Syftet med denna studie var att undersöka hur terapeuter inom den offentliga sjukvården resonerar kring svårigheter i att arbeta med trauma. Frågeställningarna var: hur resonerar terapeuter kring svårigheter att arbeta med trauma; vilka känslomässiga reaktioner har de; vad säger de om handledning, kollegialt stöd och organisationen inom vilket de arbetar; samt hur de resonerar kring kultur, språk och tolkanvändning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem terapeuter som arbetar inom primärvården respektive psykiatriska öppenvården. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom Tematisk Analys. Resultaten visar att traumatiserade personer upplevdes som en tung patientgrupp och att de önskade sig mer handledning och utbildning för att klara av arbetet. Det var även svårt för dem att se hur patienterna skickades runt mellan olika vårdinstanser. Resultaten visar också att man upplevde svårigheter kring kulturella skillnader och att arbeta med tolk. Tidsbrist i behandlingarna och underbemanning upplevdes också som försvårande omständigheter i arbetet med trauma. Avslutningsvis diskuteras om den svåra symtomatologin och traumats inbyggda dialektik är bidragande orsaker till att traumatiserade patienter skickas mellan vårdinstanser och upplevs som en tung grupp att arbeta med. Också terapeuternas beskrivningar av underbemanning och tidsbrist diskuterades utifrån de behandlingsrekommendationer som finns och riskerna om dessa inte följs. / The purpose of this study was to investigate how psychotherapists within the Swedish health service perceive difficulties in working with trauma. The research questions were how do therapists perceive difficulties in working with trauma; what are their emotional reactions; what are their views concerning supervision, peer support and the organisation within which they work; what thoughts do the therapists have concerning culture, language and the use of interpreters. Semi structured interviews were conducted with five psychotherapists who work in municipal health centers and psychiatric outpatient clinics. The interviews were recorded, transcribed and analysed using thematic analyses. The results show that in general the therapists experienced traumatised people as a difficult group of patients and they felt a need for increased levels of supervision and training. They also experienced difficulties arising from the fact that patients were often moved frequently between different health services. The results also showed that they experienced difficulties due to cultural differences and working with interpreters. Limits on treatment duration and under staffing also contributed to difficulties. The relationships between symptoms and the dialectics of trauma and the fact that patient group are often passed between health services and experienced as a difficult were discussed.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.

This thesis aims to investigate how librarians work with acquisitions of multilingual literature and how their work has changed due to the European refugee crisis. In this study four main librarians with a special responsibility for this type of acquisitions have been interviewed. The questions were created to explore their experiences of changes, difficulties and existing qualifications. The study uses a new theoretical model, inspired by Evans and Saponaros’ (2005) “Collection development process”, to illustrate how librarians create relevant collections. Since the model was not enough, Andrew Abbott´s theoretical conception “External sources for system change” was added. The conception completed the model, since the study’s aim also included changes. The findings were that all librarians had identified changes in their work with acquisitions of literature. For example, they all pointed out language barriers and difficulties locating literature as the most palpable factors. All respondents found that the library’s purpose was to reflect the societal needs, which constantly change. Another challenge was therefore that the librarians constantly needed to redirect the way they worked with collection development, since the users and their needs aren’t always the same. Another finding was that collaboration between libraries and/or other institutions may become more common. Sharing of knowledge seems to be a necessity since the challenges are of different natures. They are not something foreign or unexpected, but they might require the libraries to ally in order to bring these tests to a soluble level.

