<p>Att studera de ekonomiska effekterna av migration är tyvärr ett för stort ämne för den är uppsatsen så vi har valt ut vissa delar av detta ämne att studera och i möjlig mån undersöka hur dessa effekter påverkar Sverige. De effekter som behandlas är effekter på tillväxt för utvandrarländer när högutbildade emigrerar och hur invandrarlandets arbetsmarknad påverkas av immigration. Vi har undersökt både teoretisk och empirisk litteratur och sedan jämfört slutsatser som dragits på internationella data med de förhållanden som råder för Sverige. Våra slutsatser är att en liten utflyttning av högutbildad arbetskraft kan medföra en positiv effekt på humankapitalsnivån i ett utvecklingsland under vissa omständigheter. Effekterna på arbetsmarknaden i invandrarlandet är omtvistade men enligt de senaste empiriska undersökningarna medför en högre invandrartäthet i en yrkesgrupp negativ påverkan för arbetskraften i denna yrkesgrupp.</p><p>yrkesgrupp.</p>

<p>Remitteringar utgörs av de pengar som immigranter skickar hem till anhöriga i hemlandet. Dessa penningförsändelser utgör för flera utvecklingsländer en betydande andel av BNP och dess positiva konsekvenser för utveckling har under senare år uppmärksammats. I denna studie undersöks det svenska remitteringsflödets bestämningsfaktorer. Två modeller utvecklas för skattning av remitteringsflödet. Med vanlig OLS påvisas att remitteringsflödet är konjunkturkänsligt och att antalet immigranter påverkar flödet positivt. Ett visst stöd fanns även för att andelen gifta bland immigranterna påverkar flödet negativt.</p><p>I tidigare studier har remitteringar bedömts vara en stabil källa till utländskt kapital på makronivå. I denna uppsats påvisas däremot att utflödet kan vara konjunkturkänsligt.</p>

Valkare, Aina 2009: ”Det är som med allt, man vänjer sig...”. En studie om kropp, rum och platsanknytning bland latinamerikanska kvinnor i glesbygdsmiljö [It is like with everything, one get used to it...”. A study about body, space and place attachment among Latin-American women in a sparsely-populated milieu].Samhällsplanering, avancerad nivå, masteruppsats för masterexamen i samhällsplanering 30 högskolepoäng.Handledare: Gunnel ForsbergSpråk: Svenska Denna uppsats är ett examensarbete i samhällsplanering. Den vill på ett övergripande plan öka kunskapen om internationell invandring till svenska glesbygdsområden. Fokus ligger på latinamerikanska kvinnor som bor i Bräcke kommun i Jämtland och deras upplevelser av att anlända och bo i en liten ort som Bräcke. Jag har också undersökt om platsens karaktär som ett litet samhälle spelar roll för kvinnornas möjlighet att känna tillhörighet och integreras. Studiens bygger på kvalitativ metod med åtta intervjuer med kvinnor från Latinamerika. Den teoretiska utgångspunkten är kroppen som subjekt och som mötespunkt mellan rummets sociala och materiella strukturer och subjektets förkroppsligade erfarenheter av tid och rum. Det gäller både den fysiska upplevelsen av till exempel klimatet och den sociala miljön. Hurkroppsliga fenomen som ras och kön samspelar med praktiker i rummet behandlas också. Teorier om hur ras och etnicitet kan knytas olika till olika geografier används också. Resultatet visar att kvinnorna upplever både det social och det fysiska rummet som väldigt annorlunda än vad de är vana vid. Men de har inte några problem att anpassa sig. Samhällets behov av fler inflyttare har också bidragit till att toleransen mot rasism är relativt låg. Dettaleder till att kvinnornas platsanknytning är stark och de önskar kunna stanna kvar på orten. / International Migration and Rural Transformation

Att studera de ekonomiska effekterna av migration är tyvärr ett för stort ämne för den är uppsatsen så vi har valt ut vissa delar av detta ämne att studera och i möjlig mån undersöka hur dessa effekter påverkar Sverige. De effekter som behandlas är effekter på tillväxt för utvandrarländer när högutbildade emigrerar och hur invandrarlandets arbetsmarknad påverkas av immigration. Vi har undersökt både teoretisk och empirisk litteratur och sedan jämfört slutsatser som dragits på internationella data med de förhållanden som råder för Sverige. Våra slutsatser är att en liten utflyttning av högutbildad arbetskraft kan medföra en positiv effekt på humankapitalsnivån i ett utvecklingsland under vissa omständigheter. Effekterna på arbetsmarknaden i invandrarlandet är omtvistade men enligt de senaste empiriska undersökningarna medför en högre invandrartäthet i en yrkesgrupp negativ påverkan för arbetskraften i denna yrkesgrupp. yrkesgrupp.

