Denna uppsats berör grekernas boendeintegration i Gislaveds kommun. Gislaveds kommun ligger i ett kommunikationsstråk till Borås, Göteborg, Jönköping, Halmstad och Växjö. Grekerna i centralorten Gislaved och i orten Anderstorp kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare under 1960 och 1970- talet. Anledningen till att personer med grekisk bakgrund flyttade till denna kommun är på grund av att Gislaved är en industrikommun och företagen rekryterade invandrare från Sydeuropa.     Denna undersökning är gjort i form av djupintervjuer där tio personer med grekisk bakgrund intervjuades. De intervjuade berättar om de första åren i Sverige och deras integration i det svenska samhället. Idag har intervjupersonerna köpt hus i centralorten Gislaved och i orten Anderstorp. Integreringen av personer med utländsk bakgrund i ett nytt samhälle är väldig viktig och integrationen sker i samarbete med individens välvilja och myndigheterna. Målet med integration är att främja invandrarnas deltagande i samhället oavsett härkomst. För en lyckad integration i samhället är det nödvändigt att diskutera frågor om integration redan i planeringsskedet. Dessutom relationerna och olikheterna mellan hyresvärd och boende samt relationerna mellan olika etniska grupper i områden skall förbättras och respekteras.     Boendekarriären är en viktig del av livet. En del människor flyttar på grund av arbete eller utbildning medan andra flyttar på grund av individuella behov som till exempel äldre människor. Barn kan inte välja sin boendekarriär utan de bara flyttar med sina föräldrar. Detta gäller även för invandrarbarn som flyttade till Sverige utan sin vilja. Det finns olika typer av rörlighet såsom lokal men även utom- lokal rörlighet. Idag har människor större möjlighet att flytta utanför nationella gränser i och med byggandet av Öresundsbron och den fria rörligheten inom EU.   Personer med grekisk bakgrund i Gislaveds kommun har upplevt en stor förändring i deras liv då dessa personer hade tagit ett livsavgörande beslut, att flytta till ett nytt land. Deras situation som nyanlända invandrare var helt annorlunda i jämförelse med dagens nyanlända invandrare. Dagens nyanlända invandrare kan ha flyttat till Sverige på grund av förtryck, tortyr men även på grund av krig. Medan personer med grekisk bakgrund flyttade till Sverige för att skaffa sig ett arbete och ett bättre liv.

Migration är en av historiens och samtidens mest sammansatta fenomen, sett ur såväl ett etniskt, ekonomiskt, politiskt som ur ett socialt perspektiv. Trots stora historiska variationer i antalet av migration, kan konstateras att Sverige åtminstone under de senaste 150 åren, gått från att vara ett utvandringsland till att vara ett invandringsland. Syftet med denna studie var att genom analys av två svenska dagstidningar Svenska Dagbladet (SvD) och Dagens nyheter (DN) under åren 1974, 1995, 2015, undersöka hur förståelse och meningsskapande till invandring som en utmaning framställs. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats där textanalyser genomförts med fokus på dominerande föreställningar om invandring som utmaning i politiska nyheter och ledarsidor. I analysen har tre tveeggade diskursiva idéutrymmen identifierats: (i) solidaritetens-/okunnighetens-, (ii) humanitetens/kriminalitetens- och (iii) medmänsklighetens/rädslans diskurser. Diskurserna är verksamma när invandring som utmaning diskuteras och skrivs som politiska nyheter. Dessa tre olika idéutrymmen är helt olika varandra och har en helt annan politisk innebörd.

Under många år har ”invandringsfrågan” varit en mycket debatterad fråga. Detta märks inte minst i alla de insändare som publicerats i Dalarnas morgontidningar. Integration och ekonomi är exempel på ämnen som nämns i dessa insändare då diskursen invandring diskuteras. En betydande faktor i debatten har bland annat varit Sverigedemokraternas valframgångar. Med denna undersökning vill vi försöka kartlägga hur diskursen invandring framställs i insändare från Dala-demokraten. Detta har gjorts med en innehålls- och diskursanalys. Analysen har utgått från insändare mellan tidsperioden augusti-april 2002/2003 och 2014/2015, vilket motsvarar tiden kring de båda riksdagsvalen.Analysen har genererat fyra teman (mångkultur och svenskhet, integrationsfrågan och invandring, demokrati och yttrandefrihet och ekonomi och välfärd) som diskursen invandring kretsar kring. Utifrån dessa teman har vår analys visat att Sverigedemokraternas valframgångar tenderar att delvis influera diskursen invandring som insändarskribenterna förmedlar. Diskursen invandring har gått från att kretsa kring integrationsproblematik 2002/2003 till ekonomisk problematik 2014/2015. Analysen har även visat på ett ”vi och dem”-tänk som genomsyrar diskursen invandring under bägge tidsperioder. Detta sker både genom fördomsfulla framställningar av andra människor och i uppdelningen av vilka som ”bör” få ta del av Sveriges gemensamma medel.