Studiens syfte var att undersöka och bidra med kunskap kring hur förskolan arbetar med nyanlända samt bidra med förskollärares beskrivningar av sina erfarenheter av arbetet med nyanlända barnen och vårdnadshavare i förskolan. I studien har kvalitativ metod används och parintervjuer har genomförts med tre par förskollärare från olika förskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige. Den teoretiska utgångspunkten som inspirerat studien är fenomenologi. Fenomenologin fokuserar på att söka efter olika individers beskrivningar, upplevelser och förståelse av ett visst fenomen. Studiens resultat belyser de fyra teman som framkom genom analysarbetet av parintervjuerna, nämligen: “Att vara det första mötet”, “Ett vidgat uppdrag”, “Utmaningen” samt “Inte så annorlunda”. I studien framkom vad förskollärarna beskriver som betydelsefullt för arbetet med nyanlända i förskolan samt vilka svårigheter som kan uppstå. I resultatdelen framkommer även förskollärarnas beskrivningar att arbetet med nyanlända barn och vårdnadshavare inte skiljer sig avsevärt från det traditionella arbetet i förskolan.

Background: According to Stockholm’s Public Health report refugees have lowest selfreported health and there are indicators of inadequate access to health care. All asylum seekers are offered a health assessment opportunity which less than half of them utilize. To address health problems within the group Stockholm County decided to extend an educational program for those who receive residence permit, with 12 hours health communication. Uppsala University was given the responsibility to evaluation the initiative.   Purpose: The purpose of this study was to illustrate the experiences of the involved officials of the initiative, the pros and cons of the initiative and areas of improvement.   Method: The data for this study was collect through semi-structured interviews with three different categories of officials. The collected data was analyzed using content analysis.   Results: One of the key benefits of the initiative was that it helped participants use health care. The partnership was perceived as successful because of the good communication. The officials expressed challenges regarding the length of the health communication and the struggle to meet the participant’s needs.    Conclusion: This study shows that the initiative addressed some of the barriers migrants face regarding utilizing health care. The partnership was success due to factors similar to those for other successful health promotion projects and partnerships. The challenges related to the length of the programme, which can be attributed to poor initial analysis of the problem, is together with linkage of the initiative areas of improvement. / Bakgrund: Enligt folkhälsorapporten Stockholm lider gruppen flyktingar av ohälsa och det finns indikatorer för bristande tillgång till vården. Hälsoundersökningar erbjuds till alla asylsökande men mindre än hälften av dem utnyttjar det. I Stockholms län har man beslutat att utöka samhällsorinteringen, som är obligatoriskt för de som har fått upphållstillstånd, med 12 timmar hälsokommunikation för att behandla ohälsa. Uppsala Universitet har fått ansvar för utvärderingen.  Syfte: Syftet med studien är att belysa genomförandet av den utökade samhällsorienteringeni Stockholms län, för- och nackdelar samt förbättringsområden ur tjänstemännens perspektiv.   Metod: Studien har en kvalitativ design där semi-strukturerade intervjuer med tre olika grupper av tjänstemän i samverkansprojektet användes för att samla in data. Den insamlade data analyserades med hjälp av innehållsanalys.  Resultat: En av de upplevda fördelarna med insatsen är att man har lyckats hjälpa deltagarna att använda sig av hälso- och sjukvården. Samverkan upplevs ha varit framgångsrikt tack vara bland annat bra kommunikation. Hälsokommunikationens längd är en av utmaningarna man har haft i projektet, där man har haft svårigheter att tillgodose deltagarnas behov inom tidsramen.    Slutsats: Enligt studien upplever tjänstemännen att man med insatsen behandlat en del barriärer som nyanlända möter. Samverkan upplevs ha varit framgångsrik tack vare faktorer så som bra kommunikation som även varit framgångsfaktorer för likande samverkan. Problemet med hälsokommunikationens längd kan bero på en bristfällig initial analys vilket är tillsammans med förankringsarbetet förbättringsområden för samverkan.

