Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingbarnets rättigheter efterlevs i Europa samt hur Sverige lever upp till skyldigheterna i barnkonventionen i ärenden enligt Dublinförordningen. Det är en litteraturöversikt över befintlig forskning på området, men även en kompletterande semistrukturerad gruppintervju har gjorts på Migrationsverkets Dublinenhet. Tolkningsramen består av barnkonventionen samt etik i socialt arbete. Genom dessa utgångspunkter har vi i analysen försökt bidra till en större förståelse för hur verkligheten ser ut för flyktingbarnet i Europa. Studiens resultat tyder på att barnkonventionens breda tolkningsutrymme gör det möjligt för stater att anpassa barnets rättigheter enligt konventionen till att gynna staten. Flera av de lagar som är relevanta i ärenden gällande flyktingbarn tycks dessutom i flera avseenden vara i strid med barnkonventionen, och synen på barnet som aktör med egna skäl till asyl kan i praktiken vara missgynnande för barnet. I Europa tycks barnkonventionen generellt ha litet inflytande i tillämpningen av lagarna och den svenska staten är inget undantag.