The aim of this paper is to investigate what influences the degree of sympathy for the Sweden Democrats in between 2007-2015 and how this has changed over time. The essay is based on two different theories, one of which claims that the Sweden Democrats' sympathizers are ”losers of modernisation”, where the socio-economic factors are the most important explanation factor for explaining their sympathy for the Sweden Democrats. The second theory highlights instead that the Sweden Democrats' sympathizers focus on issues and party leaders, so their preferences in these areas are the most important explanatory factors for their sympathy for the Sweden Democrats. This essay is based on regression analyzes that utilize data from Super-Riks-SOM, which is collected by the SOM-Institute in Gothenburg. The essay concludes that the issues and the party leadership are the most important factors explaining  to the degree of sympathy for the Sweden Democrats in 2007-2015, and that the importance of these factors have gradually increased during these years while the importance of socio-economic factors have decreased.

Denna uppsats handlar om hur grannlandet och nationella identiteter konstrueras i den dansk-svenska invandringsdebatten mellan åren 2000 och 2015. Det dansk-svenska förhållandet har under lång tid präglats av rivalitet och en sorts kärvänlig osämja som tagit sig uttryck genom olika konflikter. Den senaste tiden har detta framförallt märkts av i värdepolitiska frågor så som feminism och invandringsfrågor. Denna undersökning syftar till att ge en djupare förståelse för hur idéer om identitet och sociala rum konstrueras genom språkliga praktiker i just den invandringspolitiska domänen. För att undersöka detta används tidningstexter från år 2000–2015, från både danska och svenska större tidningar. Undersökningen utgår från ett socialkonstruktionistiskt och diskursteoretiskt perspektiv där språket undersöks som ett diskursivt verktyg som fixerar och förhandlar betydelse om, i detta fall, uppfattningar kring identitet, nationalism och sociala rum. Inom domänen finns ett antal konkurrerande uppfattningar, diskurser, om respektive grannland men gemensamt för dem alla är att de syftar till olikgörande mellan Sverige och Danmark. Utmärkande är också att den diskursiva processen, i vilken klart avgränsade sociala rum i form av nationer konstrueras, inte bara präglas av ett stort utbyte mellan nationerna utan också innehåller i stort sett samma betydelseinnehåll i bägge länders material. Tidigare forskning har gett en bild av att det i detta område finns nationella identiteter som ställs emot pan-nationella identiteter – och att dessa är oförenliga. Den diskursiva process som beskrivs i denna uppsats verkar snarare bygga på en stark dansk-svensk gemenskap där nationella identiteter konstrueras i samarbete. Med tanke på ländernas historia av rivalitet i nationalismens namn är det kanske mer rättvisande att tala om rivalitet och nationalism som en utpräglad del av den skandinaviska gemenskapen.

En debatt har förts om hur svenska journalister har hanterat invandringsämnet i sin rapportering. Vissa anser att medierna har varit partiska och ignorerat samhälleliga problem som kan kopplas till invandringen. Vissa menar också att en förändring har skett sedan flyktingkrisen under hösten 2015. Nu tycks det som att journalisterna har blivit mer kritiska i sin rapportering om invandring. Syftet med den här uppsatsen är att testa om dessa uppfattningar stämmer. En innehållsanalys av artiklar från tre dagstidningar – Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten – genomfördes med utgångspunkt i gestaltningsteorin, för att ta reda på hur medierna har gestaltat invandring och invandrare. 450 artiklar från tre år analyserades. Den första frågeställningen är hur invandringen gestaltades 2009 jämfört med 2015. 2010 var året då det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Den andra frågeställningen är hur gestaltningen såg ut 2015 jämfört med 2016, före och efter flyktingkrisen. Den tredje frågeställningen är hur ofta etniska och kulturella konflikter, samt svenska värderingar och normer, togs upp under de tre åren. Studien visar att invandrare oftast gestaltades som offer eller hjältar, både 2009 och 2015, och att offergestaltningen ökade mest mellan åren. Jämförelsen mellan 2015 och 2016 visar en avsevärd ökning av att invandrare gestaltades som hot. Svaret på den tredje frågeställningen är att etniska och kulturella konflikter togs upp mer sällan 2015 och 2016 jämfört med 2009. Dock syns en tydlig ökning av nämnanden av svenska värderingar och normer mellan 2015 och 2016.

No description available.

Many societal debates today are based on the problems that exist due to the lack of integration and segregation policy. Multiculturalism is one of the areas that often lifts in a negative context, however, there is another spectrum in this, the space the second-generation immigrants live in today. These people get stuck between the culture they were born into and the culture their parents grew up with, this means that they rarely get a place in society to talk about this problem. Previous research shows that people tend to group themselves with people whom they have the most in common with, which creates “us” and “them” groups. The second-generation immigrants have one leg in both groups; therefore, they end up in the middle. It also emerges those inequalities are created between groups in society and their ability to influence the democratic society.Therefore, the purpose of this study is to gain an understanding of the consequences that the second generation of immigrants are upon and their willingness to participate in Swedish democracy and get involved in civil society, which is a citizen's right.The method used to gain an understanding of their experiences is a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The results showed that there are clear perceived differences between ethnic Swedes and second-generation immigrants. Above all, they see a strength in carrying several different cultures and that they create their own community when they end up outside of “us” and “them”. They take their civil rights seriously even though they may feel that it makes no difference. Thus, the study's conclusion was that the second-generation experiences differences between themselves and ethnic Swedes and that they feel that democracy is important and want to be involved but do not really feel that they get the platform when they are not in a position of power.

