Studiens syfte är att skapa en fördjupad förståelse för dilemman som enhetschefer i socialtjänsten ställs inför, utifrån hur deras position mitt emellan ledning och verksamhet ger upphov till en rad oförenliga krav. Vidare är syftet att undersöka vilket stöd enhetschefer behöver för att bättre kunna hantera dessa omöjliga valsituationer i sitt arbete. Metoden bygger på kvalitativa data inhämtat från tolv intervjuer med enhetschefer anställda i en förvaltning för socialtjänst. Resultatet indikerar, i linje med tidigare forskning, att enhetschefer generellt upplever att uppdraget är större än vad som är möjligt att utföra. Dilemman uppstår mellan krav på arbetets kvalitet, enhetschefspositionens dubbla lojaliteter gentemot ledning och medarbetare samt en alltför snäv tidsram. Stödet som efterfrågas är dels färre arbetsuppgifter och dels en förändrad styrning från ledningen. Utifrån nyinstitutionell teori diskuteras hur organisationen bäst kan stötta enhetscheferna vad gäller att hantera dilemman; Antingen förändra den rationella myten om vad enhetschefskapet i socialtjänsten ska innefatta, eller lösare särkoppla institutionen från kärnverksamheten. Slutsatsen är att förvaltningen inte kan förändra institutionen, eftersom de i förhållande till omvärlden skulle förlora legitimitet. Enhetschefernas möjligheter att hantera dilemman bör därför underlättas genom en lösare särkoppling mellan kärnverksamheten och institutionen avseende enhetschefers chefskap.

Idag kommunicerar allt fler företag externt om sitt CSR-arbete. Då den externa kommunikationen inte samstämmer med det interna arbetet så uppstår särkoppling som kan ge kritik som greenwashing. Företaget Vattenfall har fått sådan kritik, vilket gör det intressant att studera företagets interna arbete. Syftet med uppsatsen är att beskriva och få en ökad förståelse för hur CSR används och uppfattas internt bland medarbetare genom att undersöka problem som företaget kan möta i sitt interna CSR-arbete. Vår uppsats bygger på en kvalitativ studie. Vår primärdata utgörs av åtta stycken semistrukturerade intervjuer på Vattenfall och vår sekundärdata är hämtad från artiklar, böcker och företagets uppförandekod. De anställda känner till delar av uppförandekoden och det finns vissa svårigheter med att få den integrerad. Detta kan tyda på att CSR-arbetet inte i full utsträckning får den funktion som den är ämnad för då problemen skapar svårigheter med att få det interna praktiska arbetet att spegla den externa kommunikationen.

Den svenska sjukvården har kritiserats för att vara ineffektiv och trots tidigare reformer kvarstår problemen. Managementidén värdebaserad vård utvecklades som en lösning på problemen och ämnar effektivisera sjukvården genom att sätta patienten i fokus. Eftersom värdebaserad vård är utvecklad för den amerikanska sjukvården syftar den här studien till att undersöka hur idén har tagits emot i en svensk sjukvårdskontext. Detta undersöktes på avdelningen för brännskadade vid Akademiska sjukhuset. Teorin om översättning användes för att analysera hur idén förändrats genom individernas egna tolkningar, och teorin om särkoppling användes för att utreda huruvida den planerade förändringen fungerat i praktiken. Resultat: Flera komponenter i värdebaserad vård hade tagits bort under planeringsstadiet, de flesta på grund av att det svenska systemets utformning inte medgav dessa förändringar. I de komponenter som infördes gjordes vissa tillägg till ursprungsidén för att den behövde konkretiseras. Vid analysen av hur idén tagits emot i det dagliga arbetet visade det sig att vissa förändringar inte fick det utfall som planerats, vilket tyder på att oavsiktliga särkopplingar har skett. Idén är dock fortfarande under implementering och särkopplingarna kan bero på att organisationen ännu inte hunnit anpassa sig.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur och varför enheter inom en decentraliserad organisation responderar på koncernövergripande hållbarhetsmål. Resultatet är baserat på data från intervjuer och föreslår att enheter inom decentraliserade organisationer responderar på institutionellt tryck i form av koncernövergripande hållbarhetsmål på två olika vis. Om arbete mot hållbarhetsmålen redan existerar i arbetssättet i företagskulturen och anses vara en del av organisationens identitet identifieras arbetet och symboler skapas för att förmedla detta till intressenter, vilket skapar legitimitet. Arbete mot hållbarhetsmålen som inte redan existerar implementeras och tillämpas inte bara symboliskt utan även med samtycke. Responsen sker med möjlighet till valfrihet och anpassning. Faktisk implementering föreslås bero på att arbetet går i linje med redan existerande företagskultur, efterfrågan hos kunderna, att det finns vinning för den egna enheten genom legitimitet hos kunder och medarbetare, för att det ligger i det egna ansvaret i den decentraliserade modellen samt för att överleva på marknaden.

