<p>I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia. Mina frågeställningar var alltså, vilka platser kvinnorna befann sig på under den aktuella perioden samt vilka sysslor de utförde. Om de upplevde några förväntningar eller påtryckningar från samhället samt deras egna åsikter om genusfördelningen i samhället. Resultatet visade på en uppdelning där männen befann sig på arbetsmarknaden och kvinnorna i hemmet. Det visade även på en segregerad arbetsmarknad där männen hade maktpositioner och kvinnorna utförde det arbete som uppfyllde de klara stereotypa könsramar som fanns i samhället. Kvinnorna upplevde inte att samhället hade några förväntningar på dem, de menar att de bara gjorde som man skulle. Intervjumaterialet visar dock på att det fanns förväntningaroch påtryckningar från samhället om hur kvinnorna skulle leva sina liv. Kvinnornas åsikter om genuskontraktet var svåra att få fram, oftast stannade diskussionen vid biologiska skillnader eller konstaterande av det befintliga läget.</p>

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia. Mina frågeställningar var alltså, vilka platser kvinnorna befann sig på under den aktuella perioden samt vilka sysslor de utförde. Om de upplevde några förväntningar eller påtryckningar från samhället samt deras egna åsikter om genusfördelningen i samhället. Resultatet visade på en uppdelning där männen befann sig på arbetsmarknaden och kvinnorna i hemmet. Det visade även på en segregerad arbetsmarknad där männen hade maktpositioner och kvinnorna utförde det arbete som uppfyllde de klara stereotypa könsramar som fanns i samhället. Kvinnorna upplevde inte att samhället hade några förväntningar på dem, de menar att de bara gjorde som man skulle. Intervjumaterialet visar dock på att det fanns förväntningaroch påtryckningar från samhället om hur kvinnorna skulle leva sina liv. Kvinnornas åsikter om genuskontraktet var svåra att få fram, oftast stannade diskussionen vid biologiska skillnader eller konstaterande av det befintliga läget.

The aim of this essay is to study Chilean refugees’ experiences of the 1973 military coup in Chile as well as the subsequent escape to, and reception of refugees in Sweden. In order to accomplish the purpose of the essay, six Chilean refugees who arrived in Sweden after 1973 have been interviewed and have generated answers which are compared to previous research in this field. Furthermore, written history tends to describe people in power as well as warfare in general. Therefore, by using oral history as a method in this study to investigate Chilean refugees’ experiences, a more nuanced and democratic version of what happened could appear. As a result, this study mostly concurs with previous research made in this field, thus arguing that political and social injustices triggered the Chilean refugees’ involvement in Allende’s popular unity in Chile. When Allende was overthrown by armed forces and a merciless persecution took place, the people interviewed in this study decided to escape to another country. The goal with the escape was to wait until the situation had calmed down and then, return to Chile. While in Sweden, they decided to continue the struggle towards a free and democratic Chile. However, as time passed during the long-term dictatorship, those dreams faded.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur förhållandena för jazzmusiker i 1960-talets Malmö såg ut samt hur musikerna själva identifierade sig med jazzen. Genom att intervjua fem personer som var aktiva musiker under den undersöka tidsperioden har jag kunnat ta del av dessas tankar och erfarenheter om ämnet. Jag har vidare studerat om det går att utläsa en klassidentitet inom jazzen i Malmö samt om det går att se en gemensam identitet som jazzmusiker, bland informanterna. Resultaten av min undersökning visar att jazzen inte bestod av en tydlig klassidentitet utan det har snarare visat sig att informanterna minns jazzen som en musik där social bakgrund inte spelade någon roll och klass var inte heller något som musikerna diskuterade med varandra om. Musikerna vittnar snarare om jazzen som en demokratisk och omfamnade folkrörelse där musiker möttes över generationer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning. Kapitlet Slutsatser består i mångt och mycket av en diskussion kring vad som skapar och påverkar en lärares arbete. Tydligt är att samspelet mellan myndigheter och lärare samt mellan lärare och elever är av stor betydelse. / The purpose of this essay is to examine how the changes in the Swedish gymnasium since the the beginning of the 1970-thies have affected the professional life of one common teacher. The questions at issue are; Which changes have occured in the Swedish gymnaisum since the beginning of the 1970-thies? How has these changes affected the professional life of one common teacher? I have used both an oral source and and written sources in order to attain my pourpouse and answer my questions. The chapter concerning theories regarding the subject of this essay contains an investigation performed by the Arbetslivsinstitut, Nära gränssen, and concepts such as oral history and life history. The Changes in the Swedish gymnasium serves as background material. The chapter named Conclusions contains a discussion concerning what makes and influences the work of a teacher. It is obvious that the interaction between the authorothies and theachers and between teacher and students is of great significance.