Bakgrund: Flyktingar är en grupp människor som tvingats lämna sina hemländer relaterat tillhot och våld, krig och förföljelse. De har ofta ett större vårdbehov jämfört med andramänniskor och lider många gånger av allvarliga sjukdomstillstånd av både kronisk, akut,fysisk och psykisk karaktär. Detta skapar utmaningar i vården för den grundutbildadesjuksköterskan.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna flyktingars upplevelser av vården i detnya landet.Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där forskning granskades, analyserades ochsammanställdes för att belysa flyktingars upplevelse av vård.Resultat: Flera faktorer påverkar tillgängligheten av vård för flyktingar som patientgrupp.Språk- och kulturskillnader, medborgarstatus och diskriminering är faktorer som visat sigpåverka både tillgänglighet och kvaliteten av vård för denna patientgrupp.Konklusion: Flyktingar upplever flera olika barriärer som påverkar tillgänglighet och kvalitéav vården. Många gånger diskrimineras flyktingar inom vården. Ökade kunskaper ochutbildning för sjuksköterskan om belysta barriärer som bland annat språk- ochkulturskillnader och vilken typ av vård som kan erbjudas till denna patientgrupp kan bidra tillen positiv upplevelse för flyktingar. Denna kunskap bidrar till en mer personcentrerad vård,vilket gynnar den grundutbildade sjuksköterskan oavsett vårdenhet. Fler studier kring dettaämne bör utföras för att belysa och förbättra upplevelsen av vård ytterligare. / Background: Refugees include a group of people that has been forced to leave their countryof birth related to threats and violence, war and persecution. As patients, these individualshave a greater need of health care in comparison of others and are frequently suffering fromserious illnesses of chronic, acute, physical and psychological character. This createschallenges for the registered nurse within the nursing practice for this specific group ofpatients.Aim: The aim for this study is to explore refugees’ experiences of health care in the newcountry.Method: A qualitative literature review was conducted, by examining, analysing andcompiling scientific journals to establish refugees’ experiences of health care.Result: Several factors have influenced the access to health care for refugees as patients.Language and cultural differences, legal status and discrimination has proven to affect bothaccess and quality of health care for this patient group.Conclusion: Refugees experience many barriers that has effect on access and quality ofhealth care. Frequently, refugees as a patient group are discriminated. Increased knowledgeand education for nurses in language and cultural differences, and the health care coverage for refugees can lead to a more positive outcome. The knowledge assures a person-centered care, which is beneficial for the registered nurse regardless of health care unit. More studies should be conducted to further examine and enhance the health care experience for refugees.

Syftet med denna studie var att undersöka empatitrötthet bland socialarbetare som arbetar med flyktingar. Studien innehåller fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetar med flyktingar och som arbetade klientnära med flyktingar under flyktingkrisen år 2015. Studiens resultat visar att ingen av respondenterna upplevde empatitrötthet. De hade inte heller tagit del av traumatiska berättelser från flyktingarna gällande deras flykt från hemlandet. Respondenterna uttryckte dock en annan typ av trötthet. Resultatet visar att den typ av trötthet som respondenterna beskrev grundade sig i bristen på förberedelser och riktlinjer. Enligt studiens resultat var trötthet på grund av bristen på förberedelser och riktlinjer störst under flyktingkrisen år 2015. Studien visar behov av vidare forskning om empatitrötthet bland socialarbetare.

In what ways are Ukrainian refugees framed in Swedish news media? According to agenda-setting theory the choices made by journalists have a real effect on public opinion and politics. This essay attempts to analyse and clarify the portrayal of the refugees from Ukraine in Swedish newspapers in order to make a contribution to the general research about media framing of refugees. 71 articles and editorials from the largest daily newspapers of Sweden, published between February and April of 2022, were read and interpreted. The attributes that refugees were characterised as having were analysed, resulting in two principal frames: the Asset, and the Victim, which represent the predominant ways in which journalists show the refugees as deserving of coming to and remaining in Sweden. The refugees are rarely presented as a problem; rather, it’s the Swedish state and Migration Agency which are portrayed as problematic. The findings are of interest both because of the effect media framing may have on society and politics, but also due to the differences in framing between the Ukrainian refugees and the refugees who came to Sweden during the ‘refugee crisis’ of 2015.