Remitteringar utgörs av de pengar som immigranter skickar hem till anhöriga i hemlandet. Dessa penningförsändelser utgör för flera utvecklingsländer en betydande andel av BNP och dess positiva konsekvenser för utveckling har under senare år uppmärksammats. I denna studie undersöks det svenska remitteringsflödets bestämningsfaktorer. Två modeller utvecklas för skattning av remitteringsflödet. Med vanlig OLS påvisas att remitteringsflödet är konjunkturkänsligt och att antalet immigranter påverkar flödet positivt. Ett visst stöd fanns även för att andelen gifta bland immigranterna påverkar flödet negativt. I tidigare studier har remitteringar bedömts vara en stabil källa till utländskt kapital på makronivå. I denna uppsats påvisas däremot att utflödet kan vara konjunkturkänsligt.

The purpose of this study is to examin the depiction of culturalmeetings in history books in relatioon to the schoolguidelines, and how and why the description may have changed over time. To achieve this, a qualitative method was used to analyze the content of cultural meetings in Swedish schoolbooks after the World War II. The material used in the study was taken from eight editions of Alla tiders historia published between 1985-2011. The material was then put together and analyzed from the theoretical perspectives, which try to explain the factors that influenced the depiction of the texts. The results of this study shows, that over time, the school guidelines have incresed their focus on human value and the need for students to interact with people from other cultures. The depictions in the history books lives upp to the demands of the school guidelines, but this study shows that the main influence of the content of the book is the social context. When the first school guideline where constructed, economy was a major focal point, and by that time immigration was thought to be economacally benefical to Sweden, which i depicted in the books. Under the second school guiedlines the does not change much, but the immigation is wiewed as more problematic. At the time, the Swedish society was suffering from an economic crisis and the problems that badly preformed integration were starting to show. However, after some changes in society including a political effort was made to make the contry multicultural, the depiction in the history books change, and words like multicultural start making an appearance. When they change the school guiedlines again, the authors have gained a new awareness of what influences the content and the deoictions of immigrants are more neutral. The cahnge in writing can also be seen as authors try to follo the new guidelines with focus on cultural meetings.

The following essay is a study about how migrant workers and immigration policies were discussed from Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, to the members of the union between the years 1960-1973. To find this out I set these questions:   What sort of information appear in Mål och Medel concerning migrant workers and immigrant policies, and how does this change over time?   How does Mål och Medel present the immigrant workers opinions?   The method for the study is based on analyzing articles, interviews and others texts found in Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, and what they want to inform the members of the union about.   The study’s results have found that during the early parts of the 1960s immigrant workers were not included in the union press at all. Towards the late 1960s the immigrants were discussed, but in a manner which implied that immigrants are naturally exploited and therefore must the immigration be controlled better. It also discussed immigrants had some sort of “adaptation problem” to the Swedish norm. The immigrants were expected to adapt themselves to become more like the normal “Swedish worker”.  In the early 1970s the immigrant workers become gradually more included with the rest of the union members and are considered to be a great asset in Swedish workforce. During this period Mål och Medel also publishes immigrant workers opinions and frequently discusses the possibilities for education in Swedish for the foreign part of the workforce.

Syftet med uppsatsen är undersöka huruvida utbildningsnivå och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lägre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jämfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning får ett mer upplyst perspektiv som hämmar de negativa attityderna. Det förekommer även förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens från invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den här uppsatsen används material från European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgår från två hypoteser. Högutbildade individer förväntas ha mer positiva attityder mot invandrare jämfört med lågutbildade och individer som är sysselsatta förväntas ha mer positiva attityder mot invandrare jämfört med arbetslösa individer. Materialet analyseras med hjälp av två logistiska regressioner där utfallen är sannolikheten att anse att Sveriges kulturliv undergrävs av invandring samt sannolikheten att vilja tillåta få eller inga invandrare med annan hudfärg eller etnisk tillhörighet som majoriteten av Sveriges befolkning. Resultatet visar att den första hypotesen stämmer, högre utbildade individer har mer positiva attityder mot invandrare jämfört med lägre utbildade individer. Resultatet visar vidare att den andra hypotesen kan förkastas, det finns inget signifikant samband som visar att sysselsatta individer har mer positiva attityder mot invandrare jämfört med arbetslösa individer. Slutsatsen är att enbart utbildningsnivå förmodligen inte kan förklara orsakerna till negativa attityder till invandring och invandrare.

