Utifrån egna erfarenheter har vissa ensamkommande barn och ungdomar en något förskönad bild av landet och livet i Sverige. En sådan förskönad bild kan bli ett hinder för den egna integrationen hos de ensamkommande. Denna studie syftar till att undersöka hur ensamkommande barn och ungdomars föreställningar om Sverige ser ut samt om dessa har förändrats och i så fall på vilket sätt förändringen har skett under tiden i Sverige. Överlag så finns det mycket forskning om ensamkommande ungdomar men när det gäller forskning som handlar om deras föreställningar om Sverige visar det sig vara ett ganska outforskat ämne. Studien bygger på fem stycken kvalitativa intervjuer med ensamkommande ungdomar där fokus har legat på deras subjektiva bild och förväntningar på Sverige samt vilka bidragande faktorer som tvingade dem till flykt och vad som låg bakom deras val att fly till Sverige. Var det en slump eller redan förutbestämt? Det har visat sig att det finns skilda förväntningar på Sverige som land, där vissa förväntningar har infriats, medan andra inte har stämt överens med verkligheten bland ungdomarna. Betydelsen av att vara medveten om hur samhällets verklighet ser ut lägger en god grund för deras egen utveckling. För att underlätta integrationen och vägen in i det svenska samhället så krävs det mer kunskap och förståelse om ämnet.

Bakgrund: Sjuksköterskan möter asylsökande och flyktingar inom alla vårdkontexter men dessa möten kan vara en utmaning för båda parter. Flyktingar över 18 år har enligt lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. (SFS 2008:344) rätt till vård som inte kan anstå. Asylsökande och flyktingar är generellt en sårbar grupp då deras hälsa bedöms vara sämre jämfört med majoritetsbefolkningen i Sverige. Tidigare forskning visar att asylsökande och flyktingar har svårigheter att få den omvårdnad de önskar. Kommunikationen är en central del för att sjuksköterskan ska förstå patientens kulturella bakgrund och behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva asylsökande och flyktingars upplevelser av att vara patient i ett mottagarland. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. För att analysera insamlade data användes en kvalitativ innehållsanalys som var inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudkategorier: svårigheter i att förstå ett annorlunda sjukvårdssystem, ett bristande bemötande från vårdpersonalen, barriärer i kommunikationen och respektfullt bemötande. Huvudkategorin ett bristande bemötande från vårdpersonalen fick underkategorierna att inte bli sedd och att känna sig illa behandlad. Huvudkategorin barriärer i kommunikationen fick underkategorierna att inte kunna göra sig förstådd, att inte erhålla information och brister i tolkhanteringen.   Slutsats: Asylsökande och flyktingar upplevde att det fanns svårigheter i att förstå sjukvårdssystemet i ett mottagarland. Verbala- och ickeverbala kommunikationsproblem samt tillgången av lämpliga tolkar hade en negativ inverkan på vårdmötet. Även att resultatet visade på mestadels negativa upplevelser beskrev några asylsökande och flyktingar positiva händelser. Sjuksköterskor behöver bli bättre på att bemöta och se hela personen och dess kulturella livsvärld för att kunna utföra en personcentrerad omvårdnad.

<p>The purpose of our thesis is to understand the opportunities and obstacles that administrators in the municipalities and work intermediaries in Halland experience in their work with the introduction of newly arrived refugees in the labor market. In this study we have done 8 qualitative interviews with employees in the municipality and the employment in work intermediation in Halland to illuminate the underlying factors of why the report "A lost year" of the Swedish Integration Board shows that few newly arrived refugees get a job in the first year after they have been received a residence permit.</p><p>The study showed that newly arrived refugees have it more difficult to be introduced in the labor market in Sweden. The underlying causes of the situation are many, according to those interviewed. Knowledge in the Swedish language is most important for the introduction of the newly arrived refugees'. Other factors that affect the newly arrived refugees’ opportunity to be introduced in the labor market are the discrimination that exists in society. There are also individual and cultural differences between the newly arrived refugees that affect their chance of getting a job in Sweden.</p>

<p>It is widely recognized that the town of Södertälje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to Södertälje since the US invasion in Iraq 2003.</p><p>Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in Södertälje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of Södertälje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.      </p><p>The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future. </p><p>   </p><h1> </h1><p> </p><p> </p>

It is widely recognized that the town of Södertälje, a small Swedish town of 85 000 inhabitants, has alone received more war refugees from Iraq than the US and Canada have put together. Whilst writing this thesis had nearly 6000 Iraqi refugees sought their way to Södertälje since the US invasion in Iraq 2003. Nevertheless, life is not what the media and the government retail. Six of these Iraqi refugees who resided in Södertälje share their life stories in the following thesis. They discuss their escape from Iraq and the difficulties of living in the segregated parts of Södertälje where they solely speak Arabic and Assyrian, whilst learning Swedish at sfi (Svenska för invandrare, Swedish for immigrants). Another distress is related to the unsecure future in Sweden waiting ahead.       The aim of this thesis is to engage in, and highlight the studies of six sfi-students in their endeavor to learn Swedish, whilst struggling through Swedish bureaucracy and experiencing despair due to their situation and uncertain future.

