Studien baseras på tidigare rapporter, litteratur och andra dokument från offentliga myndigheter vilka kompletteras med egen insamlad data. Huvud data grundar sig på intevjuer som genomförts med olika aktörer inom detta område. Syftet med studien är att undersöka hur etableringsreformen fungerar i praktiken och belysa de hinder som finns på vägen in i det svenska samhället. Studien bekräftar tidigare forskningsresultat om etableringsreformen som visar på att reformen inte är individanpassad utan att det finns en stor samordningsproblematik. Vår studie visar att nyanlända möjligheter till egen försörjning och ett arbete är väldigt små. Bristande integration och fördomar hos vissa arbetsgivare påverkar de nyanländas möjligheter till jobb. Valfrihetssystem som ger möjlighet för deltagaren att byta lots när som helst under etableringsperisonen utan att motivera varför, undermineras kvalitetssäkringen och utsätter systemet för risker som t ex bestickning.

Krigsläget i Mellanöstern har resulterat i en stor flyktingkris och antalet asylsökande i Sverige 2015 var dubbelt så många jämfört med 2014. Syftet med denna studie var att undersöka mottagares (svenskars) tankar och känslor kring den rådande flyktingkrisen samt vad det finns för skäl till varför människor känner och tänker så. Antal personer som deltog i studien var 43 (18-80 år). Ett kvalitativt frågeformulär användes och det bestod av fem frågor som berörde deras syn på flyktingkrisen. Resultaten visar att merparten av deltagarna uttrycker positiva känslor gentemot flyktingar som anländer till Sverige, att de känner särskilt för barn, att en fördel med att flyktingar kommer till Sverige är deras kunskapsbidrag och att en nackdel är bristande resurser i Sverige. Dock tycktes de stora flyktingströmmarna väcka en viss oro och rädsla hos respondenterna vilket verkade bero på en instabil invandringspolitik som kan vara orsaken till människors blandade känslor inför flyktingkrisen.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga och analysera svenska kvällstidningars representation och konstruktion av hotbilder i flyktingdebatten. Vi sökte också svar på hur journalister förhåller sig till begrepp så som ”invandrare” och ”flyktingar” i förhållande till ”etniskt svenska”. För att nå önskat resultat har vi använt oss av en kritisk diskursanalys, en metod som sträcker sig längre än en analys av bara texten, här sätts texten in i en samhällelig kontext. Vi har valt att analysera artiklar skrivna av Aftonbladet och Expressen, två ledande aktörer på den svenska kvällstidningsmarknaden. För att finna relevanta artiklar för vår studie använde vi oss av databasen Mediearkivet. Vi begränsade sökningen till artiklar publicerad mellan de 1 april 2010 – 1 nov 2012. Ambitionen var att läsa igenom det insamlade textmaterialet för att få en överblick och känsla för den diskurs som vår uppsats manifesterar. Utifrån detta ville vi sedan få svar på vilken typ av ”flyktingar” eller ”invandrare” det refereras till i vår angivna diskurs samt studera språket och hur det används inom det journalistiska fältet. En klar majoritet av de insamlade artiklarna skrevs under tidningarnas ledar- eller debattsidor, ofta i relation till Sverigedemokraterna, många gånger skrivna av politiker eller upprörda läsare, men även tidningarnas journalister. Vad vi fann var en viss ambivalens i mediernas politiska korrekthet. Rasismen råder som tydligast bland åsiktsjournalistiken, tidningarnas ledar- och debattsidor. Den övriga konstruktionen av ”invandrarna” och ”flyktingarna” från journalisternas sida tycktes svårare att ta på. Men bakom en multikulturell fasad tycktes vi ana en latent rasism. Den vrede vi påträffat gentemot de ”utifrån kommande” på tidningarna ansåg vi väldigt alarmerande.

Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (Täby, Österåker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms län använder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna är ambitionen att förkorta perioden för de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes är kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal från kommunerna. Undersökningen visar att det finns ett stort behov att på ett effektivt sätt få ut de nyanlända flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn på kartläggningen av kompetensen hos de nyanlända. Flyktingkvinnor har generellt sett sämre förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella åtgärder vidtas för att stödja deras framsteg till självförsörjning.

En uppsats om hur flyktingar skapar och formar sin identitet i mottagarlandet, i relation till gränser, idén om kulturella rötter och hur samhällen kategoriserar immigranter.

The past years in Sweden has been infected by a discussion about immigration and immigrants, both spoken in politics and media. The aim of this essay is to study the attitude about immigrants in the third period of immigration in Sweden found in the local press. And also what image the press gave of immigrants. The study looks at Smålandsposten, which is a large local press in the Växjö area.   During the period for this study was the attitude in the local press very negative. The studied articles in Smålandsposten shows a profound idea of a “we” and “them”. The idea of “we” and “them” was grounded as the newspaper depicted a Swedish ideal. When written about in the paper, the immigrants were always doing something bad or wrong, which depicted immigrants as always problematic and a threat to the Swedish society. Smålandsposten created also a lot of negative stereotypes which probably still remain today. A main theme in the articles could be summarized as: Can we afford to take them in?

The paper aims to examine the relationship between the media's portrayal of the refugee situation in Sweden to investigate whether this could be a contributing factor to a widespread threat society, characterized by fear. Primary theories used is Simmel’s Stranger, Said’s Orientalism, Nohrstedt’s Threat society, framing theory and the media logic in news. Four morning newspapers, with geographic coverage in Sweden, have been used for the quantitative methods to collect empirical data. During the past year, we have analyzed a total of four weeks evenly distributed over the year, starting in May 2015 and end in February 2016. A total of 424 articles are coded on the basis of 21 variables. The result shows that the refugee's descent rarely appears in the articles. The geographical space also reveals that exile nationality rarely occur if the refugee is in Sweden. Furthermore, the result indicates a framing of the refugee as a burden/threat, in more cases than as victim/necessitous. When the refugee is portrayed as a burden the temporal charge is many times urgent. Many article types allows the writer to express their own opinion, as with the rhetorical tools can affect the receiver. Articles says, both implicitly and explicitly, that the Government of Sweden and all municipalities in the country are responsible regarding to the refugee issue. The topics that are high on the news agenda is the reception of refugees and asylum accommodation. These results are in line with the theory of a threat society as the refugee becomes anonymous, described as a stranger and perceived as a burden on society.

This comparative study has focused on the stigmatized process of people from Estonia which may have occurred in Karlstad between the years 1946-1949. The study has got support from Björn Horgby studies, in the city Norrköping, and how the union group “Textilettan” demanded people of Estonia to be excluded from Sweden, however they should have been expelled from the union first. Moreover, investigate if this mind-set occurred in Karlstad as well. This study’s goal is to compare the role of media in the stigmatized process of Estonians in Karlstad. No previous research has been found on Estonians in Sweden, during this time, and the study has taken aid from a study made in Norway. The study also got two more questions to get a grip of how big the group of Estonians was in Karlstad during the period of 1946-1949. Furthermore how the distribution looked like between these people through a series of parameters like married, unmarried and a distribution in terms of age. The last question is concerning the job situation regarding Estonians. Did these people from Estonia get any job in the new city, what type of labor they could get a chance to execute, also how the distribution looked like between males and females regarding occupation. The results of this study has shown differences between Karlstad and Norrköping in the issue of “stigmatized process” of people from Estonia but also similarities with the Norwegian studies of refugees and this study in the role of media / Denna uppsats ämnar att, genom en jämförande studie, undersöka om det skedde en ”stigmatiseringsprocess” av estländare i Karlstad under 1946-1949. Undersökningen har tagit hjälp av Björn Horgby tidigare studier om estländarna i Norrköping och hur textilettans krav på utvisandet av ester ur landet men främst ur fackförbundet textilettan. Utifrån detta kommer det att undersökas om det fanns några sådana tendenser i Karlstads textilarbetarförbund avd.36. Undersökningen ska även jämföra mediers roll i stigmatiseringsprocessen av estländare i Karlstad. Någon tidigare forskning om mediers roll om just gruppen estländare finns inte att finna i Sverige, här har undersökningen tagit hjälp av norska studier om flyktingar till Norge. Undersökningen har även haft två övriga frågor för att få ett grepp hur stor grupp estländarna faktiskt var i Karlstad under tidsperioden 1946-1949. Dessa frågor gäller hur fördelningen såg ut mellan dessa människor genom en rad parametrar som ogift, gift och en åldersfördelning. Den sista frågan rör detta med arbete. Fick dessa estländska flyktingar chansen att arbeta i den nya staden? I sådana fall, vilka arbeten handlade det om och även här en parameter om fördelningen mellan kvinnor och män. Resultatet av denna jämförande studie har visat på att det fanns en avgörande skillnad mellan Karlstad och Norrköping angående frågan om ”stigmatiseringen” av estländare. Nämligen den att esterna inte blev ”stigmatiserade”.