Föreliggande studie fokuserade på att skapa en förståelse för hur kosovoalbaner som immigrerade till Sverige under 1990-talet använde sig av sociala nätverk. Syftet var att undersöka hur flyktingar som var bosatta i Sverige under en längre tid nyttjade sitt sociala nätverk för att integrera sig på arbetsmarknaden. Underkategorierna som undersöktes var genus och utbildningsbakgrund. En kvalitativ metod tillämpades i form av semistrukturerade intervjuer med åtta kosovoalbaner varav två män och två kvinnor var högutbildade och två män och två kvinnor lågutbildade. De teoretiska utgångspunkterna som användes i analysen var brytpunkt av Hodkinson och Sparkes, Bourdieus teori om socialt kapital samt Putnams begrepp sammanbindande och överbryggande socialt kapital. Resultatet visade att majoriteten av intervjupersonerna inte kände någon när de kom till Sverige och att det första kontaktskapandet skedde på flyktingläger vilket bidrog till känslomässigt stöd. Hur informanterna fick sina arbeten varierade då vissa inte använde sig av sociala nätverk utan tog hjälp av Arbetsförmedlingen eller sökte arbeten själva. Det framkom dock att nästan alla informanter använde sig utav nätverk minst en gång. De tillämpade sociala nätverk på olika nivåer men det pekade ändå på positiva resultat vilket ledde till anställning. Informanternas nätverk bestod främst av chefer, kollegor, kurskamrater och vänner. Informanterna ansåg inte att genus hade någon större inverkan på deras nätverk. Beroende på vilken utbildningsbakgrund de hade så bestod även deras nätverk av personer med liknande utbildningsbakgrund. / The study focused on creating an understanding of how Kosovo Albanians who immigrated to Sweden during the 1990s used social networks. The purpose was to investigate how refugees who have been living in Sweden for a longer amount of time utilized social network to integrate into the labor market. The subcategories that were examined were gender and educational background. A qualitative method was applied in the form of semi-structured interviews with eight Kosovo Albanians, of which two men and two women were highly educated and two men and two women were low educated. The theoretical concepts used in the analysis were turning points by Hodkinson and Sparkes, Bourdieu’s theory of social capital and Putnam’s concept of bridging and bonding social capital. The results indicated that most of the informants did not know anyone when they came to Sweden and that their first contact making took place at refugee camps which provided them with emotional support. How they got their jobs varied because some did not use social networks but rather took help from the employment service or sought jobs themselves. However, it turned out that almost all informants used network at least once. They made use of social networks at different levels, but the results were positive because it led to employment. The informants' networks consisted mainly of managers, colleagues, classmates, and friends. The informants did not consider that gender had a major impact on their network. Depending on their educational background, their network also consisted of people with similar educational backgrounds.

Eftersom arbetet är en viktig del när det gäller invandrarnas integration i det svenska samhället valde vi att titta närmare på vilken hjälp en viss grupp av invandrare fick för att komma in på arbetsmarkanden. Vi valde att titta på invandrare som har diagnostiserats med PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Anledningen till att vi valde denna grupp människor är främst för att invandringen till Sverige de senaste 10-15 åren främst har bestått av flyktingar. Flera rapporter visar att flyktingarnas psykiska hälsa är betydligt sämre än den övriga befolkningens. För att denna grupp av människor ska ha en chans till ett bra liv måste hjälp erbjudas från staten och kommunen. Vi valde att titta på ett projekt som pågick i Malmö under namnet Exigo. Projektets primära syfte var just att jobba mot arbetsmarknaden med invandrare som hade diagnostiserats med PTSD. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med deltagarna och projektledaren fick vi en insyn i själva verksamheten och deltagarnas tidigare erfarenheter av den hjälp de hade fått innan Exigo och hur den hjälp de fick på Exigo skilde sig från tidigare hjälp de hade fått. Vi tittade på vilka förutsättningar projektet hade för att lyckas med sitt mål som var att 50 % av deltagarna skulle ha ett arbete när de var klara. I vårt resultat kan man se att de uppsatta målen är orealistiska att uppnå när man jobbar med en målgrupp som förutom PTSD har problem med språket, fysiska problem som tillexempel besvär med rygg och nacke samt en låg utbildningsnivå eller tidigare erfarenhet som inte är lätt att anpassa till svenska förhållanden.