<p>The Swedish immigration policy is a subject constantly under scrutiny, especially in the media. The Dublin treaty, which came into effect in 2003, has meant stricter regulations for the handling of asylum seekers, which in turn increases the requirements of the officials at the Swedish Migration Board. Consequently, the staff at the Swedish Migration Board is daily facing difficulties when deciding who is to stay or not. Therefore, it is interesting to investigate how these criteria in the Dublin Treaty, are used in the daily work of the officials. Emphasizing these problematic aspects of the Dublin Treaty, this study aims to answer the following two questions:</p><p>- How has the Dublin Treaty been implemented in Swedish legislation by the officials at the Swedish Migration Board?</p><p>- How do these officials work to implement this treaty?</p><p>This case study is based on interviews with a number of officials working at the Swedish Migration Board. To complement the interviews, a brief summary of the Dublin Treaty, is also included, in order to explain its contents. To analyze the material, a number of important aspects of the Dublin Treaty have been chosen. These aspects also constitute the analytical method.</p><p>Conclusively, the officials working at the Swedish Migration Board have succeeded in the intention of implementing the Dublin Treaty. The treaty is well incorporated in the Swedish legislation, which is crucial in order for the immigration policy to function properly.</p><p><strong><strong> </strong></strong></p>

Migrationsverket har som ansvarig förvaltningsmyndighet huvudansvaret för genomförandet av Dublinförordningen i svensk rätt. Dublinförordningen ingår i EU:s gemensamma asylsystem, Common European Asylum System (CEAS) och syftar till att fördela och effektivt hantera de asylansökningar som lämnas in i EU:s medlemsstater. Om förordningens ansvarskriterier visar att en annan medlemsstat ska göra asylprövningen än den som den asylsökande befinner sig i, kan en överföring till ansvarig stat ske. Efter att Greklands bristfälliga hantering av asylansökningar uppmärksammats har det ömsesidiga förtroendet som CEAS bygger på och Dublinförordningen ifrågasatts allt mer. I vissa fall har det ansetts inhumant och rent av omöjligt att genomföra överföringar. Migrationsverkets utredningsansvar i Dublinärenden har undersökts och aspekter som påverkar ansvarets omfattning analyserats. För undersökningen har nationell såväl som europeisk och internationell rätt haft betydelse. Området är komplext och uppsatsen visar på flera aspekter av betydelse, där tre framstår som särskilt intressanta. För det första påverkar Dublinförordningens systematik i sig, genom att den utgår ifrån en presumtion om EU-medlemsstaternas rättsenliga asylsystem men samtidigt ger utrymme för undantag från ansvarskriterierna. För det andra är relationen mellan Dublinförordningen och andra rättsakter avgörande för utredande myndighets skyldigheter, exempelvis förhållandet till Europeiska konventionen 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Slutligen har förvaltningsrättsliga aspekter stor påverkan på Migrationsverkets utredningsansvar. Det rör sig om krav på utredningen från både svensk, allmän och speciell förvaltningsrätt och EU-rättsliga förvaltningsprinciper. Sammanfattningsvis visar analysen att det är avvägningar mellan effektivitet, genomslag för Dublinförordningen och den enskildes rättssäkerhet som Migrationsverkets tjänstemän måste hantera. Det rör sig om en balansgång mellan olika intressen och en gränsdragningsproblematik – om vem som ska dra gränserna och var de ska dras – när det ömsesidiga förtroendet ifrågasätts.

Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingbarnets rättigheter efterlevs i Europa samt hur Sverige lever upp till skyldigheterna i barnkonventionen i ärenden enligt Dublinförordningen. Det är en litteraturöversikt över befintlig forskning på området, men även en kompletterande semistrukturerad gruppintervju har gjorts på Migrationsverkets Dublinenhet. Tolkningsramen består av barnkonventionen samt etik i socialt arbete. Genom dessa utgångspunkter har vi i analysen försökt bidra till en större förståelse för hur verkligheten ser ut för flyktingbarnet i Europa. Studiens resultat tyder på att barnkonventionens breda tolkningsutrymme gör det möjligt för stater att anpassa barnets rättigheter enligt konventionen till att gynna staten. Flera av de lagar som är relevanta i ärenden gällande flyktingbarn tycks dessutom i flera avseenden vara i strid med barnkonventionen, och synen på barnet som aktör med egna skäl till asyl kan i praktiken vara missgynnande för barnet. I Europa tycks barnkonventionen generellt ha litet inflytande i tillämpningen av lagarna och den svenska staten är inget undantag.

This essay aim to concern the regulations regarding asylum, foremost in the European Union and partly in an international context. After having a course about human rights in a European perspective I decided that I wanted to know more about the right to asylum, and therefore the regulations regarding asylum in a European judicial context as well as in an international approach. The three main question formulations are: 1. How are the overall EU legal frameworks as regards asylum law constructed? 2. What does the international principle of Non-Refoulement (not sending back refugees who risks being subject to inhuman punishment) implicate, which is sometimes referred to within asylum law at a EU level? 3. What is the situation as things stand in the field of asylum and migration? The purpose is to carry out an investigation of the right to asylum, as it is applicable in the judicial field. Furthermore, the aim is to carry out a comprehensive investigation of right regarding asylum order to further limiting the investigation somewhat with relevant regulations as well as legal principles in the area. Forward the purpose is to, partially study how the major regulations in the area of asylum law are able to be subject for comparison, but also to see how they can correlate. The aim is therefore to highlight these general, but crucial regulations that exists within the field of asylum mainly at a EU level and a little lesser internationally, in order to carry out an analytical comparison between them. The method for the essay entails an interpretation of the regulations by means of grounds of legal dogma and thereinafter with a comparative method. The result of the essay reveals that the European regulations regarding asylum is immensely inclusive containing a broad spectrum with everything from the right to asylum, criterias and mechanisms for administration of asylum applications, the best interest of the child to the rights which are destined to accrue to those who seeks asylum. The result also demonstrates that the international regulations as well as the European regulations provides for the rights which are destined to accrue to those who seeks asylum. The result also demonstrates that the international principle of Non Refoulement fully aim to protect those in need of protection of their lives or freedom to return to areas where this can be adventured. Likewise the result demonstrates that the regulations in these area both can be compared as well as they can be placed in relation to each other because of their correlation. The analysis of the essay, as well as its conclusion directs that the regulations are able to be put in a tighter context than it at first seems like. Additionally the essay detects that the European regulations, particularly those in stages of revise would be very helped by more influence from the international regulations, for example The Convention Relating to the Status of Refugees.

