<p>Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem män. I fokus är deras patriarkala rötter, deras förutsättningar för integration och deras syn på heder. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur män med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhället. Målet är att uppnå en förståelse för och insikt i de faktorer som är väsentliga för dessa mäns integration men också de omständigheter som motverkar integration. De forskningsfrågor som legat till grund för studien var: Vilka skäl har de haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? Känner de sig delaktiga i det svenska samhället? Vilka förändringar har skett i familjestrukturerna? Har synen på heder förändrats sedan migrationen till Sverige? Hur definierar de begreppet heder i dag? Resultaten analyseras utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som förändringar i patriarkala familjestrukturer, det civila samhället, stat, marknad, familj och kollektivism kontra individualism. Resultaten visar att det sker ständiga förändringar i familjestrukturer med patriarkala värderingar samt även mentalitetsförändringar hos män med patriarkala rötter i integrationsprocessen. Studiens inriktning på förutsättningar för integration hos män med patriarkala rötter byggdes på integrationsdimensioner såsom arbetsintegration, boendeintegration, socialintegration, medborgarskapsintegration och subjektivintegration, utifrån ett integrationsperspektiv. Studien visade att det fanns omständigheter både på individuell- och samhällsnivå som motverkade integrationen hos män med patriarkala rötter. Resultaten visade också att förändringar som har skett när det gäller synen på heder överlag inte är så stora.</p>

Uppsatsen är en kvalitativ studie av bilderböcker, från 1970-talet och 2000-talet. I början av uppsatsen presenteras en historisk tillbakablick i bilderbokens historia för att skapa förståelse för hur bilderboken är uppbyggd och vad den innehåller idag. Studien behandlar olika teman i bilderböcker, förskola, döden, skilsmässa och invandring. Med fokus på ett visst tema från 1970-talet, sedan har denna jämförts med en bok från 2000-talet som analyserats med samma utgångspunkter. Inspirerade av en tidigare studie har vi utgått från följande frågor för vår analys: hur samspelar text och bild i bilderboken? Hur beskriver bilden händelsen i boken? Stämmer skildringen i boken överens med sin tid samt vad finns det för skillnader respektive likheter i våra utvalda bilderböcker inom särskilda teman, i jämförelse 1970-tal samt 2000-tal? I resultat och analys presenteras böckerna, vad de handlar om, en deskriptiv analys av vardera bok och en jämförande analys. Sedan skrivs en sammanfattande analys, då de båda tidsepokerna, 1970-tal och 2000-tal jämförs. Det vi generellt har sett är att 1970-talets bilderböcker präglas av det socialrealistiska samhället och är mer av faktakaraktär. 2000-talets bilderböcker är individualistiska, vi får höra barnens egna tankar och känslor i dessa, något tyngre ämnen inom bilderboksvärlden. Trots att dessa är lite tyngre ser vi mycket humor i böckerna, likaså blinkningar till de vuxna läsarna. I slutdiskussionen behandlas att det idag inte skrivs mycket bilderböcker på teman som exempelvis alkoholism. Sedan tas också upp huruvida bilderboken har låg status i samhället och vad detta kan innebära för framtidens barn.

