter och angav tydliga bidragande faktorer som påverkat deras känsla av exkludering och inkludering som även varierade beroende på tidpunkt och sammanhang för respondenterna.

The idea of this study is based on the legislative process of the Swedish temporary asylum law. Due to an increasing number of request for asylum in 2015, the parliament appointed a temporary asylum law to create a more restrictive migration policy. This measure was criticized by several parliamentary committees which were emphasising different negative aspects that could possibly affect the refugees. The government responded to the critics by referring to the EU minimum level and by comparison with other EU countries. In 2019 the parliament decided to extend the temporary law even though the number of asylum seekers had decreased. The main argument for this extension was to prevent an increasing amount of asylum seekers as soon as the migration policy in Sweden were to become more generous again. Previous research has shown that not long after the first proposition of the temporary asylum law the law was implemented, indicating a rushed decision made by the Swedish parliament. Thus is our purpose with this study to examine the political negotiations of the legislative process regarding the temporary asylum law and its extension. In addition to that the aim of the study is also to research if the extension of the law contributed to different discourses. Through a critical discourse analysis our main conclusion is that the underlying negotiations of the legislative process cover four main areas: economy and resources, EU, the asylum system and consequences. Within each field we discovered discourses that could be applicable in both the legislative process of 2016 and in the process of extension 2019. Nevertheless the result of the analysis also presented two discourses that became important parts in relation to the extension. These discourses were convention on the rights of the child and EU. Even though these discourses could be found in the first legislative process, they reach a remarkably higher state of importance in the extension of the asylum law and therefore are appointed as new since they did not held the same level of relevance before.