Fler än en miljon människor invandrade till Sverige under 2010-talet. Många av dem kom från länder som på många sätt skiljer sig från Sverige, inte minst vad gäller tro och värderingar. Syftet med mitt arbete är att använda kunskapsociologiska begrepp för att försöka förklara hur vi människor blir en del av ett samhälle på ett existentiellt plan och vilka problem som kan uppstå när vi måste integreras in i ett nytt samhälle där de andliga förutsättningarna inte ser ut som vi är vana vid.    Jag har använt mig av kunskapssociologisk forskning för att tolka statistik gällande en mängd aspekter av integration. Jag har tittat på skillnader och likheter mellan invandrargrupper och svenskfödda på områden som: arbetsmarknad, ekonomi, utbildning, sociala relationer, och religion. Där har jag funnit att de stora skillnaderna mellan invandrare och svenskfödda går att se inom områden som innefattar sociala relationer och religiositet.         Min slutsats är att god integration är resultatet av relationer människor emellan och att det kan uppstå problem om dessa inte delar liknande uppsättningar av värderingar och har en någorlunda samstämmig uppfattning om vad som är meningsfullt i livet. En existentiell otrygghet kan uppstå om man inte har möjligheten att upprätthålla sociala kontakter med personer som kan bekräfta en bild av världen som är riktig för en själv och som bekräftar viktiga värderingar.

Vår studie syftar till att undersöka hur fransktalande och polska invandrare har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. De områden som rör våra forskningsfrågor är nätverk, utbildning och varför våra informanter valde att flytta till Sverige. Den teoretiska ansatsen är The Careership Theory från Hodkinson och Sparkes med särskild fokus på begreppen socialt kapital, utbildningskapital, symboliskt kapital och habitus från Bourdieus teori.   Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Vårt fokus ligger i att få förståelse kring informanternas erfarenheter och upplevelser av invandring i Sverige samt etablering på arbetsmarknaden. Resultatet visar att invandringsskälen inte har haft betydelse för deras etablering på arbetsmarknaden samt att trots att de flesta hade anknytning till Sverige. Dessa anknytningar har inte lett till en resurs för dem. Däremot visar resultatet att deras utbildningsnivå hade en viss betydelse för deras karriärvägar. Vi har också observerat att Arbetsförmedlingen har haft betydelse för vissa av informanternas etablering på arbetsmarknaden. Dessutom har vi observerat att våra informanter använder sig av nätverk på olika sätt och i olika utsträckning för att navigera i den svenska samhället, och för att få arbete.

Sverige idag är inte ett Sverige som för över 40 år sen. Skillnaderna är stora, inte minst landets befolkning. Vid en återblick på hur LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen mellan åren 1966- 68 hade för syn på invandring har jag funnit stora skillnader på hur en sådan stor organisation som LO och det den står för har ändrat inställning under åren. En del av det som stod i tidskriften på 1960- talet hade orsakat ramaskri i medierna idag. Jag har i mitt arbete valt att undersöka vilken syn på invandring som LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen hade under införandet av den nya invandringspolitiken som infördes 1967- 68 och som hade till syfte att reglera invandringen. I mitt arbete har jag med med hjälp av kvalitativ innehållsanalys gått igenom tidskriftens utgåvor mellan åren 1966- 68, och sedan med hjälp av litteratur som behandlar mina frågeställningar analyserat och kommit fram till resultat. Jag har bland annat funnit att tidskriften framställde invandringen och invandrarna som ett problem och att de hävdade att det var för deras eget bästa som en reglering av invandringen skulle införas. Under min undersökta period skedde stora samhällsförändringar med socialdemokraterna vid makten. Möjligtvis är det dessa revolutionerande samhällsförändringar som LO inte vill riskera att förlora på grund av allt för stor invandring.Nyckelord:

Invandring har under senare år blivit en allt mer kontroversiell fråga i Sverige vilken debatterats mycket. Som en relevant samhällsfråga är det i min mening viktigt att invandring behandlas i skolans undervisning, inte minst i ämnet samhällskunskap. I detta examensarbete har jag undersökt hur lärare på gymnasieskolor undervisar om invandring inom samhällskunskap. Detta är ett i hög utsträckning outforskat forskningsområde då tidigare forskning fokuserat på invandring som en del av värdegrundsarbetet i skolan. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie på olika skolor i Skåne där fyra lärare som undervisar på yrkesförberedande respektive studieförberedande program har intervjuats. Resultatet har därefter analyserats med koppling till för området aktuella teorier om lärande och skolans demokratiuppdrag. Intervjuerna visar att lärare behandlar invandring i samband med annat innehåll och frågor där det kan ses som en naturlig del. Under undervisningen möter lärare svårigheter vilka kan kopplas till hur invandring är en kontroversiell fråga. Dessa svårigheter bemöts med sakliga diskussioner då lärarna försöker lära eleverna att analysera invandring som en samhällsfråga ur olika perspektiv såväl som försvara skolans värdegrund vilken stundtals utmanas av elevers uttalanden under diskussioner.

Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med fyra informanter. Tre av dem är första generationens invandrare och den fjärde är andra generationens invandrare. Jag har som ambition att problematisera termen invandrare utifrån begreppet identitet. Jag undersöker hur identiteter skapas, formas och utvecklas i samband med migration. Rami kommer från Irak, Maria kommer från Guatemala, Line kommer från Norge och Kristina är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar. Genom att ha låtit informanterna berätta om vem de är, hur deras liv ser ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt om och i så fall hur deras identiteter har påverkats av detta. Det finns olika faktorer som påverkar en individs identiteter, och en av dem är etnicitet. Jag har konstruerat en analysmodell av etnicitet som jag har använt i analysen av källmaterialet för att se hur etnicitet har påverkat informanternas identitetsskapande. Som en bas för undersökningen utgår jag från den amerikanske socialpsykologen Georg Herbert Meads teori om symbolisk interaktion, som förklarar hur identiteter skapas och utvecklas. Hans teori beskriver hur individen påverkas av kontexten och att kommunikation med andra individer är utvecklande för individens identiteter.

Utvecklingen mot mångkulturella samhällen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som främlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka på vilket sätt skolan är betydelsefull för det mångkulturella samhället, hur skolan häri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete.

Tillit är centralt i ett välfungerande och stabilt samhälle. Människor behöver känna tillit både till samhällets institutioner och till andra människor i samhället för att kunna samarbeta och upprätthålla social sammanhållning. Denna studie ämnar att undersöka faktorer som hotar social tillit, med särskilt fokus på mångfaldens inverkan på tilliten. Enligt en etablerad tes inom samhällsvetenskapen utgör mångfald ett hot mot social tillit, men Sverige, som har upplevt hög invandring sedan 1930-talet, visar en konstant hög nivå av tillit trots ökad mångfald. Detta väcker frågor kring andra faktorer som kan påverka tillit på lokal nivå, såsom kommunala variationer i homogenitet och ekonomisk jämlikhet. Datamaterialet hämtas från den Västsvenska SOM-undersökningen 2019, samt kompletterande statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och Sveriges Television (SVT) för att undersöka sambandet mellan etnisk sammansättning, ekonomisk jämlikhet och social tillit. Resultaten visar att etnisk mångfald minskar social tillit, även om sambandet är relativt svagt.

This essay examines how rhetoric and migration policy have changed from before and after Brexit. The study is limited to the years 2012-2022. I will analyze whether there is a particular connection between rhetoric and migration policy within the named period. The material that will be analyzed will be the statements concerning migration policy. This will mainly be based on the statements of top politicians. The theories that will be consumed on my collected material are global neo-institutionalism and the critical juncture theory. The results indicate that Brexit entailed major institutional changes in migration policy. The result also indicated that Brexit meant that the Conservative Party was moved to pursue a more restrictive and restrained migration policy. The conclusion is summarized by the fact that Brexit entailed major institutional changes. However, these have not meant reduced migration to Great Britain, which was the aim of the changed migration policy.

I min uppsats har jag valt att undersöka Dansk Folkepartis bok Danmarks fremtid dit land - dit valg. Jag har främst gjort en retorisk analys av materialet utifrån Lennart Hellspongs bok Metoder för brukstextanalys. I kombination med den retoriska analysen har jag även valt att använda Teun van Dijks bok Elite discourse and racism för att få en breddare förståelse av materialet. Med hjälp av van Dijks bok och hans diskussion av olika retoriska strategier och diskurser försöker jag göra det lättare att förstå och se Dansk Folkepartis sätt att påverka. Jag för även en kortare diskussion av bilder och dikter som förekommer i boken.

Bakgrund: Den ökade immigrationen till Sverige under senaste decennier har inneburit en ökning av antalet patienter med invandrarbakgrund som söker vård. Detta betyder att röntgensjuksköterskor oftare kommer att träffa patienter med utländsk härkomst. Kommunikation är en röntgensjuksköterskas viktigaste verktyg och utgör grunden till alla mänskliga möten. Det kan bli problematiskt när patienten inte behärskar svenska språket och ska kommunicera med vårdare. Detta ställer krav på röntgensjuksköterskor att hitta lämpliga strategier för att kunna kommunicera med patienten på bästa möjliga sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdarens strategier vid kommunikation med personer av utländsk härkomst som inte behärskar det svenska språket. Metod: Metoden var litteraturstudium med kvalitativ ansats, sökningen på artiklarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed och litteraturstudien baseras på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Kategorierna var tolk och icke-verbal kommunikation. Slutsats: Röntgensjuksköterskor har ett ansvar att erbjuda jämlik vård på lika villkor till alla. Därför ska de använda olika strategier för att kunna kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Resultatet visade att professionell tolk var den bästa och säkraste metoden för kommunikation med sådana patienter. Därför finns det ett behov av utbildning för röntgensjuksköterskor angående tolkbokning. Dessutom finns det ett behov av tydliga rutiner för att förbättra tolktjänstsystemet när professionella tolkar användas i möten med patienter som inte behärskar språket.