Förevarande studie tar avstamp i den så kallade hedersdebatt som år 2002 blossade upp till följd av mordet på Fadime, en ung kvinna som i hederns namn mördades av sin pappa. Debatten behandlade främst orsaken till heder, och två huvudsakliga argumentationslinjer kom att utstakas: den kulturorienterade förklaringsmodellen och den feministiska förklaringsmodellen. Den förstnämnda, vilken innebar att kultur lades till grund för handlingar i hederns namn, var tongivande i den allmänna debatten. Den feministiska förklaringsmodellen, vilken förklarade heder som ett uttryck för patriarkala strukturer överlag, framhålls dock som mest legitim av forskare på ämnet. Förevarande studie ämnar undersöka vilka diskurser som kommer till uttryck kring fenomenet heder i media idag samt om diskursernas förhållningssätt till varandra förändrats sedan år 2002 och vad det i så fall skulle kunna bero på. Genom en diskursanalys, såsom den förklaras av Laclau &amp; Mouffe, undersöks texter publicerade i Sveriges fyra största tidningar under en sexmånadersperiod 15 år efter mordet på Fadime. Vidare använder vi Bacchis redskap för att navigera oss i vad som visar sig vara en splittrad diskurs: kulturlinjen ter sig ha fortsatt tongivande roll i debatten men med klara inslag av patriarkala förklaringar. Frågan om orsaken till heder visar sig också vara tätt förknippad med definitionen av svenskhet och bilden av Sverige som ett jämställt land. Dessa resultat gav upphov till en diskussion kring värdet av en fortsatt uppdelning mellan feministiska och kulturella förklaringsmodeller, då de till synes används parallellt. Emellertid kan studien också påvisa en förhållandevis etablerad uppfattning om ett samband mellan feministiska förklaringsmodeller och vänsterorienterad partipolitik. Detta framhålls som en möjlig förklaring dels till att kulturorienterade texter inte explicit använder sig av feministiska förklaringsmodeller, men väl implicit, samt till att den feministiska linjens framkomst i förevarande studie är förhållandevis låg. Vidare hade studien inledningsvis fokus på vad som framhålls som orsaker till heder, för att sedan se till vad som presenteras som lösningar på fenomenet. Med hjälp av våra diskursanalytiska verktyg kunde vi identifiera vad som antas vara orsaken till heder genom att studera de åtgärder som lanseras. Detta uteblivande av tydliga ställningstaganden för vad orsaken till heder är finner vi bero på att 2002 års hårda debattklimat medfört ett ambivalent förhållningssätt i och med en medvetenhet om ämnets omtvistade karaktär. Att tala om lösningar är således lättare än att sätta fingret på problematiken.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån en teoretisk kunskap om ungdomars attityder till rasism, främlingsfientlighet och invandring utföra en studie som i praktiken undersöker ungdomars attityder, i årskurs 6 till 9, till invandring och invandrare. En enkätundersökning genomfördes som omfattade 83 elever fördelade på fyra klasser, en i varje årskurs. Undersökningen utfördes på en högstadieskola i en kommun med drygt 9000 invånare i västra Sverige. Enkäten bestod av 10 slutna frågor samt 2 delvis öppna, där eleverna fick möjlighet att motivera sina svar. Resultatet visar att flickor är mer toleranta än pojkar och att elever i årskurs 7 är mer toleranta än sina äldre kamrater. Den högsta andelen intoleranta elever finns i årskurs 9. Till denna tendens kan inte de tillfrågade ur årskurs 6 inräknas då en stor andel av dem anger att de är osäkra till frågeställningen i flera fall. Bland elevernas egna kommentarer visar någon enstaka elev hög intolerans när denne jämställer ett mångkulturellt samhälle med våldtäkter. Denna attityd är dock inte representativ i någon mening, då en sammanfattande värdering av resultatet visar hög tolerans för nästan samtliga av de tillfrågade eleverna.</p> / <p>The purpose of this paper is that from a theoretic knowledge of young people’s attitudes towards racism, xenophobia and immigration carry out a study that in practice investigates young people’s attitudes, in the sixth to ninth grade, towards immigration and immigrants. A survey was carried out that included 83 pupils divided in four school classes, one in every grade. The survey was carried out at a grammar school in a municipality with more than 9000 inhabitants located in the west part of Sweden. The survey contained 10 secluded questions and 2 partly open questions, where the pupils had the possibility to justify their answers. The results shows that girls are more tolerant than boys and that pupils in the seventh grade are more tolerant than their older friends. The highest share of intolerant pupils occurs in grade nine. It’s not possible to include those asked from the sixth grade into this tendency because of the high percentage share that answers “don’t know”. Among the pupils own comments there are very few that shows intolerance to a great extent and one pupil writes that a multicultural society equals rapes. This attitude is not by far representative since a summery of valuations in the survey shows that almost every of those asked are tolerant to a high extent.</p>

Syftet med denna uppsats är att utifrån en teoretisk kunskap om ungdomars attityder till rasism, främlingsfientlighet och invandring utföra en studie som i praktiken undersöker ungdomars attityder, i årskurs 6 till 9, till invandring och invandrare. En enkätundersökning genomfördes som omfattade 83 elever fördelade på fyra klasser, en i varje årskurs. Undersökningen utfördes på en högstadieskola i en kommun med drygt 9000 invånare i västra Sverige. Enkäten bestod av 10 slutna frågor samt 2 delvis öppna, där eleverna fick möjlighet att motivera sina svar. Resultatet visar att flickor är mer toleranta än pojkar och att elever i årskurs 7 är mer toleranta än sina äldre kamrater. Den högsta andelen intoleranta elever finns i årskurs 9. Till denna tendens kan inte de tillfrågade ur årskurs 6 inräknas då en stor andel av dem anger att de är osäkra till frågeställningen i flera fall. Bland elevernas egna kommentarer visar någon enstaka elev hög intolerans när denne jämställer ett mångkulturellt samhälle med våldtäkter. Denna attityd är dock inte representativ i någon mening, då en sammanfattande värdering av resultatet visar hög tolerans för nästan samtliga av de tillfrågade eleverna. / The purpose of this paper is that from a theoretic knowledge of young people’s attitudes towards racism, xenophobia and immigration carry out a study that in practice investigates young people’s attitudes, in the sixth to ninth grade, towards immigration and immigrants. A survey was carried out that included 83 pupils divided in four school classes, one in every grade. The survey was carried out at a grammar school in a municipality with more than 9000 inhabitants located in the west part of Sweden. The survey contained 10 secluded questions and 2 partly open questions, where the pupils had the possibility to justify their answers. The results shows that girls are more tolerant than boys and that pupils in the seventh grade are more tolerant than their older friends. The highest share of intolerant pupils occurs in grade nine. It’s not possible to include those asked from the sixth grade into this tendency because of the high percentage share that answers “don’t know”. Among the pupils own comments there are very few that shows intolerance to a great extent and one pupil writes that a multicultural society equals rapes. This attitude is not by far representative since a summery of valuations in the survey shows that almost every of those asked are tolerant to a high extent.

