Studien undersöker om det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga nyhetsreportrar i deras rapporterande om samma händelse och hur dessa i så fall ter sig. Genom en kvalitativ textanalys har 20 nyhetsartiklar analyserats innehållsmässigt, berättartekniskt och framställningsmässigt. Artiklarna har analyserats utifrån en del av de teorier som finns om kvinnligt och manligt språk och rapporterande.

Journalistiken övergår allt mer från analog till digital form, men i politiska ungdomsförbundens fall, har de förbund som tagit bort sin medlemstidning inte ersatt med en digital redaktionell produkt. I uppsatsen undersöks om förbunden som har en medlemstidning anser att den är och ska vara en journalistisk produkt eller ej och om de följer Journalistförbundets riktlinjer för organisationspress, det vill säga principer för journalistiken och arbetsmetoderna i medlemstidningarna. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie förbund- och redaktionsrepresentanter gjorts, samt en kvantitativ innehållsanalys av förbundens hemsidor. Dessutom har en kvantitativ innehållsanalys av Grön Ungdoms medlemstidning från start till nedläggning gjorts, då tidningen vid studiens genomförande skulle läggas ned. De politiska ungdomsförbund som omnämns i uppsatsen är: Moderata Ungdomsförbundet (MUF), Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SSU), Liberala Ungdomsförbundet (LUF), Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU), Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF), Ung Vänster, Grön Ungdom, Ung Pirat och Sverigedemokratiska Ungdomsförbundet (SDU). För att tidningen enligt journalistförbundets principer ska kunna kallas organisationspress, ska ansvarig utgivare och redaktion vara oberoende förbundet, redaktionen få tillgång till organisationens material och dokument och att få tillräckligt med resurser för att kunna bedriva sin verksamhet. Den här uppsatsen visar att få politiska ungdomsförbund har prioriterat organisationspressen. Endast SSU:s Frihet och LUF:s Liberal Ungdom har de här möjligheterna till autonomi (samt förr Grön Ungdoms medlemstidning, som har lagts ned).

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

<p>Validerat; 20120124 (anonymous)</p>

This study examines the ethics of investigative journalism. Especially the ethical considerations of the methods used by the journalists. The study have used a thematic analysis through semi-structured interviews with investigative journalists about their investigations. The real life examples were used as a solid basis of what journalists have done while also considering what literature suggests for ethical journalism. The two were compared and analyzed to find a cohesive answer to the question: how do journalists reason the methods they use during a journalistic investigation? The conclusion came down to journalists following the laws and their editorial office’s own ethical rules as closely as they can while still using so-called “sneaky” methods. However if the information is important enough and there is no other way to gain it  journalists deems the act of law- and rulebreaking justified in the cause of public good.

Different forms of non-traditional journalism play an increasingly important role when it comes to informing us about what´s happening around the world. By the use of one case study—the Red Cross and Red Crescent Movement—this essay aims to research the following problem: How does the Red Cross and Red Crescent Movement relate to alternative journalism during disaster and conflict operations? The question is explored from theory on alternative journalism and its alleged empowering potential and as an alternative in cases where traditional journalism fails. Through individual interviews with participants from the organization including one focus group interview, the study gives an overview of how these professionals relate to alternative journalism and how it is incorporated into the Red Cross and Red Crescent Movement´s (hereafter RCRCM) activities. Conclusions include that: RCRCM is increasingly using information from alternative journalism to monitor and listen to different audiences and as sources for operational purposes. Alternative journalism comes with opportunities such as; closer dialogue and feedback, credibility and accountability to the sector as well as empowerment.  Direct Movement organizational benefits include helping to mobilize communities to participate in operations through for instance becoming members and volunteers and contributing to fundraising efforts. However there are challenges, in particularly in view of adhering to the RCRCMs fundamental and key operational principles of impartiality, neutrality and independence. / Olika former av icke-traditionell journalistik spelar en allt viktigare roll för oss när det gäller att informera oss om vad som händer i världen. Genom att använda en fallstudie, rödakors- och rödahalvmånerörelsen, undersöker uppsatsen följande problem: Hur relaterar rödakors- och rödahalvmånerörelsen till alternativ journalistik under katastrof- och konfliktinsatser? Frågan undersöks utifrån teorier om alternativ journalistik och dess påstådda potential som alternativ i fall där traditionell journalistik misslyckas. Genom individuella intervjuer och en fokusgrupp-intervju med kommunikatörer från organisationen ger studien en översikt över hur de förhåller sig till alternativ journalistik och hur den införlivas i rödakors- och rödahalvmånerörelsens (härefter RCRCM) aktiviteter. Slutsatser inkluderar att: RCRCM använder alltmer alternativ journalistik för att följa och lyssna på bredare målgrupper men också som källor för operativa ändamål. Alternativ journalistik ger framförallt möjligheter såsom närmare dialog och återkoppling, trovärdighet och ansvarighet (accountability) för sektorn samt medbestämmande. Direkta organisatoriska fördelar inkluderar underlättandet vad gäller att mobilisera befolkningen till att delta i insatser, till exempel genom att bli volontärer/frivilliga eller medlemmar samt bidra till ökad insamling. Men det finns utmaningar, särskilt när det gäller att följa organisationens grundläggande och viktiga operationella principer om opartiskhet, neutralitet och oberoende.

This qualitative study aims to show how six people in Gäddede, Sweden, perceive the local media’s coverage. This study is based on interviews with six people residing in Gäddede. The central part of this study is to investigate the magnitude of these six people’s interest in local and national news, how the current coverage from media affects their national social inclusion in society as a whole and finally describes the six people’s faith towards the media in the region. Our theoretical framework has been inspired by similar studies regarding the importance of local news, with the difference that we focused on the perspective of the people we interviewed and the stories they told us. We found that the majority of these six people we interviewed thought the news coverage of Gäddede is low and that is a factor of the social exclusion they feel for the society in general. Some stories from these people indicate that they have low faith in media. There is a strong interest in news of the people we interviewed, but they feel there is an absence of local news. Therefore the people will find other ways to get that information.

