Bakgrund: Sjuksköterskan möter asylsökande och flyktingar inom alla vårdkontexter men dessa möten kan vara en utmaning för båda parter. Flyktingar över 18 år har enligt lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. (SFS 2008:344) rätt till vård som inte kan anstå. Asylsökande och flyktingar är generellt en sårbar grupp då deras hälsa bedöms vara sämre jämfört med majoritetsbefolkningen i Sverige. Tidigare forskning visar att asylsökande och flyktingar har svårigheter att få den omvårdnad de önskar. Kommunikationen är en central del för att sjuksköterskan ska förstå patientens kulturella bakgrund och behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva asylsökande och flyktingars upplevelser av att vara patient i ett mottagarland. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. För att analysera insamlade data användes en kvalitativ innehållsanalys som var inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudkategorier: svårigheter i att förstå ett annorlunda sjukvårdssystem, ett bristande bemötande från vårdpersonalen, barriärer i kommunikationen och respektfullt bemötande. Huvudkategorin ett bristande bemötande från vårdpersonalen fick underkategorierna att inte bli sedd och att känna sig illa behandlad. Huvudkategorin barriärer i kommunikationen fick underkategorierna att inte kunna göra sig förstådd, att inte erhålla information och brister i tolkhanteringen.   Slutsats: Asylsökande och flyktingar upplevde att det fanns svårigheter i att förstå sjukvårdssystemet i ett mottagarland. Verbala- och ickeverbala kommunikationsproblem samt tillgången av lämpliga tolkar hade en negativ inverkan på vårdmötet. Även att resultatet visade på mestadels negativa upplevelser beskrev några asylsökande och flyktingar positiva händelser. Sjuksköterskor behöver bli bättre på att bemöta och se hela personen och dess kulturella livsvärld för att kunna utföra en personcentrerad omvårdnad.

This research aims to analyze an asylum seeker's choice of asylum country and why Sweden inparticular. The study is based on Professor Lee's (1966) push- and pulltheory and the questionson which the study is based are "what impact do push and pull factors have on the choice ofrecipient country?" and "are there differences between asylum seekers from Syria andAfghanistan when choosing a recipient country?" The method used is an interview study, morespecifically semi-structured interviews. The conclusions found in the study are that the resultsof this study and previous studies are consistent, the main pullfactors that are consistent withthe theory and that explain the reason why Sweden is chosen, are the possibility of educationand work, a relative or friend who already lives in Sweden, human rights and that Sweden isconsidered a safe country. The respondents' pushfactor which explains the reason for leavingthe country of origin, was first and foremost that everyone needed to flee due to war and misery.It does not matter where an asylum seeker comes from as everyone has the same goal and thatis to survive.