No description available.

Using the events in Sweden in the autumn of 2015 as a practical example, this paper examines the question of whether there are circumstances when it is morally permissible for rich, democratic states to close their borders to asylum-seekers. To lay a common ground, the author starts by looking at the right of asylum-seekers, who a refugee is, and what obligations a host country have towards them. Thus, after looking at general human rights, and how they apply to the right to seek asylum, the author turns to the question of who a refugee is, and the difference between refugees according to the 1951 Geneva Convention, and people who are in need of subsidiary protection, before choosing to use UNHCR’s wider definition of a refugee. While acknowledging that refugees have specific rights that other persons in need of protection do not, all asylum-seekers are entitled to not be sent back to a place of danger (which is the principle of non-refoulement). Though both groups are entitled to stay on in the country, the temporary status for those in need of subsidiary protection raises some questions about integration and their standing in society and therefore the question of membership rights is discussed before the author returns to the events in Sweden in 2015 and argues that there are circumstances when it is morally acceptable for a country to close its borders to refugees, but that there are limitations when this can be done and for how long. Finally, it is argued that a system that prevents countries from having to – or choosing to – close their borders to refugees is needed. The author discusses whether the grounds for such a system could be found in the work that UNHCR does, and if the DAC agreement can be used as a model for fair distribution.

Studien undersökte hur välbefinnandet hos personer med flykerfarenhet påverkas både momentant och långsiktigt av exponering av nyhetsmedia kring andra människor på flykt, och hantering av de känslor som uppkommer. Detta gjordes genom skriftliga intervjuer och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teori kring känslohantering genom innehållsanalys. Resultatet visade att medieexponering gav upphov till minnen och ett brett spektrum av känslor. Vissa av känslorna var gemensamma men hanteringen av dessa skiljde sig åt, vilket kan ha betydande konsekvenser på ett samhälleligt plan.

Bakgrund Många människor har på senare år tvingats fly från sina hemländer. Detta har resulterat i att vårdpersonalen vårdar allt fler människor med olika kulturella bakgrunder. Vårdpersonal möter allt oftare flyktingar och asylsökande som bär på traumatiska upplevelser och skiftande hälsotillstånd. Att vårda människor från andra kulturer kan vara utmanande för vårdpersonalen då de ska kunna ge en god kvalitativ vård på lika villkor till alla människor. Syfte Att belysa vårdpersonalens erfarenheter av att vårda vuxna flyktingar och asylsökande. Metod Utformad som en litteraturstudie. Sammanlagt valdes 8 kvalitativa artiklar ut från databaserna Cinahl och PsycINFO till kvalitetsgranskning. Resultatet diskuterades i förhållande till den valda teorin. Resultat Delas in i 2 kategorier och 7 subkategorier. Första kategorin är Vårdpersonalens erfarenheter av att kommunicera där språkbarriärer och tolk som hjälpmedel blev subkategorier. Den andra kategorin Vårdpersonalens erfarenheter av att vårda innefattar ohälsa kopplat till flyktingar, kulturella skillnader, grundläggande aspekter i vårdandet, utmaningar för vårdpersonal samt betydelsefullt och utvecklande arbete som subkategorier. Vårdpersonal upplevde att det var svårt att kommunicera. Att använda tolk var problematiskt. Krig, våld, olyckor och ohälsosamma levnadsförhållanden bidrog till en mängd olika hälsobesvär. Kulturella skillnader försvårade omvårdnaden. Familjefokuserad omvårdnad, en stödjande vårdrelation med förtroende och möjlighet till samtal var viktiga aspekter i omvårdnaden. Resultatet diskuterades utifrån Madeleine Leiningers teori om vård av kulturell mångfald och universalitet. Slutsats Det behövs en större kulturell medvetenhet bland vårdpersonal för att kunna bemöta och ge en god kvalitativ vård till flyktingar och asylsökande.

Sedan 2015, då antalet asylsökande i Sverige nådde rekordhöjder, har frågan om hur flyktingar ska integrera sig i samhället tagits upp. Konsensus är att arbetsmarknadsetableringen är en viktig faktor och därmed har så kallade ”enkla jobb” föreslagits som en lösning på att öka sysselsättningen för flyktingar. Samtidigt kan det observeras ett nytt fenomen på arbetsmarknaden, gigekonomin. Kan gigekonomins enkla jobb vara lösningen?  Syftet med denna undersökning är att analysera gigekonomins påverkan på flyktingars arbetsmarknadsutfall i form av sysselsättning och inkomst. I studien används paneldataanalys för att isolera effekten av gigekonomiföretagens etablering på flyktingars sysselsättning och inkomster. Undersökningens huvudestimat visar att existensen av gigekonomi i en kommun ökar sysselsättningen för flyktingar med 5,2 procentenheter. Efter utförande av flera känslighetstest kan dock denna effekt inte betraktas som robust. Därmed kan inte undersökningen påvisa att det är just gigekonomin som har orsakat denna effekt. / Since 2015, when the number of asylum seekers in Sweden grew to record breaking heights, the question about how refugees will integrate into society has been raised. The consensus is that the integration into the labour market is an important factor and therefore entry level jobs have been suggested as a solution. Currently a new phenomenon can be observed on the labour market, the gig economy. The objective of this paper is to analyse the effect of the gig economy on refugees’ social outcome in terms of employment and income. The study uses panel data analysis to isolate the effect of the gig economy on refugees employment and income. The main estimate of the study shows that the impact of the existance of a gig economy in i municipality increases the employment for refugees by 5,2 percentage points. However, after the execution of multiple robustness tests the effect cannot be considered robust. Therefore, the study cannot prove that it is specifically the gig economy that is the cause to this effect.

