BAKGRUND: Flyktingfamiljer och barn flyr krig och lämnar sina kära och nära för att söka fristad i andra delar välden. Några hamnar i Sverige. Flyktingbarn slussas in i våra svenska förskolor utan att vi vet mycket om deras bakgrund. Enligt forskning och litteratur påverkas inte flyktingbarn enbart av det pågående kriget, utan även under flykten, asylväntetiden och under integrationsprocessen som till viss del äger rum i förskolan.SYFTE: Vi vill genom vår undersökning belysa hur flyktingbarns bakgrund kan se ut innan de börjar i den svenska förskolan. Dessutom vill vi öka vår yrkeskompetens i hur man som pedagog praktiskt kan stödja dessa barn i förskolan.METOD: I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har genomfört informant- och respondentintervjuer både i Libanon och i Sverige. Dessutom har vi utfört observationer och fältstudier i några fall som komplement till intervjuerna.RESULTAT: Resultatet visar att barn i krig drabbas hårt. Kaotisk omgivning, våld, splittrad skolgång, känslor av hjälplöshet och oförmåga att förstå händelseförloppet är exempel på traumatiska upplevelser som leder till otrygghet. Traumat lever i dem och flyttar in i förskolan. Förskolan kan spela en viktig roll för barns traumabearbetning. Därför behöver pedagoger en djup förståelse för barns bakgrund och bra arbetsmetoder för att stödja dem. Ju mer pedagoger vet om flyktingbarns bakgrund desto bättre kan de förstå deras beteende. Dessutom verkar en god relation till föräldrarna, strukturerad och tydlig verksamhet med fasta rutiner och mycket lek för att hjälpa dessa barn att finna trygghet.