<p>Validerat; 20120124 (anonymous)</p>

One of the defining features of the modern media landscape is its diversity in what sources of information and news are available online. Instead of traditional media and news corporations holding a monopoly on what information is released to the public, countless bloggers, photographers, vloggers and social media users can all contribute to the constant flow of news information. Likewise, consumers of news information are not limited to traditional channels for their news, but can access any of these new sources for the information they want. However, this can potentially lead to users only listening to information sources that align with and reinforce their own worldview, which can be even more problematic if their worldview is influenced by racist or xenophobic beliefs. In this essay I explore whether or not a combination of unregulated information spreading and selective news exposure might increase or spread xenophobia and political extremism online. I first design a survey about social media habits that I share via Facebook to see how people use social media as a channel for news information. I then interview a lecturer from the Department of Law at Umeå University about the legal ramifications of publishing and spreading hate speech online. Finally, I perform a small observation study of how different news sites prioritize which news and events they wish to publish. I arrive at the conclusion that hate speech and similar content does not usually spread to users who don’t actively seek it out, but, for those who do seek it out and agree with it, the circulation of hate speech online may embolden them in their views and make them harder to dissuade from their beliefs.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga människor framställer sin online identitet genom Facebook. Samt vilken betydelse informationen, som individerna delar med sig av på Facebook, har för själva identitetsskapandet. De frågeställningar som jag har utgått ifrån är: ”Hur framställer unga människor sin online identitet genom Facebook?” och ”Vilken betydelse får informationen som individerna delar med sig av på Facebook för deras identitetsskapande?” För att bäst kunna besvara dessa frågeställningar valde jag personlig semi­strukturerad intervju som huvudmetod samt att genomföra en onlineobservation för att få inspiration och skapa mig en uppfattning om informanterna. De utvalda teorier som jag har kopplat ihop med den insamlade empirin återfinns i litteraturen Mediekultur, mediesamhälle av Jostein Gripsrud, Jaget och maskerna av Ervin Goffman, Modernitet och självidentitet av Anthony Giddens samt A networked self av Zizi Papacharissi. Undersökningens resulterade i en, hos aktörerna, tydlig framställning av en önskad online identitet som de enkelt kan konstruera med hjälp av Facebooks verktyg; såsom statusuppdateringar och nyhets­flöde. Facebook blir till en scen där aktören framför sitt uppträdande med hjälp av den information som han/hon väljer att dela med sig av. Det är en ständig strävan efter att tillfredställa sin publik, dess behov och förväntningar genom att bli socialt accepterad och följa de normer och regler som publiken upprättat. Därmed påverkar den information, som individen väljer att publicera för publiken, själva identitetsskapandet genom att han/hon framhäver det positiva, likt en drömvärld.