Bakgrund: Till följd av krig, orolighet och förtryck befinner sig miljontals människor på   flykt världen över och med hänsyn till detta kommer de flesta hälso-och sjukvårdspersonal, i synnerhet sjuksköterskor möta dessa sårbara och utsatta patienter. Det rapporteras att flyktingar har komplexa hälsobehov, där det innefattar psykiska respektive somatiska hälsoproblem, som uppkommit till följd av svåra omständigheter innan, under och efter flykten. Den kulturella tillhörigheten kan influera synen på hur hälsa, ohälsa och sjukdom uppfattas vilket medför vikten av att som sjuksköterska ha kunskap om, anpassa och   tillgodose omvårdnadsbehoven utifrån individens unika kulturella sammanhang. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar. Metod: Studien genomfördes enligt Fribergs metod och baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Analysering av insamlad data framställde resultatets kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet över litteraturöversikten presenterades utifrån fyra huvudkategorier: Kommunikationshinder, Organisationens inflytande, Kulturella utmaningar, Vårdrelationens betydelse. Huvudkategorier presenteras med tillhörande subkategorier: Hälso-och sjukvårdssystem, Etiska ställningstaganden, Behov av kunskap, Det vårdande mötet, Emotionell påverkan och Ett givande arbete. Diskussion: Metoddiskussionen diskuteras utifrån styrkor och svagheter, genomförda tillvägagångssätt samt  kvalitetsgranskning av resultatartiklar. Resultatdiskussionens fynd   diskuteras utifrån Madeleine Leningers teori om transkulturell omvårdnad, vetenskaplig litteratur, studiens bakgrund och författarnas egna  reflektioner. / Background: As a result of war, anxiety and oppression, millions of human´s are fleeing the world. Due to this, most health professionals, especially nurses, will face these vulnerable and exposed patients. It´s reported that refugees have complex health needs, which   includes mental and somatic health problems, which have arisen as a result of difficult circumstances, before, during and after the escape. The cultural affiliation can influence the perception of how health, ill-health and illness is perceived, which implies the importance of as a nurse having knowledge of adapting and catering for the patients’ needs based on the individual´s unique cultural context. Aim: The aim of this study was to explore nurse´s experiences of caring for refugees. Method: The literature review was conducted according to Friberg´s method, with the basis of eleven qualitative scientific articles that were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. Analyses of collected data produced the results categories and subcategories. Results: The result of the literature review was presented on the basis of four main categories: Communication barriers, The organisation´s influence, Cultural challenges and The   importance of caring relationships. Main categories are presented with associated subcategories: Healthcare systems, Ethical standpoints, Need of knowledge, The caring meeting, Emotional influence and A rewarding work. Discussion: The Method discussion is discussed on the basis of strengths, weaknesses, implemented approach and quality review of results articles. The findings of the discussion are discussed on the basis of Madeleine Leninger's theory of transcultural nursing, scientific literature, the background of the study and the authors own reflections.

Purpose: The purpose of the study reported in this thesis is to addto the knowledge concerning what public librarians do to meet theneeds of unaccompanied asylum-seeking minors, thereby helpingthem to develop and establish themselves in a new environment.What tasks, activities and tools do the librarians have at theirdisposal? What problems do they encounter? What values, normsand attitudes guide their work? Method: The thoughts andexperiences of six public librarians have been captured throughqualitative semi-structured interviews, the result of which has beenthematically analysed using notions of social capital and socialexclusion. Findings: Unaccompanied asylum-seeking minors facea number of challenges which the public library with its librarians,collections and various activities can assist in coping with byproviding the children with opportunities to increase their socialcapital and decrease the risk of social exclusion. Researchlimitations: It has for several reasons proven difficult to studyunaccompanied asylum-seeking children as a distinct group, whichis why this study also uses material that deals with refugees as awhole. A significant amount of the latter are undeniablyunaccompanied minors, an especially exposed and vulnerable typeof refugees. The study is limited, local and situated and thereforenot empirically generalizable. Research implications: The studycontributes to the accumulated knowledge concerning the potentialof public libraries as vectors for building social capital in the livesof unaccompanied asylum seeking minors, in a variety of ways.The role, values and attitudes of librarians are especiallyhighlighted. / Program: Bibliotekarie

