Bakgrund: Cirka 65,3 miljoner människor är på flykt i världen, vilken är den största siffran någonsin. Flyktingar har generellt sämre hälsa än resten av befolkningen i ett land, vilket ställer höga krav på hälso- och sjukvården. Flyktingarna kommer med många svårigheter till landets hälso- & sjukvård, såsom kommunikationssvårigheter, ett större omvårdnadsbehov och kulturella skillnader. Det är därför viktigt att sjuksköterskor är kulturellt kompetenta och har kunskap om hur det är att bedriva omvårdnad för flyktingar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bedriva omvårdnad för flyktingar inom hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har genomförts. Analysen av data gjordes med stöd av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sammanlagt sju underkategorier. Sjuksköterskorna upplevde flera hinder för en god omvårdnad i mötet med flyktingar. Dessa hinder var att systemet försvårade, det var en bristande kommunikation mellan sjuksköterska och flyktingar och det upplevdes vara flera problem vid användning av tolkar. Vid möten med patienter från andra kulturer upplevde sjuksköterskorna att det fanns flera skillnader mellan olika kulturer samt att flyktingar från en annan kultur kunde uppvisa något som såg som ett annorlunda beteende. Sjuksköterskorna upplevde att arbetet med flyktingar var utmanande och påverkade dem känslomässigt samt att arbetet ställde höga krav på sjuksköterskorna. Slutsats: Sjuksköterskor och hälso- och sjukvården i helhet står inför nya utmaningar, eftersom flyktingströmmen fortsätter. För att kunna möta dessa utmaningar krävs goda kunskaper om andra kulturer, och att vårdpersonalen kan anpassa sig efter patientens behov. Vidare forskning inom området behöver göras.

Not since the Second World War, Sweden has experienced such an increase in immigration numbers. Between 2012-2015 the media reported, almost on a daily basis, varying types of information on the refugee situation. Inevitably, every single area and institution in our society is affected by the refugee crisis. However, this master's thesis is restricted to an examination of the role of the public library in the integration process of refugees in Sweden, as highlighted in the media. The aim of the study is to identify how the public libraries integration work towards refugees is depicted in Swedish daily press. Our objectives are to describe how refugees and libraries are illustrated in the press and to examine how particular library services directed towards refugees, are described. The overall research question is: What discourse or discourses can be identified in the material regarding this work? The method and theoretical framework is a discourse analysis inspired by Laclau’s and Mouffe’s discourse theory. Sahlin's four room model was used to provide us with a practical tool in order to conduct the analysis. Our findings show that it was possible to identify four distinct discourses: a popular educational discourse, a literature mediation discourse, a discourse of the library as a physical space and a discourse of the library as a meeting place. Our most salient conclusion is that the traditional role of the library, as an institution of popular education and literature media-tion, is evident also from an integration work perspective.

Vi vill med den här studien bidra med perspektiv och tankar kring hur pedagoger i förskolan kan använda barnböcker som beskriver flykt och flyktingar för att öka barnens förståelse och medvetenhet kring andras levnadsvillkor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn förhåller sig till budskapet i barnböcker som handlar om flykt och flyktingar. Frågeställningarna i studien är: Hur uppfattar barnen omständigheterna kring varför människor måste fly? Vad säger barnen under boksamtalen? Hur talar barnen kring flykt under boksamtalen utifrån de barnböcker vi valt. Det är en kvalitativ studie som bygger på ljudinspelningar och anteckningar av boksamtalen som hölls med barn mellan tre- till fem år under en fyra veckors period i en förskola. Analysen av empirin grundar sig på fenomenologi av Edmund Husserl (1859-1938) och Säljös (2005) tolkning av begreppet literacy samt Judith Langers (1995) begrepp föreställningsvärld. Studiens resultat visar att barnen förstår varför protagonisterna måste fly men de visar olika reaktioner mot anledningarna till deras flykt. Barnen kopplar också den lästa texten till sina egna erfarenheter för att förstå den. Resultaten visar att barnen skapar tolkningar av texten som inte alls överensstämmer med boken, de gör ologiska kopplingar enligt oss vuxna. Till sist så lever sig barnen inte bara in böckerna på ett fantasifullt sätt utan de resonerar också kritiskt mot texten och bilderna.