Aktieåterköpen har haft en stor utveckling globalt sett den senaste tiden och sedan det blev rättsligt tillåtet i Sverige år 2000 använder allt fler företag aktieåterköp som metod för att distribuera pengar till sina aktieägare. Tidigare forskning visar att företagsledningar innehar en stor handlingsfrihet när det gäller publicering av nyheter och de kan till stor del styra hur företagets interna nyhetsflöde utges till marknaden. Tidigare studier åskådliggör att företagsledningar utnyttjar denna handlingsfrihet och strategiskt publicerar information för att gynna sig själva. Manipulation av nyhetsflödet vid aktieåterköp är dock ett mycket outforskat område där de få studier som förekommer har genomförts i USA. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och klargöra om och i vilken omfattning svenska företagsledningar manipulerar nyhetsflödet vid aktieåterköp med avsikten att gynna sig själva. Studien ska förklara om svenska företagsledningar medvetet ändrar innehållet och tidpunkten för deras nyheter i samband med aktieåterköp.  Tidigare amerikansk forskning påvisar att företagsledningar publicerar fler negativa nyheter innan ett aktieåterköp med intentionen att få en nedåtdrivande aktiekurs där aktierna återköps till ett lägre pris. Efter aktieåterköpet publiceras fler positiva nyheter för att driva upp aktiekursen igen. Uppsatsens studie visade att svenska företagsledningar publicerade fler negativa nyheter innan ett aktieåterköp och till viss del fler positiva nyheter efter ett aktieåterköp. Resultatet i uppsatsen innehöll en för hög signifikansnivå och därför var inte resultatet tillräckligt tillförlitligt för att vara statistiskt signifikant. Resultatet tolkas som att svenska företagsledningar inte manipulerar nyhetsflödet i samband med aktieåterköp i lika stor omfattning relativt företagsledningar i USA. Anledningarna till det är främst på grund av de påtagliga skillnaderna i ägarstruktur mellan Sverige och USA. Avslutningsvis diskuteras förslag till framtida forskning där det vetenskapliga arbetet om ämnesområdet skulle kunna utvecklas genom att utöka undersökningen till fler delar av Europa. På så sätt skapas en bredare bild över hur vanligt förekommande manipulation i samband med aktieåterköp är i olika delar av världen. / Share repurchases has increased a lot globally recently and since it was legally permitted in Sweden 2000, more companies use share repurchases as a method of distributing cash to their shareholders. Previous research implicates that corporate managers have a lot of control when it comes to publishing news and they can largely control the company's internal newsfeed that is published to the market. Previous studies illustrate that corporate managers trade on this control and strategic publishes information to benefit themselves. Manipulation of news feed when it comes to share repurchases is a largely unexplored area. The few studies that exist have been conducted in the United States. The purpose of this paper is to investigate and clarify if and to what extent Swedish corporate managers manipulate the news feed related to share repurchases with the intent to benefit themselves. The study will explain how the Swedish corporate managers consciously change the content and timing of their news related to share repurchases. Previous American research shows that corporate managers publish more negative news before a share repurchase with the intention of repurchase shares at a lower price. Following the share repurchase corporate managers published more positive news to push up the stock price again. This paper showed that Swedish company managers published more negative news before a share repurchase and some more positive news after a share repurchase. The result in this paper was not within the significance level and therefore was not the result reliable enough to be statistically significant. The result is interpreted as the Swedish corporate managers do not manipulate their newsfeed related to share repurchase as much as corporate managers in the United States. The reason for this is mainly due to the considerable differences in ownership structure between Sweden and the United States. Finally, we discuss suggestions for research in the future where the scientific work in the subject could be developed by extending the survey region to more parts of Europe. This would create a broader picture of how common manipulation related to share repurchase is in different parts of the world.

This study discusses whether an individualized news consumption leads to a fragmentationamong readers, to the extent that news of social importance, that contribute to a democratic debate are neglected or missed. Areas of interest are how students of a university in the western part of Sweden consume news and in what ways, through the internet, smartphones, computers or newspapers as well as what genres of news are consumed. The uses and gratification theory and theory of the public sphere constitute the theoretical framework of the study. The method used is that of a quantitative nature, more specifically surveys conducted online. The study was not representative for the total population and thus only expresses itself regarding the answers given by the respondents. Finally, the study finds that the respondents use the possibility of an individualized media content more as a tool to consume a little extraof the news genres they find interesting rather than neglect traditional news media completely.

