Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå. Uppsatsen undersöker dels invandringens påverkan på den offentliga ekonomin i olika slags kommuner och dels om en kommuns offentliga ekonomi har ett samband med andelen invandrare i kommunen. Uppsatsen visar att invandringen har positiv nettoeffekt för vissa kommuners offentliga ekonomi och negativ nettoeffekt för vissa kommuner. Det finns endast svaga samband mellan vilka kommuntyper som påverkas positivt respektive negativt. Resultaten från uppsatsen visar också att det finns ett positivt samband mellan kommuners årsresultat och en hög andel invandrare i kommunen.