Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieungdomar tänker och reflekterar kring begreppet mångkultur och dess innebörder. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts med fem deltagare i varje. Samtliga av deltagarna gick tredje året på gymnasiet i yrkesförberedande program. Undersökningen visar att deltagarna i studien har övergripande negativa tankar kring mångkultur. Flera av dem menar att det innebär betydligt fler problem i samhället än det ger möjligheter. Det uttrycks även en viss motvilja till att leva i ett mångkulturellt samhälle och flera av deltagarna talar till förmån för ett monokulturellt alternativ. Vidare framkom det i materialet negativa tankar kring invandring och främmande kulturer där negativ kvinnosyn och hedersmord var de mest framstående samtalsämnena i båda fokusgrupperna. Flera av deltagarna poängterar dock att de problem de ser med det mångkulturella samhället inte är enskilda individer eller gruppers fel utan att det är samhället som bär det övergripande ansvaret för problematiken.

Today’s society is multicultural which can lead to racism and prejudices. Racism is created by prejudices and values. These values and prejudices are passed on to the children through media parents and/or society. The children then make these values to their own. To prevent racism everybody has to be involved. School is a place where the teachers can start to prevent racism by for example using books that is related to the subject. By reading and talking about the books, the children get the opportunity to learn about others opinions and thoughts on racism. The teacher can start by discussing what happens in the book and then more on to talking about questions from real life. Children that are given the opportunity to discuss racism are given a better chance to understand and change their values and prejudices.

The Promised land – A letter analysis of America letters from 1850-1870 This essay is about the Swedish emigration to America. This essay will focus on the period 1840-1870, where the main focus will be the american civil war, and what the immigrants wrote back to their relatives in Sweden. This study will also focus on the integration of Swedish immigrants. My main question are what did the swedes write back to Sweden during the war? And how did it differ from the period before and after the war? But also can a war assimilate a immigrant faster than it would be done without the war? The conclusion that has been made is that the war did help the swedish immigrants to integrate much faster than usually. Also the study shows that the language before the war was of that character that they where missing home whereas it shows that after the war it had completley turned around, instead of wanting to go back to Sweden, they wanted their relatives to come over to America.

Bakgrund: Antalet personer inom äldreomsorgen kommer fördubblas inom en 30-årsperiod. Oroligheter i världen leder till ökad immigration vilket i sin tur leder till ökat antal äldre med utländsk härkomst, vilket utgör ökade krav på äldreomsorgen och sjuksköterskan. Kulturell kompetens och förståelse för kulturens inverkan på livsvärlden och välbefinnandet är viktigt för att kunna skapa god omvårdnad och för att göra patienten delaktig i sin vård.   Syfte: Syftet med studien är att belysa invandrarvårdtagares upplevelser av äldreomsorgen.   Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet grundas på kvalitativa artiklar som analyserades genom en strukturerad litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att språkbarriären kunde innebära ett hinder som kunde leda till osäkerhet och lidande för den äldre invandrarvårdtagaren. Det krävdes mental styrka att hantera nya situationer och kulturella skillnader. Positiv påverkan på välbefinnandet för den äldre invandrarvårdtagaren var meningsfulla kulturella aktiviteter och familjen. Slutsats: Sjuksköterskor bör vara medvetna om hur språkbarriären kan påverka välbefinnandet negativt för den äldre invandrarvårdtagaren. Det är av vikt att sjuksköterskan har en kulturell medvetenhet och kunskap om transkulturell omvårdnad.

Denna studie ämnar undersöka hur invånare i Knivsta kommun uppfattar vilka förändringar som har skett i kommunen i och med en stor befolkningsökning från och med år 2005. Studien undersöker känslan av förändringar inom Brottslighet, invandring och platsidentitet Valet av dessa teman baseras på pilotintervjuer kring Knivstas förändring. Genom att sedan intervjua sex stycken invånare som har bott i Knivsta kommun under perioden 2005– 2018 skapades en bild av hur de ser på förändringar i kommunen. Detta jämförs även med statistik för att undersöka korrelation och ställs mot tidigare forskning för att kunna förklara dessa processer. Resultatet visar att invånarna känner att kommunen har förändrats i flera avseenden under perioden. De känner sig mindre trygga i centrum på kvällen och tror att brottsligheten i kommunen har ökat. Det finns också viss skepticism inför kommunens integrationsarbete. Känslan kring vad Knivsta är har också ändrats och det beskrivs som att orten blir mer anonym och opersonlig när den växer och flera är oroliga för att Knivstas förändring ska leda till att det blir mer som en förort till Uppsala eller Stockholm.