SammanfattningUppsatsen fokuserar på ensamkommande barn i Sverige som lever under hot om avvisning till Malta, samt på ensamkommande barn som blivit överförda till Malta. Barnen som deltar i uppsatsen är av Migrationsverket avgjorda som dublinärenden i enlighet med Dublinförordningen . Syftet med uppsatsen är att tillsammans med barnen skapa kunskap, om barnens vardagsliv här i Sverige under avvisningshot, och om barnens vardagsliv på Malta som avvisade. Det handlar om att synliggöra barnen som aktörer i vardagen vilket är inspirerat av ett intersektionellt perspektiv. I uppsatsen återfinns intersektionalitetens främsta värde i dess koppling mellan makt och ojämlikhet och individens möjlighet att agera som subjekt inom ramen för samhällets strukturer, institutionella praktiker och rådande ideologier. Genom ett intersektionellt perspektiv förstås världen som uppdelad i kategorier, vilka produceras och reproduceras i maktrelationer. Uppsatsen innehåller även en jämförelse av situationen för barnen i Sverige respektive på Malta. Jämförelsen ger fördjupad kunskap genom att relatera barnens situationer till varandra. En vidare ambition med uppsatsen är viljan att förändra, vilket inbegriper att arbeta för ett ökat erkännande och institutionellt utrymme för marginaliserade grupper. Uppsatsen genomsyras även av en syn på kunskap som något som skapas av författaren och barnen tillsammans, och barnen har bland annat deltagit i kunskapsproduktionen genom att fotografera sin vardag. Gemensamt för barnens vardag i Sverige respektive på Malta är att flykten och vad de lämnat bakom sig alltid finns med dem. Till följd av barnens utsatta boende- och sociala situation är villkoren i vardagen svårare för barnen på Malta, även om de, till skillnad från barnen i Sverige, har tillfälliga uppehållstillstånd. Uppsatsen synliggör att trots barnens skilda villkor i vardagen är deras strategier inom ramen för ett begränsat handlingsutrymme liknande. I barnens berättelser framkommer att deras grundläggande rättigheter kränks till följd av harmoniseringen av EU:s flyktingpolitik. Det visar på behovet att arbeta för att stärka barns röst i diskussioner om EU:s flyktingpolitik. / AbstractThe thesis is focusing on the issue of unaccompanied children living in Sweden under threat of deportation to Malta as well as children who have been transferred to Malta. The Swedish Migration Board defines the children who participate in this thesis as case subjects in accordance with the Dublin Regulation . In cooperation with the children in question, it is the purpose of the thesis to spread awareness of the everyday lives of the children living in Sweden under threat of deportation as well as the everyday lives of the children deported to Malta. Inspired by an intersectional perspective, the thesis aims to make the children visible as actors in the everyday life. The foremost value of the intersectionality lies in its correlation between power and inequality and the individual’s ability to act as a subject within the framework of our society, institutional practices and prevailing ideologies. Through an intersectional perspective, the world is seen as divided into categories, which are produced and reproduced in power relations. The thesis also contains a comparison of the situation of the children in Sweden and Malta. The comparison provides a deeper insight by relating the children’s situations to each other. A further aim of the thesis is to make a change by for instance working for an increased recognition of and institutional arena for marginalized groups. A fundamental part of the thesis is the notion that the author and the children create knowledge through collaboration. The children have for instance contributed to the knowledge production by taking pictures of their everyday life. The children’s escape and what they left behind are always with them in their everyday lives, whether in Sweden or Malta. As a consequence of the exposed housing and social situation, the children in Malta are naturally faced with greater difficulties in their everyday lives than the children in Sweden even though the former, unlike the children in Sweden, hold temporary residence permits. The thesis highlights the fact that despite the different conditions in their everyday lives, the children show similar coping strategies within a very limited scope for manoeuvre. The stories and experiences told by these children convey that their fundamental rights are violated as a consequence of the harmonization of EU refugee policies. This clearly demonstrates the need for a stronger advocacy to make the voices of the children heard in discussions on the EU refugee policy.

The Swedish immigration policy is a subject constantly under scrutiny, especially in the media. The Dublin treaty, which came into effect in 2003, has meant stricter regulations for the handling of asylum seekers, which in turn increases the requirements of the officials at the Swedish Migration Board. Consequently, the staff at the Swedish Migration Board is daily facing difficulties when deciding who is to stay or not. Therefore, it is interesting to investigate how these criteria in the Dublin Treaty, are used in the daily work of the officials. Emphasizing these problematic aspects of the Dublin Treaty, this study aims to answer the following two questions: - How has the Dublin Treaty been implemented in Swedish legislation by the officials at the Swedish Migration Board? - How do these officials work to implement this treaty? This case study is based on interviews with a number of officials working at the Swedish Migration Board. To complement the interviews, a brief summary of the Dublin Treaty, is also included, in order to explain its contents. To analyze the material, a number of important aspects of the Dublin Treaty have been chosen. These aspects also constitute the analytical method. Conclusively, the officials working at the Swedish Migration Board have succeeded in the intention of implementing the Dublin Treaty. The treaty is well incorporated in the Swedish legislation, which is crucial in order for the immigration policy to function properly.