I det svenska samhället finns flera olika religiösa församlingar etablerade och i dagens globala kontext är frågor och forskning rörande migration och religion mer aktuella än någonsin. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur tre unga kvinnor med invandrarbakgrund som tillhör en rumänsk pingstförsamling belägen i Skåne skapar och vidmakthåller mening kring sitt religiösa engagemang samt huruvida det finns några samband mellan etnicitet och religiös engagemang. Metoden som använts har varit kvalitativ intervju och teorierna som har varit utgångspunkt i undersökningen har varit kunskapssociologi och teorier kring migration. Resultatet av undersökningen visade att det var relativt enkelt för de unga kvinnorna att skapa och vidmakthålla mening kring sitt religiösa engagemang som en följd av gruppens ständiga förstärkning. Resultatet visade även att det samband som finns mellan etnicitet och religiös engagemang beror på viljan att anpassa sig till religonens ställning i Sverige och religionsutövningen i en svensk pingstförsamlingen och viljan att bevara vissa aspekter från hemlandet.

I en globaliserad värld är invandring inte längre ett ovanligt fenomen men den nya sociokulturella omgivningen har emellertid en oundviklig påverkan på individers identiteter. Rumänernas invandring i Sverige är ett outforskat område och denna studie tar sig an denna grupp ur ett sociolingvistiskt perspektiv. Studiens konkreta syfte är att undersöka språkbruk och språkattityder hos rumänska invandrare i Sverige med avseende på deras integrationsprocess och identitetskonstruktion. Dessutom lyfter jag fram deltagarnas tvåspråkighet och deras inställning till språkkontakt, kodväxling och nästa generations tvåspråkighet. Materialet består av 150 svar på en enkätundersökning och korta utvalda utdrag ur två fokusgruppintervjuer med rumänska kvinnor med varierande bakgrund. Studiens resultat visar att det finns en stark koppling mellan språk och integration och ytterligare att rumänerna snarare tillhör invandrarsamhället än det svenska samhället i sin helhet. De är övertygade om att svenskan är ett omistligt krav för att man ska kunna delta aktivt i Sverige men samtidigt håller de tät kontakt med rumänskan och föräldrar engagerar sig i sina barns tvåspråkiga uppfostran. Individers individuella identitet är generellt inte påverkad av integrationsprocessen men däremot ifrågasätts tillhörighetskänslan – man hör hemma varken i Rumänien eller i Sverige.

The immigration to Sweden has increased and that gets economic consequences – both negative and positive. The ambition of this paper is to answer whether Swedish trade in goods is affected by the relative large immigration to Sweden. The panel data that is studied is Swedish trade in goods with 50 different countries between 2000-2017. Several papers has studied similar problems but attacked the problem in different ways and with different data. This paper uses the gravity model’s basic ideas and then we modify the model with different variables, including immigration stock. This paper finds that immigration have a positive effect on trade in goods. The import tends to have a stronger effect than exports, which may be explained by the theory that exports effect is stronger after several years later. The theory that exports have the strongest effects several years after imports is supported by earlier studies. / Invandringen till Sverige har ökat och det får ekonomiska konsekvenser – både negativa och positiva. Målet med detta arbete är att besvara huruvida svensk varuhandel påverkas av den relativt höga invandringen till Sverige. Den paneldata som studeras är svensk handel med 50 olika länder mellan åren 2000- 2017. Flera tidigare studier har snuddat vid ämnet men angripit problemet på olika sätt och med olika data. Här angrips problemet genom att studera gravitationsmodellens grundmodell och sedan modifiera den med olika variabler som antas påverka handeln, däribland invandringen. Studien finner att invandringen har en positiv påverkan på varuhandeln. Importen tycks påverkas starkast, vilket kan förklaras av att exporten påverkar längre fram i tiden. Att exporten påverkas senare än importen stöds av tidigare studier.