No description available.

This essay examines how rhetoric and migration policy have changed from before and after Brexit. The study is limited to the years 2012-2022. I will analyze whether there is a particular connection between rhetoric and migration policy within the named period. The material that will be analyzed will be the statements concerning migration policy. This will mainly be based on the statements of top politicians. The theories that will be consumed on my collected material are global neo-institutionalism and the critical juncture theory. The results indicate that Brexit entailed major institutional changes in migration policy. The result also indicated that Brexit meant that the Conservative Party was moved to pursue a more restrictive and restrained migration policy. The conclusion is summarized by the fact that Brexit entailed major institutional changes. However, these have not meant reduced migration to Great Britain, which was the aim of the changed migration policy.

En kvalitativ studie har genomförts för att undersöka hur HBTQ+ personer upplever attityder och insatser inom polismyndigheten angående HBTQ+ relaterade frågor. Studien syftar till att förstå hur dessa utmaningar reflekteras och hanteras inom polismyndigheten. Genom att studera detta från tre olika perspektiv, det organisatoriska, kollegiala och det personliga perspektivet, har vi genomfört 6 semistrukturerade intervjuer med förhoppningen att få svar på följande frågeställningar:  -  “Vilka faktorer påverkar queerpolisers känslor av att känna sig inkluderade eller eventuellt exkluderade inom polismyndigheten?” -  “Vilka sociala strategier används av queerpersoner vid tillfällen av exkludering kopplat till arbetsmiljön inom Polismyndigheten?”  Genom att ta del av polisernas berättelser och upplevelser har vi fått en insikt i vilka faktorer som påverkar queerpolisers känslor av inkludering och exkludering samt hur de hanterar dessa. Resultatet visar att queerpoliser till stor del känner sig inkluderande på arbetet. Insamlat material visar däremot att resultatet är mer komplext. Intervjupersonernas berättelser och erfarenheter belyser att det krävs en viss anpassning till organisationens normer för att bli socialt accepterad i gruppen. Samtidigt beskriver majoriteten av intervjupersonerna att de känner sig inkluderade och inte har några känslor av exkludering vilket kan tyda på viss särkoppling. Känslor av exkludering visade sig komma från skämt och specifik jargong mellan kollegor inom polismyndigheten. Konsekvensen av detta har visat sig resultera i att intervjudeltagarna utvecklat sociala strategier såsom att tona ner sina åsikter inom HBTQ+ relaterade frågor samt att kartlägga vilka kollegor som uttrycker sig provocerande för att undvika eventuell exkludering.

<p>Abstract</p><p>In 1997 a regulation were introduced to the swedish school system, Förordning om kvalitetsredovisning i skolor m.m SFS 1997:702 (Regulation about account of quality works whithin the school system). The preceding discussion noticed that municipalities and schools lacked in their progresive quality work. Messures had to be taken. Since the introduction of the regulation the government has decreed changes and additions to the original regulation. This has led to changes of substance and form in the quality work account to the administration during time. This changes can be explained with the theories of new-institutionalism. The purpose is to explain theese changes in the documents and describe the substance and form through analysis of content. The purpose is fullfilled by analysing two schools quality work accounts at three different occasions between 1997-2006.</p><p>The question is: How has the increased set of details in government regulations changed the substance and shape of the schools feedback to the administration?</p><p>The conclusion is that a increased set of details has changed the substance and form in the two schools quality work account. Elapsing time the schools has reached from a short form account aimed at the administration, to a informative and formalized account, reaching in several directions.</p><p>Key words:</p><p>Nyinstitutionalism, kvalitet, kvalitetsredovisningar, skola, förvaltning, återkoppling, isomorfism, särkoppling</p>

SyfteStudiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur millenialer som en managementidé inverkar på organisationers rekrytering. MetodStudien tillämpar en kvalitativ forskningsansats med ett abduktivt tillvägagångssätt där totalt åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med ledare inom organisationer.   Diskussion &amp; slutsatsOrganisationer tror att en anpassning till dagens unga människor, millenialer, anses vara en lösning. Organisationer framstår som legitima och nytänkande när de är först med att följa idéen om millenialerna, men i slutändan följer inte organisationerna sina egna satta bestämmelser - det som sägs och det som görs stämmer inte överens vilket är följden av en särkoppling mellan prat och agerande. Slutsatsen av denna studie är att millenialer fungerar som en managementidé och att detta kan leda till organisatoriskt hyckleri genom särkoppling i strävan att uppnå legitimitet.   Förslag på fortsatt forskningDet denna studie lämnar till vidare forskning är hur de positiva effekterna av millenialer som managementidé överförs till praktiken.   Uppsatsens bidragUppsatsens teoretiska bidrag är att millenialer uppfattas som en managementidé och att detta genom särkoppling leder till organisatoriskt hyckleri. Uppsatsens praktiska bidrag är att millenialerna inte är lösningen på alla organisatoriska problem och därmed kan organisationer lägga tid och resurser på att uppnå organisatoriska mål. Nyckelord: Millenialer, managementidéer, organisatoriskt hyckleri, särkoppling, legitimitet / AimThe overall aim of the study is to increase understanding of how millennials as a management idea affect organizational recruitment.   MethodThe study applies a qualitative research effort with an abductive approach where a total of eight semi structured interviews were conducted with leaders in organizations.   Discussion &amp; conclusionsOrganizations believe that adaptation to today's young people, millennials, is considered a solution. Organizations appear to be legitimate and innovative when they are first to follow the idea of the millennials, but ultimately, the organizations do not follow their own set-up rules - what is said and what is being done is not in agreement. The conclusion of this study is that millennials serve as a management fad and that this lead to organizational hypocrisy through de-coupling in the quest for legitimacy.   Suggestions for future researchFor further research this study leaves how the positive effects of millennials as a management fad are transferred to practice.   Contribution of the thesisThe theoretical contribution of this essay is that millennials are perceived as a management fad and that this leads to organizational hypocrisy through de-coupling. The practical contribution of the essay is that the millennials are not the solution to all organizational problems, and organizations should therefore put time and resources in achieving organizational goals. Key words: Millennials, management fads, organizational hypocrisy, de-coupling, legitimacy.

Studiens syfte är att förklara sambandet och särkopplingen mellan en organisations hållbarhetsmål och arbetssätt inom de tre hållbarhetsdimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk. För att uppnå syftet kartlades först sambandet och särkopplingen mellan hållbarhetsmålen och organisationens arbetssätt inom olika områden inom respektive hållbarhetsdimension. För att testa särkopplingen testades 12 hypoteser varav sex mot allmänna hållbara prestationer och sex mot hållbara energiprestationer. Uppdelningen av hållbara prestationer gjordes med hänsyn till att särskilja de branschspecifika hållbara prestationerna. Studieobjekten befann sig alla inom energikrävande branscher, därav uppdelningen. Med grund i teorin och litteraturinsamlingen har teoretiska antagandet dragits att höga hållbara prestationer bidrar till hög måluppfyllelse. Teoretiska antaganden kan även dras att särkoppling uppstår då det finns ett gap mellan hållbarhetsmål och arbetssätt. Våra antaganden, utifrån litteraturinsamlingen, är att låg grad av särkoppling leder till höga hållbara prestationer. Utifrån tidigare forskning och teorier utformades en teoretisk modell. Modellen och hypoteserna testades genom en teoretiskt anpassad enkätundersökning. Den kvalitativa empiriinsamlingen och tidigare forskning låg till grund för utformningen av enkäten som användes. Totalt deltog 217 respondenter, varav 104 från studiens fokusgrupp och 113 från en referensgrupp. Sambandet och särkopplingen mättes i enkäten genom att låta studiens respondenter ta ställning till vilken grad arbetssätten speglade hållbarhetsmålen. Analysen bygger på en statistisk analys och en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet bekräftar att arbetet med respektive hållbarhetsdimension påverkar en organisations allmänna hållbara prestationer. Det visade även att ett område inom respektive hållbarhetsdimension bekräftades ha en positiv påverkan på de allmänna hållbara prestationerna. Områdena var ekologisk utsläpp, social mångfald och ekonomiska samhälleliga förväntningar. För de hållbara energiprestationerna påvisades det att endast området ekologisk utsläpp påverkar hållbara energiprestationer. De bekräftade områdena påvisade därmed en låg grad av särkoppling mellan hållbarhetsmålen och organisationens arbetssätt. En låg grad av särkoppling inom dessa områden bidrog till höga hållbara prestationer och hög måluppfyllelse inom organisationen och betyder att arbetet var målinriktat.