The purpose of this paper is to describe in what ways integration is being described from The Swedish Left party. The methods to do so is by using a model for analyzing ideas expressed through legislation bills and by observing the parties’ official communication. The analyzing model differs between four main traditions of integration, the liberal multiculturalism, egalitarian liberalism, the politics of recognition and the politics of difference.

Syftet med studien är att undersöka de svårigheter och hinder som kan uppstå för utrikesfödda kandidater i rekryteringsprocessen i Sverige samt att försöka belysa fördelar med att ha en utländsk bakgrund.  En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med utrikesfödda personer där respondenternas uppfattning och erfarenheter om möjliga hinder eller fördelar i samband med jobbsökningen var i fokus. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv tematisk analys. Huvudresultatet påvisade att kandidater utifrån sin utländska bakgrund och perspektiv upplevde både för- och nackdelar. Informanternas svar kategoriserades för att analysera helheten av problemet och trots flera variationer fanns det många  gemensamma drag. Flera respondenter rapporterade hinder och svårigheter men märkte att det också fanns fördelar som kan användas för att förstärka sin position på arbetsmarknaden. Fördelar som sannolikt används för att söka jobb i de företag som har gemensam geografisk affärsinriktning eller samma bakgrund som kandidaten: kultur,  språk eller annat. Resultaten visade också att utmaningarna för de utrikesfödda arbetssökande både bestog av synliga hinder och mindre synliga hinder. Detta kan också ha en betydelse i etableringsprocessen i det svenska samhället för utrikesfödda individer/invandrare. / The purpose of the study is to investigate what difficulties and obstacles may arise for foreign-born candidates in the recruitment process in Sweden and make an attempt to highlight the benefits of having a foreign background. A qualitative study was conducted with six semi-structured interviews with foreign-born people where the interviewers' perception and experience of possible obstacles or benefits in situations with the job search was in focus. The collected material was finally analyzed using an inductive thematic analysis. The main result indicated that candidates based on their foreign background and perspective experienced both advantages and disadvantages. The respondents' answers were categorized to analyze the entire problem and although there were several variations, there were many common features that occurred. Several respondents reported obstacles and difficulties and noticed that there are also benefits that can be used to strengthen their position on the labour market. Benefits most likely used for the application to get the job from the company having the common geographical business direction or background with the candidate: a culture, a language or another specific feature. The results also showed that the challenges for foreign-born candidates consisted of both visible and less visible obstacles. It may have importance as well for the establishment process in Swedish society for foreign-born individuals/immigrants.

"Pizza - en muntlig historia. Berättelser och erfarenheter från den svenska pizzabranschen." I denna uppsats tittar jag närmare på den svenska pizzabranschen och försöker hitta rötterna till några av de egenheter som man kan stöta på när man besöker pizzerior i Sverige. Hur kommer det sig egentligen att man i princip var man än befinner sig i landet kan besöka en pizzeria med italienskt tema, som drivs av en invandrare från Mellanöstern, där du kan beställa en pizza med kebabkött och bearnaisesås, där väggarna pryds av bilder på Marlon Brando och byggarbetare i New York? Syftet med denna uppsats är att placera in detta fenomen i en större svensk social och kulturell historisk kontext. Genom intervjuer med tre olika invandrade entreprenörer i pizzabranschen, så får jag ta del av deras berättelser och erfarenheter kring hur de först trädde in i branschen samt deras bild av pizzabranschen inifrån. De beskriver en bransch som emellanåt kan vara riktigt tuff med hög stressnivå och knappa ekonomiska marginaler. Trots att såväl deras respektive inträden i branschen som deras erfarenheter av densamma skilt sig från varandra så kan vi se ett mönster där alternativa karriärvägar varit få vilket har varit en bidragande faktor till att de slutligen hamnat i pizzabranschen. Andras erfarenheter som liknar deras kan också hittas i tidigare forskning, som tillsammans med intervjuerna i denna uppsats ger en bättre förståelse för varför den svenska pizzabranschen har några av sina utmärkande drag. Uppsatsens resultat pekar i kombination med tidigare forskning mot en tvådelad förklaring. För det första så finns det specifika historiska omständigheter såsom den italienska arbetskraftsinvandringen till Sverige på 40- och 50-talet i en period av låg arbetslöshet, som inledningsvis öppnade upp möjligheter för branschen att växa samt bidrog till att forma själva branschstrukturen. Den förändrade situationen på arbetsmarknaden under 90-talet med högre arbetslöshet försvårade dock, inte minst för invandrare, att hitta andra typer av jobb. Som ett resultat av detta så kom nya grupper av invandrare, ofta från Mellanöstern, att arbeta i branschen i betydligt högre utsträckning. Detta har sedan bidragit till att forma branschen till det vi ser idag. / "Pizza - an oral history. Tales and experiences from the Swedish pizza business." In this essay, I take a closer look at the Swedish pizza business and try to figure out the roots of some the peculiarities you can encounter at a pizzeria in Sweden. How can it be that almost everywhere you go, you’re able to find an Italian themed pizzeria, run by an immigrant from the middle east, where you can buy a pizza with kebab meat and Béarnaise sauce surrounded by pictures of Marlon Brando and workers in New York? The purpose of the essay is to put this phenomenon within a larger Swedish social and cultural historical context. Through interviews with three different immigrant entrepreneurs in the pizza business in Sweden, I get to share their stories and experiences of how they first got into the business as well as how the see the business from within. They all have in common that their different social networks have played a big role regarding their entry in the business. They also describe a business that sometimes can be really tough with lots of stress and tight financial margins. Even though their respective entrances into the business as well as their experiences from the business differ from each other we can see a pattern where alternative career opportunities have been scarce which was a contributing factor to them ending up in the pizza business. Other experiences similar to theirs can also be found when looking at the earlier research, which in combination with the interviews in this essay, gives a better understanding of why so many immigrants work in the pizza business. Regarding the question why the Swedish pizza business has some of its distinguished features. The results combined with prior research hint at an explanation in two parts. First there are specific historical circumstances such as Italian labor immigration to Sweden in the 40s and 50s as well as low unemployment, initially opening up opportunities for the business to grow and shaping its organizational structure. However, the changing situation in the labor market during the 90s with higher unemployment made it harder, especially for immigrants, to find other kinds of work. As a result, new groups of immigrants, most notably from the middle east, ended up in the business, shaping it into what it is today.