Uppsatsen är en kvalitativ studie med utgångspunkt i intervjuer med fem män. I fokus är deras patriarkala rötter, deras förutsättningar för integration och deras syn på heder. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur män med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhället. Målet är att uppnå en förståelse för och insikt i de faktorer som är väsentliga för dessa mäns integration men också de omständigheter som motverkar integration. De forskningsfrågor som legat till grund för studien var: Vilka skäl har de haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? Känner de sig delaktiga i det svenska samhället? Vilka förändringar har skett i familjestrukturerna? Har synen på heder förändrats sedan migrationen till Sverige? Hur definierar de begreppet heder i dag? Resultaten analyseras utifrån den tidigare presenterade forskningen samt teorier som förändringar i patriarkala familjestrukturer, det civila samhället, stat, marknad, familj och kollektivism kontra individualism. Resultaten visar att det sker ständiga förändringar i familjestrukturer med patriarkala värderingar samt även mentalitetsförändringar hos män med patriarkala rötter i integrationsprocessen. Studiens inriktning på förutsättningar för integration hos män med patriarkala rötter byggdes på integrationsdimensioner såsom arbetsintegration, boendeintegration, socialintegration, medborgarskapsintegration och subjektivintegration, utifrån ett integrationsperspektiv. Studien visade att det fanns omständigheter både på individuell- och samhällsnivå som motverkade integrationen hos män med patriarkala rötter. Resultaten visade också att förändringar som har skett när det gäller synen på heder överlag inte är så stora.

No description available.

Synen på invandring i Sverige har länge varit omdiskuterad, inte minst i media men även i politiska debatter. Invandringsnegativa partier får allt större stöd särskilt sett till det senaste decenniet. I den här uppsatsen undersöks ungdomars attityder till invandring, i Sverige, jämfört med den äldre befolkningen och skillnader i attityder till invandring inom gruppen ungdomar med hänsyn till bostadsregion, kön, föräldrars utbildningsnivå samt föräldrars invandrarbakgrund. Uppsatsen baseras på data från European Social Survey, 2002. Chi² -test används för att testa skillnaderna i attityder mellan grupperna. De slutsatser som dras utifrån analyserna är att ungdomar är mer positiva till invandring än äldre. Resultaten tyder även på att unga kvinnor är mer positiva till invandring än vad unga män är. Även föräldrarnas utbildningsnivå visade sig ha ett samband med ungdomarnas attityder till invandring. Ungdomar med högutbildade föräldrar är mer positiva än ungdomar med lågutbildade föräldrar. Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns i attityden till invandring mellan ungdomar vars föräldrar är födda i Sverige och ungdomar vars föräldrar är födda i ett annat land. Detsamma gäller för skillnader i attityder mellan ungdomar från olika regioner i Sverige.

Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrån de två begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillämpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika länder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgång av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt ländernas olika förhållningsätt i mottagandet av invandrare. Därefter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts på området attityder till invandring. I metodavsnittet beskrivs datamaterialet som är hämtat från European Social Survey, sedan förklaras de mått som avser att mäta attityder till invandring utifrån essentialistisk- och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Vilket följs av en diskussion om reliabilitet och validitet i uppsatsen och sedan en beskrivning av analysmetoden för denna studie, OLS-regression. Vidare ges en deskriptiv beskrivning av urvalet utifrån de variabler som ingår i analysen, uppdelat efter land. Därefter följer resultat och analys som visar att det förekommer en liten skillnad i attityder mellan länderna. Individer i Nederländerna, Frankrike och Storbritannien uppvisar i genomsnitt en mer negativ attityd till utomeuropeisk invandring än individer i Sverige, Norge och Danmark. Kulturell homogenitet visade sig ha ett positivt samband med attityder till invandring. De som föredrar kulturell homogenitet tenderar att ha en mer negativ attityd till invandring. Även essentialistisk homogenitet samvarierar med attityder till invandring, det vill säga att de som värdesätter essentialistisk homogenitet tenderar att ha en mer negativ attityd till utomeuropeisk invandring. Syn på invandrare har också en positiv effekt på attityder till invandring, det vill säga att de som har en mer negativ uppfattning av invandrare tenderar att ha mer negativa attityder till utomeuropeisk invandring.