Trovärdighet – en allt viktigare del att upprätthålla för journalister då falska nyheter blir vanligare. På senare tid har begreppet fake news används frekvent, speciellt i nyheter angående amerikanska presidentvalet 2017. Det blir således intressant att undersöka hur journalister arbetar för trovärdighet och hur läsare upplever den. Detta är en kvalitativ studie som undersöker hur journalister arbetar med trovärdighet i flerkanalspublicering på två lokala nyhetsredaktioner. Uppsatsen tar även upp hur journalister arbetar med sina kollegor för att öka trovärdigheten vid flerkanalspublicering. Journalisterna som har intervjuats för uppsatsen har flera års erfarenhet av nyhetspublicering i lokala sammanhang. Uppsatsen undersöker även läsare av de lokala nyhetsredaktionerna som interagerar med journalisterna på sociala medier. Slutsatsen är att journalisterna tar trovärdighet på allvar. Majoriteten av journalisterna anser att nyheter ska innehålla underbyggda fakta, äkthet och ett korrekt språk. Journalisterna arbetar på ett tydligt sätt tillsammans för att skapa en hög trovärdighet men har även olika tillvägagångssätt i hur de arbetar med läsarna på sociala plattformar. Detta kan bekräftas av läsarnas erfarenhet av interaktion med journalisterna, dock är läsarna av åsikten att trovärdighet skapas via närvaro i sociala medier där journalisten är beredd att bemöta sina läsare men även rimliga rubriksättningar är avgörande för trovärdigheten. / Credibility - an increasingly important part to maintain for journalists as fake news becomes more common. Recently, the term fake news has been used frequently, especially in news about the US presidential election in 2017. Thus, it becomes interesting to investigate how journalists work for credibility and how readers perceive it. This is a qualitative study that investigates how journalists work with credibility in multi-channel publishing on two local news releases. The essay also addresses how journalists work with their colleagues to increase the credibility of multi-channel publishing. The journalists interviewed for the paper have several years of experience in publishing news in local contexts. The essay also examines readers of local news editors that interact with journalists on social media. The conclusion is that the journalists take credibility seriously. The majority of journalists believe that news should contain substantiated facts, authenticity and a correct language. The journalists work in a clear way together to create high credibility, but also have different approaches to how they work with readers on social platforms. This can be confirmed by readers' experience of interaction with journalists, but readers believe that credibility is created through presence in social media where journalists are prepared to respond to their readers, but even reasonable rankings are crucial to credibility.

In SharePoint 2013, Microsoft added a social networking function in the personal sites (My Site) of a user. In this version, a personal news feed has been added which shows events regarding subjects the user follows, such as document changes, user updates, tagged posts, and site activities. The purpose of the thesis is to investigate whether or not it is possible to extend the news feed function by adding an independent component as part of My Site, to allow users to follow corporate news by choosing their categories of interests. A prototype of the component was implemented and it met most of the objectives stated in the thesis. It is added to the default page of the user’s My Site as a web part and it is able to retrieve and display news that matches the user’s subscription. Although the web part still needs improvements in both functionality and design, it still confirms that it is possible to extend the current My Site news feed with such a component. Since the students working on this thesis had no prior knowledge of SharePoint or .NET development, the project brought new challenges, as the students needed to learn how to work in a SharePoint environment and to learn to use Microsoft Visual Studio for .NET development. / Microsoft har i SharePoint 2013 förbättrat användarnas personliga sidor (My Site) genom att sammankoppla dem i ett socialt nätverk. I förbättringen har ett personligt nyhetsflöde som visar händelser som användaren följer tillagts. Denna rapport avser att undersöka möjligheten att utöka det personliga nyhetsflödet med att lägga till en oberoende komponent i My Site. Komponenten ska tillåta användarna att prenumerera på företagsnyheter genom att välja bland olika nyhetskategorier. En prototyp av komponenten implementerades och resultatet uppfyllde de flesta kraven som ställdes i början av arbetet. Komponenten har lagts till i användarens My Site som en webb del och hämtar automatiskt de senaste företagsnyheterna som matchar användarens prenumeration. Den utvecklade prototypen kan förbättras både i funktion och design, men har uppfyllt behovet för denna rapport som avser att undersöka möjligheten att utöka det personliga nyhetsflödet i My Site med en sådan komponent. Eftersom projektmedlemmarna saknade förkunskaper i SharePoint och .NET utveckling innebar projektet nya utmaningar. Studenterna lärde sig att arbeta i SharePoint miljö samt i Microsoft Visual Studio för .NET utveckling.