The purpose of this thesis was to apply economic theories in order to have the opportunity to understand and form an idea of whether immigration has an impact on the economic growth of OECD countries. This study includes four different theories, the Solow model, Borja’smodel, modern institutional economics and Romers’ model where the study is based on these models combined with variables able to explain and perceive how immigration together with four other important variables has an impact on growth in these countries. The variables in addition to immigration and growth that this study decided to use are the level of education in the labor market, asylum-seeking migrants, public expenditure and labor market participation.The aim of this paper is to highlight the empirical connections between these factors as immigration is a controversial topic. This thesis question was therefore very topical and interesting and can thus be answered with the fact that immigration has a positive connection with the OECD countries’ economic growth.

Ambitionen med denna uppsats är att kartlägga i vilken omfattning det förekommer intoleranta attityder avseende etnicitet och i vilken omfattning dessa attityder uttrycks i form av verbala kränkningar, hot och misshandel, bland elever i årskurs nio i en kommun i södra Sverige. Med utgångspunkt i ”Citizenship education” och den riksomfattande Intoleransrapporten, genomför jag en enkätundersökning på två skolor med olika elevsammansättning. Undersökningen visar i vilken utsträckning eleverna har en intolerant inställning till personer av annat etniskt ursprung samt i vilken omfattning eleverna blivit utsatta för eller utsatt andra för intoleranta uttryck i form av verbala kränkningar, hot eller våld. Resultaten av min undersökning visar på en högre grad av intolerans i samtliga avseenden jämfört med tidigare rikstäckande undersökningar.

Invandringen till Sverige har ökat under de senaste 10 åren. År 2017 anlände cirka 158 000 personer med syrisk bakgrund till Sverige (Sköld 2017). När en individ flyttar till ett nytt samhälle, kan de möta en annan genusordning. Denna förändring kan leda till förändringar i individers genus- och familjeroller i förhållande till hushållsarbete, barnomsorg och lönearbete. Syftet med denna kvalitativa studie var att förstå invandrade kvinnors upplevelse av förändring och kontinuitet i sina genus- och familjeroller under tiden i Sverige jämfört med tiden i hemlandet, i förhållande till hushållsarbete, förvärvsarbete och barnomsorg. Studien genomfördes med en socialpsykologisk ansats och utgick från teorier om genussystem, genusnormer, stigma samt strukturell rollteori. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med invandrade kvinnor från Syrien. Resultaten visar att kvinnorna upplever både förändring och kontinuitet i sina genus- och familjeroller. De traditionella rollerna i förhållande till hushållsarbete, förvärvsarbete och barnomsorg står kvar, men nya roller läggs till. De nya rollerna och de höga kraven som förväntas av kvinnorna påverkar deras familjestruktur. Att ändra kvinnans genusroll kan leda till negativ respons från hennes partner, medan de nya rollerna ställer högre krav och gör det svårt för kvinnorna att balansera mellan samhälls- och familjekrav. / Immigration to Sweden has increased over the past 10 years. In 2017, approximately 158,000 people with Syrian background arrived in Sweden (Sköld 2017). Upon immigration, the individual encounters a new society with a different gender order. Moving to another community can lead to changes in one's gender- and family relationships in relation to housework, childcare and paid work. The purpose of this qualitative study was to understand immigrant women's experience of change and continuity in their gender- and family roles during the time in Sweden compared to the time in the home country in relation to household work, paid work and child care.With a social psychological approach, this study was carried out based on theories of gender order, gender norms, stigma and structural role theory. The survey contains five semi-structured interviews with immigrant women from Syria. The results show that women experience both change and continuity in their gender and family roles. The results show that the traditional role in relation to housework, paid work and childcare remains, but new roles are added. The new roles and the high demands expected of the women affect their family structure. Changing the woman's gender role can lead to a negative response from her husband, while the new role places higher demands, which makes it difficult for women to balance the demands of society and the family.

This essay discusses the lived experiences and opinions of people living or working in so-called “vulnerable areas” in Sweden, predominantly in relation to issues of immigration and organized crime. Theoretically, the study uses Pierre Bourdieu’s framework surrounding capital and habitus and Norbert Elias concept of “the outsiders and the established”, while also drawing on the work of Gregory Bateson, Edward Said and more. This discourse analysis is based on empirical findings and interviews from fieldwork made in vulnerable areas in and around the Stockholm region, and aims to problematize the general discourse surrounding immigrants and their place in Swedish society by contrasting the views of the local population to the general narrative surrounding the areas. Generally, in Swedish media and amongst political representatives, vulnerable areas are often portrayed as dangerous areas inhabited primarily by immigrants, that culturally differs from the rest of Sweden and thus is seen to exist outside of general Swedish society. This essay argues the point of the studies respondents, which is that while it is to an extent understandable that these areas are associated with gang violence and disarray, it is highly stigmatizing and further drives a dichotomization between swedes and “non-swedes”. It also overlooks decades of exposure to segregation and socioeconomic disadvantages that migrant populations in Sweden have been subjected to, that has led to poverty and a subsequent rise in crime, as well as the emergence of parallel societies within Sweden.

En undersökning av samband mellan flitigare användning av sociala medier och starkare åsikter i främst invandrings- och intergrationsfrågor. Resultatet tyder på att ett samband är möjligt men att det krävs mer forskning för att säkerställa det. I diskussionsdelen diskuteras eventuella orsakssamband som algoritmstyrd informationssållning och politiskt homogena vänkretser på sociala nätverk. De årliga SOM-undersökningarna från Göteborgs universitet utgör det statistiska underlaget.