<p>This essay is about the asylum and immigration politics within the EU. Due to the heavy criticism the EU has been exposed to from among others different kind of human rights organizations I have become interested to find out what kind of asylum and migration politics right now is being formed by the member states of the union. Thus the purpose is also to see if the EU is creating a policy within this area that intends to live up to the human rights obligations.</p><p>My overall research question is:</p><p>Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU?</p><p>The theoretical perspectives of universalism and particularism are used as two analytical tools in order to understand the phenomenon I am investigating and to identify its characterizing ideas. In my essay universalism and particularism are used as opposite ideal types. For this purpose a model has been worked out. The model identifies the main characters of each perspective and is used to analyze the empirical data. The following publications from the EU are analyzed: The conclusion from the European Tampere Council 15 and 16 October 1999, a report from the Commission 2 June 2004, The Hague Programme 4 and 5 November 2004 and The Hague Action Plan 5 May 2005. Out of my theoretical framework and methodological approach three specific research questions have been formulated:</p><p>1. Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU concerning “worldview”?</p><p>2. Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU concerning “most important unit”?</p><p>3. Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU concerning “governance”?</p><p>My conclusion is that the asylum and immigration politics within the EU is characterized by both universal and particularistic ideas. Concerning “worldview” the particularistic ideas are more relevant and the EU also seems to move in a particularistic direction as the union is putting much focus on control of humans and borders. Simultaneously with this development the aim of the EU is to strengthen the level of justice for non-citizens who legally reside on the union’s territory. Therefore the union in regards for this aspect moves in a universal direction. When it comes to “most important unit” ideas from both perspectives are identified. Sometimes it proved to be difficult to determine the primary unit, that is to say the society or the individual. Concerning “governance” the conclusion is that the asylum and immigration politics within the EU is characterized by universal ideas since the politics is bound by international human rights obligations. In any case this is true on a theoretical level and a level of ambition.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Today’s society is multicultural which can lead to racism and prejudices. Racism is created by prejudices and values. These values and prejudices are passed on to the children through media parents and/or society. The children then make these values to their own. To prevent racism everybody has to be involved. School is a place where the teachers can start to prevent racism by for example using books that is related to the subject. By reading and talking about the books, the children get the opportunity to learn about others opinions and thoughts on racism. The teacher can start by discussing what happens in the book and then more on to talking about questions from real life. Children that are given the opportunity to discuss racism are given a better chance to understand and change their values and prejudices.</p>

The purpose of this thesis is, through both a quantitative and qualitative study, to map out how the interaction appears between the established parties and the radical right-wing party, the Sweden Democrat’s (SD) and their core issue – immigration in the Swedish parliament. By applying analytical dimensions on the parliamentary protocols regarding the immigration issue between the years of 2010-2012 this study will get an insight on how the argumentation concerning immigration has developed since their entrance into the Swedish parliament in 2010. The result shows that SD, through the rejection treatment of the established parties, fulfilled the three conditions which accordingly to the study's theoretical framework are crucial for the party's future success. In the established parties’ reception of SD regarding immigration, SD is, to a large extent, left unchallenged as the established parties rather focus on integration instead of challenge SD in the immigration issue. Furthermore, the result reinforce the previous studies stating that a radical right-wing party gains greater success if the established parties refuses to treat them as equals in the parliament.

Stödet för Sverigedemokraterna har ökat för varje år sedan de bildades år 1988 och har för första gången kommit in i riksdagen år 2010. Få undersökningar har gjorts om Sverigedemokraternas väljare. Vår studies syfte är att ta reda på vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för att vissa individer väljer att lägga sin röst på Sverigedemokraterna och försöka förstå hur dessa resonerar. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har utförts med tio av Sverigedemokraternas väljare. De teorier vi har applicerat på studien behandlar främlingskap och ett vi och dem tänkande. Vi har använt oss av den tidigare forskning som finns om Sverigedemokraternas väljare för att få en större överblick över hur väljarna som författarna har intervjuat diskuterar. Vår studies resultat visar att respondenterna valde Sverigedemokraterna på grund av ett missnöje mot den invandringspolitik som förs i Sverige idag, ett generellt politikerförakt mot de etablerade politikerna, en oro över att islam ska breda ut sig i Sverige och farhågor över att välfärden inte räcker till.