Tidigare studier visar att attityder till invandring kan förklaras genom individens materiellatrygghet under uppväxten och genom individens egen materiella trygghet i vuxen ålder. Denhär studien syftar till att undersöka vilket av dessa perspektiv som till största del kan förklaraattityder gentemot invandring, alltså om individen har positiva eller negativa attityder. För attta reda på detta används Ronald Ingleharts socialisationshypotes och knapphetshypotes. Ikorthet innebär dessa att attityder formas av den miljö individen växer upp i samt att attityderberor på vilka behov som individen redan tillgodosett. Genom att använda svensk data frånEuropean Social Surveys undersökning från 2018, konstrueras ett ”attityd gentemotinvandring-index”. Indexet testas mot oberoende variabler som dels mäter föräldrarnasmateriella trygghet och dels individens egen materiella trygghet. Den materiella trygghetenhar begränsats till att endast utgöra den ekonomiska dimensionen av begreppet. Med hjälp avmultipla regressionsanalyser av data visar resultatet i denna studie att individens materiellatrygghet under uppväxten inte har någon statistisk signifikant betydelse för dennes attitydergentemot invandring. Däremot finner studien statistisk signifikanta resultat för delar avindividens egen materiella trygghet, i form av utbildningsnivå och om individen studerar.Således kan denna studie visa att individens egen materiella trygghet i större utsträckning änmateriell trygghet under uppväxten kan förklara attityder gentemot invandring. Med andra ordinnebär detta att individens egna ekonomiska förhållanden i högre grad tycks förklaraattityder gentemot invandring, än vad ekonomiska förhållanden under uppväxten gör.

Syftet med denna undersökning har varit att analysera debatter om invandrings- och flyktingpolitik i Sveriges riksdag mellan åren 1965 och 1993 för att synliggöra vilka svårigheter och möjligheter de olika riksdagspartierna såg med invandring och flyktingar. Vidare ville jag även bidra med empiri i frågan om när svensk flyktingpolitik började gå mot en mer restriktiv riktning. Metoden som har använts i undersökningen av källmaterialet är en kombination av argumentationsanalys och kvalitativ textanalys. Undersökningsperioden har avgränsats till tre nedslag: 1965 till 1970, 1975 till 1980 och 1985 till 1993.   I resultaten kunde jag se en utmaning i invandrarnas integration som krävde särskilda åtgärder. Vissa partier kunde dock se fler fördelar med invandring så som arbetskraftsinvandringens positiva påverkan på den svenska arbetsmarknaden och flyktinginvandringens effekt som innebar en ökad välvilja och solidaritet bland det svenska folket. Vissa partier uttryckte dock en oro att en för omfattande flyktinginvandring skulle leda till mer främlingsfientlighet i samhället. Vid slutet av undersökningsperioder märktes en polarisering i debatten där vissa partier hade tydliga kommunitaristiska uppfattningar som innebar att Sveriges befolkning inte fick påverkas negativt av en för generös flyktingpolitik. Andra partier uttryckte kosmopolitanistiska åsikter som innebar att de ansåg att det svenska samhällets problem inte kunde jämföras med de svåra situationerna och problem som flyktingarna befann sig i.   När det gäller frågan om när svensk flyktingpolitik började gå mot en restriktiv riktning visade riksdagsdebatterna en mer ansträngd situation redan efter 1985 och vissa beslut som diskuterades i riksdagen som ledde till en minskning av asylsökande skedde under året 1989. / The purpose of this study has been to analyse the debates about immigration and refugee policy in the Swedish parliament between the years 1965 and 1993 in order to find out which difficulties and possibilities the different parties saw connected to immigration and refugees. I also aimed to contribute with empiricism regarding the question of when Swedish refugee policy started going towards a more restrictive direction. The method used in the research was a combination of argumentation analysis and qualitative textual analysis. The research period has been delimited to the following years: 1965 to 1970, 1975 to 1980 and 1985 to 1993.   In the result I could see a challenge connected to the immigrants’ integration which demanded special measures from the state. Certain parties could see more advantages of immigration such as the labour migrations positive effects in the Swedish labour market and refugee migrations effect which contributed to rising tolerance and solidarity among the Swedish people. Some parties, however, expressed a concern about increased refugee immigration leading to a rise of xenophobia within the society. By the end of the research period there was a noticeable polarization of the debate which meant that some parties had obvious communitarian opinions which meant that the Swedish citizens shouldn’t be negatively affected by what was considered a too generous refugee policy. Other parties showed cosmopolitan ideas and believed that the problems of the Swedish society couldn’t be compared to the difficulties that refugees had to deal with.   Regarding the question of when Swedish refugee policy started heading towards a more restrictive direction, the debates showed a strained situation as early as 1985 but the decisions which were discussed in parliament which led to a reduction of asylum seekers took place during 1989.