Denna uppsats syftar till att ta reda på om män och kvinnor porträtteras olika i längre intervjuer baserat på deras kön. Åtta intervjuer i Dagens Nyheters lördagsbilaga från 2015 har analyserats enligt kvalitativ textanalys och retorisk bildanalys. Undersökningen har sin utgångspunkt i Queerteori. Undersökningens resultat visade att det finns strukturella skillnader mellan analysenheterna baserat på intervjupersonens kön. Skillnaderna fanns framför allt i hur intervjupersonens kropp porträtterades genom bild och text, samt skillnader i de samtalsämnen som intervjun behandlade. De kvinnliga intervjupersonerna talade i större utsträckning om jämställdhet och religion. De manliga intervjupersonerna var mer personliga och texterna handlade då om mer varierande ämnen. Kvinnorna talade om sina erfarenheter av att vara kvinna medan ingen av de manliga intervjupersonerna talade om hur det är att vara man. Även de händelser i vilken bilderna var tagna skiljde sig åt, de manliga intervjupersonerna var mer aktiva och de kvinnliga intervjupersonerna var mer fysiskt passiva.

Under 1990-talet lämnade 2,2 miljoner människor sina hem på grund av Bosnienkriget. En stor andel flydde utomlands, många till Sverige men en stor andel blev också internflyktingar inom landets gränser. Över tjugo år har gått sedan kriget officiellt avslutats och en del av de som tidigare flytt har nu återvänt till det som kom att bli efterkrigstidens, fortsatt mycket uppdelade, land. Syftet med detta examensarbete har varit att möte flyktingar från detta krig som nu återvänt till det Bosnien och Hercegovina de en gång lämnat. Genom deras berättelser är syftet att berätta en del av historien om det moderna Bosnien och Hercegovina och konfliktens efterspel.  Arbetet utgörs av ett skrivet reportage med utgångspunkt i de berättelser som jag mött på min resa genom Bosnien och Hercegovinas två entiteter. I intervjuer med fem personer i Sarajevo, Mostar och Banja Luka berättar dessa återvändare om sin flykt, situationen innan och efter kriget och hur det är att återvända till dagens Bosnien. Intervjupersonerna är hemmastadda i de tre största städerna i landet men också i tre städer som alla har en tydlig koppling till var och ett av de så kallade konstitutionerande folken; kroater, serber och bosniaker. Det journalistiska projektet kompletteras av en reflektionsrapport med grundläggande teori, svårigheter, etik, källhantering och journalistiska tekniker diskuteras.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka betydelsen av redaktionella medarbetares journalistutbildning jämfört med specialkunskaper och tidigare arbetslivserfarenheter vid rekryteringen av journalister till specialtidningar. De 7 tidskrifterna som har valts ut är, MåBra, Allt om vetenskap, Naturvetare magasinet, Min Hälsa, Sveriges Natur, Modern Psykologi och Dagens Medicin. Inriktning är naturvetenskap, medicin eller hälsa. Uppsatsen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. En enkätundersökning av yrkesverksamma journalister har utförts. Utifrån enkätundersökningen har tre personer valts ut till att delta i var sin mer djupgående intervju. Sista delen består av telefonintervjuer med chefredaktörerna. Enkätundersökningen visade att 45 % är fast anställda och 40 % är frilansare. Övriga 15 % hade en lösare form av anställning. 67 % av alla fast anställda är män och 71 % av alla frilansare är kvinnor. Bland åldersfördelningen och antal yrkesverksamma år kan vi se att de flesta frilansare är mellan 26 och 35 år (50 %) och har mindre erfarenhet jämfört med de fastanställda journalisterna som alla var över 36 år och hade i genomsnitt varit verksammai 22,5 år i journalistbranschen. På frågan om hur de fått sitt nuvarande jobb så har 32 % svarat, genom frilansuppdrag och 27 % har svarat att de sökt genom en arbetsannons och blivit kallad på arbetsintervju, 14 % genom en praktikplats och 9 % tack vare en kontakt. 80 % hade en journalistutbildning och 20 % hade en journalistutbildning samt en utbildning inom det område som denne skriver om. Intervjuerna med chefredaktörerna visade att en kombinerad utbildningav detta slag är eftertraktat. Förutom journalistik så är kunskaper i ämnet biologi högst eftertraktat (4 av 6 personer nämnde det). Resterande ämnen som nämndes av chefredaktörerna är fysik, miljö, klimat, samhällsvetenskap, historia, psykologi, farmaci, medicin eller statsvetenskap. Detta tyder på att specialinriktade reportrar inom olika områden är eftertraktat. De tre intervjuade reportrarna har olika bakgrund. Den ena var en kvinnlig frilansjournalist, den andre var en fast anställd man med flera års yrkeserfarenhet. Båda dessa fall stämmer överens med hur ”den typiske specialinriktade reportern” är, utifrån min enkätundersökning och tidigare forskning. Den tredje personen saknade journalistutbildning men var utbildad inom ämnet som tidskriften han jobbade för belyser. Resultatet går i linje med tidigare journalistikforskning och teorier om hur arbetsmarknaden har förändrats. Att journalistbranschen är tuff och att det är vanligt att vara frilansare. Det finns inte särskilt mycket forskning på specialinriktade journalister inom det område denna uppsatts belyser och därför kan jag anse att denna studie tillför något nytt och viktigt på det journalistiska forskningsfältet.