Den här studien undersöker vilka diskurser om språk kopplat till integration och invandring som framträder på Socialdemokraternas, Moderaternas och Sverigedemokraternas webbplatser under insamlingsperioden 2018 och 2019. Studiens syfte är att analysera vilka problemrepresentationer och språkideologiska föreställningar som genomsyrar partiernas diskurser. Frågeställningarna handlar om vilka diskurser som är centrala, vilka språkideologiska föreställningar som genomsyrar diskurserna och vilken bild av `invandrare` och nyanlända som förmedlas genom partiernas problemrepresentationer. Centrala begrepp är transitivitet och språkideologi, vilka analyseras med kritisk diskursanalys. Metodologiskt används flera kompletterande verktyg för analys och strukturering av material, främst Carol Bacchis WPR-ansats, `Whats the problem represented to be?`. Även begreppen begreppsliga metaforer och lexikala oppositioner används för att vidga begreppsapparaten. Genom analys har fem framträdande diskurskategorier identifierats: Ineffektiva `invandrare` och nyanlända, Språket som nyckel, I Sverige talar vi svenska, Krav som lösning, och Godtycklig och ineffektiv språkutbildning. I dessa diskurser om språk kopplat till integration och invandring framträder en negativ bild av `invandrare` och nyanlända, där de görs ansvariga för en rad olika problem särskilt kopplat till sin egen integrationsprocess. Denna grupp framställs på flera sätt som ineffektiv genom att ha för låg aktivitetsnivå, vara för dålig på att lära sig svenska, inte tillräckligt snabbt lär sig svenska för att i förlängningen bli anställningsbar och få jobb, som någon som lever på bidrag och som inte gör tillräckligt för att bidra till sin egen integrationsprocess. Detta främst genom otillräckliga ansträngningar att skaffa sig språkkunskaper. Genom denna framställning framträder även en tydlig kontrast genom det lexikala oppositionsparet `vi och de`, där `vi`, Sverige/värdsamhället framhävs positivt i motsats till `de`, `invandrarna` och de nyanlända som undermineras. Vidare visar en del av studiens resultat att språket ses som det främsta verktyget för att uppnå integration i form av att skaffa sig arbete och bidra till samhället. Den språkideologiska ingången visar hur det verkar råda en slags enspråkighetsnorm där det svenska språkets status höjs på bekostnad av andra språktillgångars värde. Analysen har även kommit fram till att de lösningar som partierna presenterar för är av kravkaraktär riktat till den enskilde individen. Det fanns även en diskurs som handlade om att den språkutbildning som bedrivs idag inte är tillräcklig, denna linje förde främst Sverigedemokraterna.