BAKGRUND: Flyktingfamiljer och barn flyr krig och lämnar sina kära och nära för att söka fristad i andra delar välden. Några hamnar i Sverige. Flyktingbarn slussas in i våra svenska förskolor utan att vi vet mycket om deras bakgrund. Enligt forskning och litteratur påverkas inte flyktingbarn enbart av det pågående kriget, utan även under flykten, asylväntetiden och under integrationsprocessen som till viss del äger rum i förskolan.SYFTE: Vi vill genom vår undersökning belysa hur flyktingbarns bakgrund kan se ut innan de börjar i den svenska förskolan. Dessutom vill vi öka vår yrkeskompetens i hur man som pedagog praktiskt kan stödja dessa barn i förskolan.METOD: I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har genomfört informant- och respondentintervjuer både i Libanon och i Sverige. Dessutom har vi utfört observationer och fältstudier i några fall som komplement till intervjuerna.RESULTAT: Resultatet visar att barn i krig drabbas hårt. Kaotisk omgivning, våld, splittrad skolgång, känslor av hjälplöshet och oförmåga att förstå händelseförloppet är exempel på traumatiska upplevelser som leder till otrygghet. Traumat lever i dem och flyttar in i förskolan. Förskolan kan spela en viktig roll för barns traumabearbetning. Därför behöver pedagoger en djup förståelse för barns bakgrund och bra arbetsmetoder för att stödja dem. Ju mer pedagoger vet om flyktingbarns bakgrund desto bättre kan de förstå deras beteende. Dessutom verkar en god relation till föräldrarna, strukturerad och tydlig verksamhet med fasta rutiner och mycket lek för att hjälpa dessa barn att finna trygghet.

Inledning: Antalet flyktingar har ökat de senaste åren i Europa och främst i länder som Tyskland, Sverige, och Norge. Sverige tog emot 54605 flyktingar under åren 2016 och 2017. Det har även rapporterats om att flyktingar som flyr till europeiska länder har en ökad risk för psykisk sjuklighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga faktorer som är betydelsefulla vid en migrationsprocess i västvärlden.Flyktingar som flyr till och lever i europeiska länder kan löpa en ökad risk för psykisk ohälsa. Metod: Att utifrån en litteraturöversikt kartlägga och få en samlad bild kring olika faktorer för psykisk ohälsa hos vuxna flyktingar som lever i västländer. Resultat: I resultatet identifieras fyra faktorer för psykisk ohälsa hos flyktingar som flytt till västländer. Det kan utläsas att faktorer så som traumaupplevelser, socialt kapital, tillgång till vård samt språk och kultur har en påverkan hos den enskildes psykiska mående. / Introduction: The number of refugees has increased in recent years in Europe and mainly in countries such as Germany, Sweden and Norway. Sweden received 54605 refugees in 2016 and 2017. It also has been reported that refugees flying in to European countries have an increased symptoms of psychological disease. Purpose: The purpose of the literature study is to demonstrate different factors that are important in a migration process in western countries.There may be a connection with refugees who flee to and live in European countries that they may run an increased risk of psychological disease. Method: To obtain an overall picture of various factors for psychological symptoms in adult refugees living in western countries based on a literature review. Results: The result identifies four factors for psychological disease mental illness among refugees who move to Western countries. It can be deduced that factors such as trauma experiences, social capital and access to hospital care, language and culture have an influence on the individual's psychological attitude.

Flyktingkrisen i Europa har lett till nya politiska skiljelinjer och ökat högerextrema partiers väljarstöd. Medan en hög grad av exponering för flyktingar över tid ökar stödet för högerextrema partier har en direkt kontakt med flyktingar visats minska partiernas väljarstöd. Positiva möten har ökat kollektiva handlingar för att ge stöd åt en minoritetsgrupp medan negativa möten minskat dessa handlingar. Med bakgrund i värdedimensionen GAL/TAN har Allports kontakthypotes undersökts i denna kvantitativa enkätstudie. Kontakthypotesen har testats genom att undersöka positiva och negativa möten med flyktingar och deras samvariation med kollektiva handlingar. Handlingar för och emot flyktingar har likställts med en röst på ett invandringsvänligt respektive ett invandringskritiskt parti. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har definierats som invandringsvänliga partier och Sverigedemokraterna som ett invandringskritiskt parti. Då lärare och poliser kontinuerligt möter flyktingar men på skilda premisser har de varit undersökningens analysenheter. Lärare förväntades ha positiva möten och ligga till vänster på GAL/TAN-skalan med en röst på ett invandringsvänligt parti, medan poliser förväntades uppleva negativt laddade möten och ligga till höger genom att rösta på ett invandringskritiskt parti. Resultaten visade att positiva möten samvarierade med en hög andel röster på Vänsterpartiet och Miljöpartiet medan negativt laddade möten samvarierade med ungefär lika hög andel röster på Sverigedemokraterna.