Eriksson, T. & Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, Hälsopedagogiska programmet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.     Abstrakt Det blåser främlingsfientliga vindar i Sverige då politiska partier med denna typ av värderingar är på uppgång och får allt större plats i det svenska samhället. Integration är en stor utmaning för Sverige och är idag ett omdiskuterat ämne. Syftet med denna studie var att analysera hur kommuner framställer integration i deras handlingsplaner. En kvalitativ textanalys har gjorts på sex handlingsplaner gällande integration, som med hjälp av frågor till dokumenten har besvarat syftet.  I handlingsplanerna framställs invandrare som ”de som skall integreras” och många dokument framhåller att invandrare och flyktingar är i behov av resurser medan andra ser till vad de kan bidra med i samhället. Dokumenten visar tydligt att tillgång till arbete är det eftersträvansvärda målet för att invandrare ska ha möjlighet att integreras i samhället. I handlingsplanerna framkommer det att dokumenten riktar sig till alla medborgare men det är tydligare i vissa delar av texterna att det är med fokus på utrikes födda.   Integrationspolitiken exkluderar i sig själv olika grupper genom att prioritera och fokusera på enbart vissa grupper.   Nyckelord: Integration, handlingsplaner, invandrare och flyktingar, textanalys, pedagogik.

Syftet med denna studie är att belysa enskilda flyktingars upplevelser av flykt från Syrien till Sverige. Det studien intresserat sig för är det stöd respektive hinder som informanterna upplevt under sin resa genom Europa och hur EU:s migrationspolitik avspeglas i flyktingens berättelse. För att kunna belysa flyktingars upplevelser av flykt intervjuades fem informanter som vid intervjutillfället bodde på ett asylboende. Studien har en kvalitativ ansats då intresset ligger i enskilda individers upplevelser av resan genom Europa. Den valda teorin och metoden är narrativ för att kunna göra en tolkning av intervjudeltagarnas berättelser om att vara flykting. Analysen byggs upp med utdrag ur deltagarnas livsberättelser och kopplas till den tidigare forskningen och de teorier som presenterats. Teorier som ligger till grund för denna diskussion är Zygmunt Baumans, vagabonder och turister och Peter Kivisto och Thomas Faists tolkning av Everett Lees teori om migration, push-pull modellen. Studien har en kritisk ansats och diskuterar flyktingarnas resa genom Europa i anknytning till EU:s migrationspolitik. Studien visar att EU:s alltmer restriktiva migrationspolitik leder till att flyktingar tvingas ta farliga vägar och använda sig av irreguljära tillvägagångssätt i sitt sökande efter säkerhet och trygghet.