The purpose of the thesis examines the relationship between migration and economic growth that has taken place in the EU Member States during the period 2009-2019. The study includes three different theories, Borja's model, Solow's model and Romers' model. It's based on these models in order to be able to answer the study's question and achieve the purpose of this study. A multiple regression analysis is used with the help of panel data for those EU member states. The data material which is used in this study is taken from Eurostat and The World Bank. The GDP per capita growth is used as the dependent variable and the independent variables are Migration, Employment, Expenses, Education and Trade. The results of the regression analysis show that migration has a significant positive relationship with the GDP per capita growth. This supports Borja's (1995) assumptions that there is a migration surplus for the receiving countries when migrants enter, moreover many other studies that are mentioned later that indicate the same. The discussion part deals with the connection between economic growth and migration in which the connections between previous studies and the results from this study is discussed.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur ”invandraren” i relation till brottslighet framställs i diskursen samt vilka premisser representationen vilar på. Metoden utgörs av en kvalitativ diskursanalys, diskursen utgörs av opinionsbildande texter i dags- och kvällstidningar. Det har framkommit ett antal olika konkurrerande diskurser som samspelar. Den dominerande diskurser består av en presumtiv hållning att kategorin ”invandrare” är mer kriminell än övriga kategorier. En annan konkurrerande representation är ”invandraren” som offer för främlingsfientlighet och en politiserad debatt, eller dålig socialpolitik. ”Invandraren” beskrivs i genomgående termer som offer för hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå, fattigdom, isolering och dålig integrations- och migrationspolitik. Inte sällan förekom samtliga representationer tillsammans. Sättet att beskriva ”invandraren” som mer utsatt och i behov av ”vår” hjälp bidrar till en reducering av ”invandraren” som ständigt i behov av sociala åtgärder, detta i sin tur kan förväntas bidra till en bild av den framtida förbrytaren.

<p>I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring.</p><p>Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället.</p><p>Några frågor som kommer att behandlas är :</p><p>Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur?</p><p>Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv?</p><p>Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?</p>

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå gymnasieelevers attityder till invandring. Faktorer som vi valt att undersöka och som kan påverka attityder är bland annat kön, nationell bakgrund och erfarenheter av olika kulturer. Studien är genomförd på en gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige. Totalt deltog 195 elever i den genomförda enkätundersökningen och fyra uppföljande intervjuer genomfördes. Begrepp som attityder, invandrare och social distans är centrala i den teoretiska förståelsen av studien. Resultatet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter såsom symbolisk interaktionism och stigmatisering. Utgångspunkterna har underlättat förståelsen av hur invandrare tillskrivs negativa egenskaper och diskrimineras därefter. Tidigare forskning och studier har använts i utformandet av denna studie samt för att jämföra resultat och på så vis kunna se förändring över tid. Slutsatser som har kunnat dras utifrån studien är att negativa attityder till invandring ofta grundar sig i en rädsla inför förändring och att invandrare ofta betraktas som en samhällelig belastning, ett hot och ökar konkurrensen om materiella tillgångar. Den viktigaste bakomliggande faktorn till negativa attityder till invandring är klasstillhörighet där kunskap och utbildning har en central betydelse. Upplevelser och erfarenheter av andra kulturer än den egna ökar även toleransen inför invandring. Generellt sett ökar positiva attityder till invandring jämfört med tidigare, även om resultatet ger uttryck för att det fortfarande finns extremt negativa attityder. Ungdomar behöver ges utrymme att diskutera dessa frågor. Skolan såväl som det sociala arbetet står inför utmaningen att möjliggöra en öppen diskussion baserad på grundläggande demokratiska värderingar för att öka toleransen inför minoriteter. / The purpose of this study is to examine high school students´ attitudes towards immigration. Several factors that may influence the attitudes were presented, including gender, national origin and experiences of different cultures. The study was conducted in a small town in central Sweden. A total of 195 students participated in the survey and four follow-up interviews were conducted. Concepts such as attitudes, immigrants and social distance are central to the theoretical understanding of this study. The results have been analysed using theoretical frameworks such as symbolic interactionism and stigmatization. The theoretical foundations have assisted our understanding of how immigrants are assigned negative characteristics and the discrimination against them. Previous research and studies have been used in designing this study, as well as to compare results and thus being able to see changes over time. A conclusion that has been drawn from this study is that negative attitudes towards immigration are often based on a fear of change and that immigrants are regarded as social burdens, a threat and an increased competition for tangible assets. The most important underlying factor to negative attitudes towards immigration is class affiliation where knowledge and education has central influence. Experiences of cultures other than ones own also increase tolerance concerning immigration. Compared to previous studies results show that, generally, positive attitudes toward immigrants increases, although there are still some extremely negative attitudes. Young people need to be given possibility to discuss these issues. The fields of social work as well as education are faced with the challenge to allow open discussion based on fundamental democratic values to increase tolerance towards minorities.

I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och kulturell identitet förändras i samband med invandring. Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället. Några frågor som kommer att behandlas är : Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur? Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv? Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?

Undersökningens huvudfråga är hur den uråldriga torghandeln kan fortsätta existera i det svenska samhället där logik, ordning och välstånd ofta går på tvärs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umbäranden. Oordning och informellt är två nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, utövare, materialitet, föreställningar och plats samverkar över tid i en ständig förändring av handeln. Ett teoretiskt ramverk lånat från forskning om de svenska torpens transformation kompletterar teorierna om globaliseringens, städers konkurrens och migrationens inverkan på omvärlden. Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts. En diskursanalysliknande granskning av tidningsartiklar och offentliga dokument beskriver den maktsfär som producerar en officiell föreställning som mer undergräver än stärker förtroendet för handeln. Observationer och samtal på fem salutorg i Stockholms stad har gett de annars marginaliserade torghandlarna en röst i studien. Det finns för närvarande ingen annan forskning om dagens torghandel i Stockholm.