”Hedern i flerdimensionellt perspektiv” - En kvalitativ studie om hur sex unga kvinnor och män med ursprung i Turkiet resonerar om heder, jämställdhet och integration. Syftet med studien är att beskriva hur hederskulturen upplevs av unga vuxna kvinnor och män med ursprung i Turkiet. Den semistrukturerade intervjumetoden har valts för den kvalitativa studien där sex unga vuxna kvinnor och män i åldern mellan 18 – 25 har deltagit.  Målet för studien är att få svar på hur kultur och migration påverkar integrationen för unga vuxna kvinnor och män med bakgrund från Turkiet, hur kulturen påverkar informanternas identitet och hur informanterna upplever hederskulturen i relation till genus. Dessa frågeställningar har besvarats med hjälp av teorier som anses vara passande för syftet. Teorier som studien utgick från var radikalfeminism, socialkonstruktivism, kulturbegreppet, samt genus.    Resultat och analys indelades i tre övergripande teman. Temat familj och integration ska belysa familjens integrationsnivå och dess konsekvenser. Det nästa tema, kultur, handlar om hur informanterna uppfattar den svenska kulturen kontra den turkiska/kurdiska. Det tredje temat, heder och jämställdhet, tar upp hur hederskulturen uppfattas, beskrivs och upplevs.  Resultatet visade en nära koppling till tidigare forskning. Informanterna är högutbildade, har levt hela sitt liv i Sverige och uppfattar sig som välintegrerade i det svenska samhället. Trots detta visade det sig att hederskulturen existerar och att familjerna lever ett patriarkalt liv där hederskulturen lever i bästa välbefinnande.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till invandringens inverkan på Sveriges ekonomi samt huruvida attityder till invandring har ett samband med arbetslöshet. Vidare är syftet att undersöka huruvida dessa attityder förändrats över 10 års tid genom att jämföra tidpunkterna 2004 och 2014. Med teorier och tidigare forskning som utgångspunkt formulerades tre hypoteser. Uppsatsen utgår ifrån att personer som upplever sig nöjda med Sveriges ekonomiska situation har en positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Det antas även att personer som anser att invandring har en bra inverkan på landets ekonomi har en allmänt positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Därutöver antas att personer som har varit arbetslösa har både år 2004 och 2014 en mer negativ attityd till invandring jämfört med de som inte var varit arbetslösa. Datan som vi har utgått ifrån är European Social Survey (ESS). För att kunna genomföra studien har multipla linjära regressionsanalyser utförts i SPSS statistics version 24. Resultatet tyder på ett positivt signifikant samband mellan synen på Sveriges ekonomi och attityder till invandring. Analysen visar även ett positivt signifikant samband mellan invandringens inverkan på landets ekonomi och attityder. Vidare visade det sig att arbetslösa har en mer negativ attityd jämfört med sysselsatta 2014 men inte 2004. Sambandet var dock inte signifikant. De generella slutsatserna som kan dras är att arbetslöshet, såsom den är mätt i denna studie, inte kan förklara attityder till invandring. Å andra sidan kan synen på landets ekonomi samt synen på invandringens inverkan på ekonomin förklara en del av attityderna.

Syftet med studien var att undersöka hur studenter från invandrarfamiljer som är födda och uppväxta i Sverige uppfattar och beskriver sin etniska identitet, samt hur medias beskrivning av gruppen invandrare påverkar deras identitet. Har dessa personer ett behov av att välja mellan olika identiteter i Sverige? En kvalitativ metodologisk ansats valdes för att på ett djupare plan förstå individens åsikter och uppfattningar kring etnicitet och identitet. Studiens urvalsstorlek bestod av 7 intervjupersoner, varav 5 kvinnor och 2 män mellan åldrarna 20-29 år. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in relevant empiriskt material. Studiens resultat visade att samtliga studenter som deltagit i undersökningen upplevde en form av hybrid identitet med flera olika etniska identiteter. Vidare upplevde studenterna i studien en bristande känsla av tillhörighet till samhället både i Sverige och andra länder. Studenterna upplevde även att kontexter var viktiga i hur frågor och definitioner om gruppen uppfattades. Gruppen upplevde att svensk media spelade en stor roll i både deras identitetsuppfattning och tillhörighet i landet, där negativ medierapportering upplevdes bidra med negativa stereotyper om gruppen.

Jag valde att göra en kvalitativ studie om hur SFI-studerande upplever skolans påverkan på deras möjligheter att integreras i det svenska samhället. Jag genomförde en undersökning som del i min utbildning till lärare med syfte att ta reda på och få en uppfattning av hur skolans påverkan på integrationsprocessen uppfattas av SFI-studerande. Studien vilar på kvalitativ metod och byggs på kvalitativa intervjuer som är gjorda med SFI-studerande som deltar på SFI och samhällsorienteringen. Resultaten visar att SFI- och samhällsorienteringsundervisningen bidrar till att skapa och möjliggöra förutsättningar, stärka individens delaktighet och underlätta etableringen i arbetsmarknaden.