This essay studies trends from earlier inflows of refugee women to Sweden. The study uses aggregated data to conduct the trends, with help of earlier studies and theories. The aim is to give an insight into what to expect from future inflows of refugee women into the Swedish labour market. The study looks at women’s employment integration in the Swedish labour market.  The results show that women have a harder time becoming employed compared to men. Women tend to take a larger burden of childcare and household work and decide to stay outside of the labour market. Which leads to a lower employment rate at a younger age. Over time the employment gap between men and women decreases. One explanation is that the children become older, and time frees up for women to start working. It also shows in line with theories and earlier studies that the employment rates for refugees increase over time. When refugees have lived in the host country they accumulate host country-specific human capital. The study finds three important factors. Human capital with a focus on Swedish human capital is of most importance. Education is important since Sweden is moving towards the service sector. This means that higher education increases the probability of gaining employment

Denna uppsats undersöker om antalet flyktingar som anlände mellan 2010–2018, under vilket den så kallade ”flyktingkrisen” inträffade, har lett till en ökad opinion för en mer restriktiv flyktingpolitik i Sverige. För att beskriva det utgår uppsatsen både från teorier om hur invandring kan påverka mottagarlandets arbetsmarknad och vilken inverkan kontakter mellan majoritets- och minoritetsgrupper har. För att besvara frågeställningen har ett paneldataset med invånarnas flyktingpolitiska attityder skapats utifrån data från SOM-undersökningarna och flera socioekonomiska kontrollvariabler. Genom att använda både en OLS- och fixa-effekter-modell finner vi att ett större flyktingmottagande uppvisar ett negativt men icke-signifikant samband med en mer generös syn på Sveriges flyktingmottagande. Förändringarna som setts i de flyktingpolitiska attityderna under tidsperioden verkar snarare bero på generella normförskjutningar i hela landet. Att signifikanta resultat saknas kan dock bero på att uppsatsen mäter en för kort period efter flyktingkrisen, vilket vidare studier bör undersöka.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008. / Includes bibliographical references.

In spring of february 2022 Russia attacked Ukraine because of indifferent politics and indifferences. This war has led to a massive refugee stream throughout Europe which has also led to news media following the events. The aim of this study was to analyze how Dagens Nyheter is visually framing Ukrainian refugees in pictures, since in 2015 earlier research has found evidence of news media portraying middle east refugees stereotypical. The questions examined were: How have refugees been visually portrayed in Dagens Nyheter 2022, does the proximity principle matter for the portrayal of refugees in images published in 2022 and have Ukrainian refugees been portrayed differently compared to refugees in 2015? To answer these questions a semiotic analysis has been used to study 10 pictures on Dagens Nyheter website. This study has acquired a qualitative method to look closer and in depth on the subject. The theories that have been used are framing theory and representation theory to get a better understanding of Dagens Nyheter and how they portray refugees. The findings of this study shows that news media have changed since 2015, the refugees are seen as travelers going from point A to point B. Refugees were rarely portrayed as poor or rich since the majority of pictures are seen as neutral.

Den här uppsatsen har undersökt hur nyhetsbyrån TT rapporterat om flyktingar under två flyktingsituationer, åren 1992 och 2015. De frågeställningar som ska besvaras är: Finns det skillnader mellan hur TT 1992 skrev om flyktingar från f.d. Jugoslavien, och hur TT skriver om flyktingar 2015? Några delfrågor ska också besvaras: I vilka nyhetshändelser figurerar flyktingar och asylsökande? Får flyktingar eller asylsökande en talan i texterna? Är flyktingar eller asylsökande mer frekventa i positiva eller i negativa nyheter? Dessa frågeställningar har besvarats med hjälp av teorin om diskursiv diskriminering. Metoden som använts har varit en kvantitativ innehållsanalys, där urvalet var 130 st artiklar från 1992, och 203 st artiklar från 2015. Man kan se att TT:s medierapportering om flyktingar och asylsökande har varit skev och ojämn 1992, och fortsätter vara det 2015, i form av vem som får tala och vad själva nyheten handlar om. Man kan även se att medierapporteringen från 1992 och 2015 inte skiljer sig från varandra särskilt mycket, det finns dock skillnader. Nyhetshändelserna har skiftat fokus från brott mot flyktingar till flyktingpolitik. Flyktingar och asylsökande var frekventa subjekt i nyhetstexterna. Nyheterna som flyktingar eller asylsökande medverkar i är till stor del negativa, dock så har neutrala nyheter blivit mer vanliga.

The aim of this essay is to study Chilean refugees’ experiences of the 1973 military coup in Chile as well as the subsequent escape to, and reception of refugees in Sweden. In order to accomplish the purpose of the essay, six Chilean refugees who arrived in Sweden after 1973 have been interviewed and have generated answers which are compared to previous research in this field. Furthermore, written history tends to describe people in power as well as warfare in general. Therefore, by using oral history as a method in this study to investigate Chilean refugees’ experiences, a more nuanced and democratic version of what happened could appear. As a result, this study mostly concurs with previous research made in this field, thus arguing that political and social injustices triggered the Chilean refugees’ involvement in Allende’s popular unity in Chile. When Allende was overthrown by armed forces and a merciless persecution took place, the people interviewed in this study decided to escape to another country. The goal with the escape was to wait until the situation had calmed down and then, return to Chile. While in Sweden, they decided to continue the struggle towards a free and democratic Chile. However, as time passed during the long-term dictatorship, those dreams faded.

No description available.