The purpose of our thesis is to understand the opportunities and obstacles that administrators in the municipalities and work intermediaries in Halland experience in their work with the introduction of newly arrived refugees in the labor market. In this study we have done 8 qualitative interviews with employees in the municipality and the employment in work intermediation in Halland to illuminate the underlying factors of why the report "A lost year" of the Swedish Integration Board shows that few newly arrived refugees get a job in the first year after they have been received a residence permit. The study showed that newly arrived refugees have it more difficult to be introduced in the labor market in Sweden. The underlying causes of the situation are many, according to those interviewed. Knowledge in the Swedish language is most important for the introduction of the newly arrived refugees'. Other factors that affect the newly arrived refugees’ opportunity to be introduced in the labor market are the discrimination that exists in society. There are also individual and cultural differences between the newly arrived refugees that affect their chance of getting a job in Sweden.

Sammanfattning Denna kandidatuppsats ämnar undersöka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ”vi” och ”dom” florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylsökande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honnörsord. Syftet är att ta reda på om, och i så fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa föreställningar om dessa aktörer som underordnade, annorlunda eller ”de Andra”. Detta undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys av åtta utvalda nyhetsreportage av Aktuellt och Rapport från hösten 2012, 1 september – 31 december. För att kunna få ett överskådligt material analyseras reportage som berör immigration till- och integration i Sverige. De teoretiska ramarna för undersökningen grundar sig i postkolonial teori och dess förgreningar så som kulturell rasism, banal nationalism samt ny rasism. Här tillämpas även mer mediespecifika teorier av bl.a. Brune, van Dijk och Hultén som argumenterar för en strukturell diskriminering av invandrare, flyktingar och asylsökande i nyhetsmedier. Analysen utgår ifrån deras teorier om sambandet mellan nyhetsmediers andrafiering av kulturer och människor, och journalistiska formkrav. Tidigare forskning har kunnat fastställa att etniska minoriteter, invandrare och flyktingar övervägande beskrivs som problem, hotfulla samt annorlunda i ”västerländska” medier och framförallt i journalistikens tyngre genrer. Där skildras och artikuleras en polariserad bild mellan ”vi” och ”dom”, där ”vi” framställs som den eftersträvansvärda parten. För undersökningen används narrativanalys med inslag av element ur van Dijks kritiska diskursanalys. På så vis blottas naturaliserade tekniker i Aktuellts och Rapports framställning av flyktingar och asylsökande. Analysens resultat visar att reportagen följer två olika berättarstrukturer vari representerade flyktingar och asylsökande tillskrivs bristfälliga egenskaper och roller så som obildad och passiv respektive offer, hjälplös och instabil. Detta hindrar tittaren från att identifiera sig med dessa aktörer. Studien visar även hur reportagen har värderat sina källor olika då flyktingar och asylsökande förpassas in i journalisters och experters resonemang och problematiseringar. Resultaten kan kopplas till de klassiska koloniala troperna och bekräftar teorin om strukturell diskriminering av etniska minoriteter i Sverige. Studien visar alltså att koloniala föreställningar fortfarande reproduceras i svensk public service vilket öppnar upp för en diskussion om SVT:s uppdrag. Uppsatsens resultat banar väg för ett ifrågasättande av huruvida SVT ger plats åt en mångfald av åsikter och meningar.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet för denna uppsats var att beskriva hur asylsökande flyktingar har upplevt mötet med Sverige, och hur deras bild av Sverige har förändrats efterhand. Uppsatsens två frågeställningar var Hur upplever asylsökande flyktingar mötet med Sverige? och Hur har Sverigebilden förändrats från ankomst till idag? Metoden bestod av kvalitativ strukturerad intervju med öppna frågor. Teorin var Hofstede, Hofstede och Minkovs teori rörande hur känslor förändras med tiden för människor som bor i främmande kulturella miljöer. Deras känslor kan ses vara uppdelade i fyra olika faser; eufori, kulturchock, anpassning och det stabila sinnestillståndet.   Resultatet visade att asylsökande har upplevt mötet med Sverige som ett land med kulturella skillnader, där vädret är mycket kallt, mycket mörkt och mycket snö på vintern. Vissa upplevde svenskarna som snälla och hjälpsamma, medan andra upplevde det svårt att få kontakt med svenskarna. Sverigebilden från ankomst till idag har förändrats till en väldigt positiv bild av Sverige, med snälla och hjälpsamma människor där man trivs bra att bo.