Sammanfattning:Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förändras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare, är avsikten få en större förståelse vad denna förändring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berättelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet när dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts på de sociala samt kulturella förändringsprocesserna de genomgick samt hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion. Respektive individer i studien kom alla till Sverige när de var tonåringar och berättar alla om hur livet i Sverige påverkat de som individer och vem dem är.

Denna undersökning fokuserar på fotbollshuliganismen i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka synen på fotbollshuliganismens förändring och utveckling i Sverige mellan 1990-talet och 2012 samt att jämföra mina informanters berättelser med tidigare forskning inom ämnet. I undersökningen vill jag också redogöra för vad som ligger bakom huliganismens utveckling och hur den har kommit att påverka den svenska fotbollskulturen. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att samla in empiri till undersökningen och för att kunna besvara mina frågeställningar. Jag har genomfört och samlat in fakta från fyra olika intervjuer. För att få intressanta svar till undersökningen ville jag intervjua personer som rört sig i huligankretsar och som sett huliganismens utveckling på nära håll och med egna ögon. Valet av informanter föll därför på två vanliga fotbollssupportrar, en fotbollshuligan och en supporterpolis. Genom detta urval fick jag svar utifrån tre olika perspektiv, en huligans, en supporterpolis och två supportrars. I undersökningen har jag också använt mig av Robert Connells hegemoniska maskulinitetsteori. Teorin har hjälpt mig att förstå och koppla samman många av delarna i kärnan av huliganismens uppkomst.Undersökningen visar att det skett en väldigt stor förändring kring den svenska fotbollshuliganismen. Framförallt är det uppkomsten av fotbollsfirmor som är den största förändringen. Detta har medfört att stora delar av huliganismen har blivit allt mer organiserad. Min undersökning lyfter även fram att huliganismen har blivit allt mer synlig de senaste åren. Huliganismen visar sig ofta på arenorna i form av pyroteknik, skadegörelse, bråk och kravaller vilket ger en negativ påverkan på fotbollskulturen. Men utvecklingen och uppkomsten av fotbollsfirmorna har också medfört att stora delar av huliganismen flyttat utanför fotbollsarenorna och sker ofta långt borta från allmänheten. På så sätt har fotbollshuliganismen därför även kommit att bli ett stort samhällsproblem som orsakar person och egendomsskador för stora summor pengar. / This study deals with football hooliganism in Sweden from a historical perspective. The purpose of this study is to investigate the perception of football hooliganism change and development in Sweden between the 1990s and 2012 and to compare my informers’ tales with previous research on the subject. In the survey, I want to explain what lies behind hooliganism development and how it has influenced the Swedish football culture. In the study i have used a qualitative approach trough interviews to collect empirical data to study and to answer my questions. I have implemented and set out evidence from four different interviews. To get interesting responses to the survey, I wanted to interview people who moved in hooligan circles as seen hooliganism developments closely and with own eyes. The choice of informants fell on two ordinary football fans, a football hooligan and a supporter police. By this selection I got responses from three different perspectives, a hooligan, a supporter police and two supporters. In the survey I also used the Robert Connells hegemonic masculinity theory. The theory has helped me to understand and connect many of the elements in the core of hooliganism emergence. The survey shows that there has been a very big change on the Swedish football hooliganism. Above all the emergence of football firms, which is the biggest change, large parts of hooliganism has also become more organized. My study also highlights that hooliganism has become increasingly visible in recent years. Hooliganism is often found in the stadiums in the form of pyrotechnics, vandalism, fights and riots, which gives a negative impact on football culture. But the development and creation of football firms has also meant that large parts of hooliganism has moved outside the stadiums and often take place far away from the public. In this way football hooliganism therefore also become a major social problem that is causing personal and property damage for large sums of money.

Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med fyra informanter. Tre av dem är första generationens invandrare och den fjärde är andra generationens invandrare. Jag har som ambition att problematisera termen invandrare utifrån begreppet identitet. Jag undersöker hur identiteter skapas, formas och utvecklas i samband med migration. Rami kommer från Irak, Maria kommer från Guatemala, Line kommer från Norge och Kristina är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar. Genom att ha låtit informanterna berätta om vem de är, hur deras liv ser ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt om och i så fall hur deras identiteter har påverkats av detta. Det finns olika faktorer som påverkar en individs identiteter, och en av dem är etnicitet. Jag har konstruerat en analysmodell av etnicitet som jag har använt i analysen av källmaterialet för att se hur etnicitet har påverkat informanternas identitetsskapande. Som en bas för undersökningen utgår jag från den amerikanske socialpsykologen Georg Herbert Meads teori om symbolisk interaktion, som förklarar hur identiteter skapas och utvecklas. Hans teori beskriver hur individen påverkas av kontexten och att kommunikation med andra individer är utvecklande för individens identiteter.

I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fämja hälsa genom näringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem. Uppsatsen bygger till stor del på muntliga källor, vilket på många sätt har påverkat resultatet. Under intervjuerna fick jag höra om bestraffningar och andra kännetecken för totala institutioner, men också hur barnen bemötte dessa kontrollerande drag. Att se barnhemmet endast som ett uttryck för social kontroll blev omöjligt när jag lyssnade till minnen av gemenskap, trygghet och starka traditioner. Mötet med före detta barn och anställda på Marklunda barnhem tvingade också fram ett experiment med det akademiska skrivandet; den här uppsatsen är skriven som ett brev. / In the late 19th century, many western European countries formed tuberculosis programs consisting of special care and preventive measures. I have examined an orphanage that in 1930 started to receive children of the urban poor, in order to isolate them from their contagious parents. In the 1950s the admission became broader as the tuberculosis decreased. However, the institution’s care ideology - open air activities and nutritional treatments in a home-like and healthy environment - was sustained. My understanding of everyday life at this institution has been altered by the use of oral history. The nine informants told me about punishments and other characteristics of total institutions, but also how they resisted this. To regard the orphanage only as a means of social control became impossible when listening to memories of fellowship and strong traditions. Encountering former residents of the orpanage also made me experiment with academic writing; this thesis is formulated as a letter.

I Egendomslösa historier: Om historieproduktion i de jordlösas rörelse (MST) undersöks berät- telser om det förflutna med upphov inom den sociala rörelsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlösa lantarbetarnas rörelse) i Brasilien. Uppsatsens syfte är att utöka förståelsen för hur berättelser om det förflutna kan användas som en samhällsförändrande kraft. I uppsatsen ställs frågan om hur berättelser om det förflutna blir en resurs för MST:s pågående organisering och kamp. Frågan undersöks med perspektiv från muntlig historia och med narrativ analys. Som material används filmen Raiz forte (på svenska “Starka rötter”), A históra da luta pela terra e o MST som är en inom rörelsen välspridd och ofta diskuterad historiebok samt levnadsberättelser från tre deltagare i rörelsen. Uppsatsens resultat är att berättelser om det förflutna blir en resurs för social förändring genom att de berättas med narrativ struktur som är inkluderande, aktiverande och som hjälper de jordlösa att framträda som berättare. Viktigt är också det sätt på vilka berättelserna omsätts, det vill säga i rörelsens bas som är ett sammanhang präglat av muntliga utbyten och deltagande demokrati. / In Unpropertied Stories: The Social Production of History in the Landless’ Movement (MST) I explore stories about the past with origin in the brazilian social movement o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (the landless rural workers’ movement). The purpose of the thesis is to enhance the understanding for how narratives about the past can be used in social change. The starting point for the thesis is a question about how the past becomes a resource for the ongoing struggle and organisation that the MST performs. This question is elaborated with perspectives from oral history and narrative analysis. Material is collected from the movie Raiz forte (in english “Strong Roots”), A história da luta pela terra e o MST which is common and well spread among the participants of the movement, and personal narratives from three of the movement’s participants. The result of the thesis is that narratives about the past becomes resourceful for social change because they are told with a narrative structure that is inclusive, activating, and that invites the landless to become story tellers of their own making. Further important is the way in which the stories are being told and lis- tened to, that is in the movement’s base which is a context dominated by oral exchange and participatory democracy.