Föreliggande studie fokuserade på att skapa en förståelse för hur kosovoalbaner som immigrerade till Sverige under 1990-talet använde sig av sociala nätverk. Syftet var att undersöka hur flyktingar som var bosatta i Sverige under en längre tid nyttjade sitt sociala nätverk för att integrera sig på arbetsmarknaden. Underkategorierna som undersöktes var genus och utbildningsbakgrund. En kvalitativ metod tillämpades i form av semistrukturerade intervjuer med åtta kosovoalbaner varav två män och två kvinnor var högutbildade och två män och två kvinnor lågutbildade. De teoretiska utgångspunkterna som användes i analysen var brytpunkt av Hodkinson och Sparkes, Bourdieus teori om socialt kapital samt Putnams begrepp sammanbindande och överbryggande socialt kapital. Resultatet visade att majoriteten av intervjupersonerna inte kände någon när de kom till Sverige och att det första kontaktskapandet skedde på flyktingläger vilket bidrog till känslomässigt stöd. Hur informanterna fick sina arbeten varierade då vissa inte använde sig av sociala nätverk utan tog hjälp av Arbetsförmedlingen eller sökte arbeten själva. Det framkom dock att nästan alla informanter använde sig utav nätverk minst en gång. De tillämpade sociala nätverk på olika nivåer men det pekade ändå på positiva resultat vilket ledde till anställning. Informanternas nätverk bestod främst av chefer, kollegor, kurskamrater och vänner. Informanterna ansåg inte att genus hade någon större inverkan på deras nätverk. Beroende på vilken utbildningsbakgrund de hade så bestod även deras nätverk av personer med liknande utbildningsbakgrund. / The study focused on creating an understanding of how Kosovo Albanians who immigrated to Sweden during the 1990s used social networks. The purpose was to investigate how refugees who have been living in Sweden for a longer amount of time utilized social network to integrate into the labor market. The subcategories that were examined were gender and educational background. A qualitative method was applied in the form of semi-structured interviews with eight Kosovo Albanians, of which two men and two women were highly educated and two men and two women were low educated. The theoretical concepts used in the analysis were turning points by Hodkinson and Sparkes, Bourdieu’s theory of social capital and Putnam’s concept of bridging and bonding social capital. The results indicated that most of the informants did not know anyone when they came to Sweden and that their first contact making took place at refugee camps which provided them with emotional support. How they got their jobs varied because some did not use social networks but rather took help from the employment service or sought jobs themselves. However, it turned out that almost all informants used network at least once. They made use of social networks at different levels, but the results were positive because it led to employment. The informants' networks consisted mainly of managers, colleagues, classmates, and friends. The informants did not consider that gender had a major impact on their network. Depending on their educational background, their network also consisted of people with similar educational backgrounds.