Sammanfattning Denna kandidatuppsats ämnar undersöka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ”vi” och ”dom” florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylsökande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honnörsord. Syftet är att ta reda på om, och i så fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa föreställningar om dessa aktörer som underordnade, annorlunda eller ”de Andra”. Detta undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys av åtta utvalda nyhetsreportage av Aktuellt och Rapport från hösten 2012, 1 september – 31 december. För att kunna få ett överskådligt material analyseras reportage som berör immigration till- och integration i Sverige. De teoretiska ramarna för undersökningen grundar sig i postkolonial teori och dess förgreningar så som kulturell rasism, banal nationalism samt ny rasism. Här tillämpas även mer mediespecifika teorier av bl.a. Brune, van Dijk och Hultén som argumenterar för en strukturell diskriminering av invandrare, flyktingar och asylsökande i nyhetsmedier. Analysen utgår ifrån deras teorier om sambandet mellan nyhetsmediers andrafiering av kulturer och människor, och journalistiska formkrav. Tidigare forskning har kunnat fastställa att etniska minoriteter, invandrare och flyktingar övervägande beskrivs som problem, hotfulla samt annorlunda i ”västerländska” medier och framförallt i journalistikens tyngre genrer. Där skildras och artikuleras en polariserad bild mellan ”vi” och ”dom”, där ”vi” framställs som den eftersträvansvärda parten. För undersökningen används narrativanalys med inslag av element ur van Dijks kritiska diskursanalys. På så vis blottas naturaliserade tekniker i Aktuellts och Rapports framställning av flyktingar och asylsökande. Analysens resultat visar att reportagen följer två olika berättarstrukturer vari representerade flyktingar och asylsökande tillskrivs bristfälliga egenskaper och roller så som obildad och passiv respektive offer, hjälplös och instabil. Detta hindrar tittaren från att identifiera sig med dessa aktörer. Studien visar även hur reportagen har värderat sina källor olika då flyktingar och asylsökande förpassas in i journalisters och experters resonemang och problematiseringar. Resultaten kan kopplas till de klassiska koloniala troperna och bekräftar teorin om strukturell diskriminering av etniska minoriteter i Sverige. Studien visar alltså att koloniala föreställningar fortfarande reproduceras i svensk public service vilket öppnar upp för en diskussion om SVT:s uppdrag. Uppsatsens resultat banar väg för ett ifrågasättande av huruvida SVT ger plats åt en mångfald av åsikter och meningar.