Uppsatsen är en diskursanalytisk undersökning av representation av nationell kultur och identitet i två läroböcker i italienska som används på gymnasienivå. Uppsatsens syfte är att analysera hur nationell kultur och identitet representeras, mot bakgrund av ett intresse att synliggöra diskursiva och samhälleliga strukturer som avspeglas i representationen. I analysen läggs särskild vikt vid att visa hur sociala maktrelationer mellan och inom nationella kulturer återspeglas i läroböckerna.Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är inspirerade av den brittiske sociolingvistenNorman Faircloughs kritiska diskursanalys och av socialkonstruktionistisk kulturteori som till stor del utgår från kulturforskaren Stuart Halls resonemang.I uppsatsen används Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys som metodologisk utgångspunkt.I analysen klarläggs att läroböckerna avspeglar och reproducerar diskurser som speglar ojämlika maktförhållanden inom nationella kulturer och i viss mån även mellan nationella kulturer. I läroböckernas representation av italiensk, nationell identitet förekommer stereotyper om syditaliensk identitet som återger en ojämn maktbalans inom det italienska samhället mellan norra och södra Italien. Läroböckernas representation av italiensk kultur utgår stundtals från ett etnocentriskt svenskt perspektiv där diskurser som kan förbindas med turistpropaganda accentueras.I avslutningen diskuteras även tänkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges påvidare forskning inom området.

Syftet är att undersöka hur personal arbetar med samverkan och hur vårdnadshavare i förskolans verksamhet  beskriver samverkan mellan hem och förskola i mångkulturella verksamheter. I förskolans läroplan (Lpfö98/2010) står det att förskolan ska ge vårdnadshavare delaktighet och inflytande i samspel med den individuella familjens behov. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat personal och vårdnadshavare vad de tycker är betydelsefullt för en god samverkan. Undersökningen har genomförts med hjälp av medvetna öppna frågor följt av följdfrågor. Resultaten har jämförts mellan personal och vårdnadshavare för att undersöka respektives perspektiv på samverkan. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av personal och vårdnadshavare har en klar bild av vad samverkan är för dem och gav under intervjuerna intressanta förslag på olika samverkansformer. I resultatet framkom det att den övergripande samverkansformen var den dagliga kontakten som verkade vara den mest uppskattade samverkansformen mellan hem och förskola. Undersökningen syftar till att kunna bidra till en praktisk kunskapsproduktion för personer som arbetar och vistas i en mångkulturell verksamhet. / The purpose of the study is to investigate how staff works with collaboration and how the caretakers describe the interaction between home and preschool on three multicultural activities. The purpose and research question is to find out how staff and caretakers relate to collaboration work in preschool. According to the revised curriculum (Lpfö98/2010) the pre-school should provide caretakers involvement and influence in interaction with the individual family needs. We have through qualitative interviews asked staff and caretakers what they think is important for a good collaboration. The survey was conducted by means of conscious open-ended questions followed by supplementary questions. The results between staff and caretakers have been compared to take part of both staff and caretakers perspectives on collaboration. The results of the survey show that the majority of staff and caretakers have a clear picture of what collaboration is for them and gave during the interviews interesting proposals on forms of collaboration and what it means for them. The result showed that the overall form of cooperation was the daily contact that proved to be the most valued form of cooperation between home and preschool. Participants in the survey said that the daily contact was the most important because it was seen as a quick and easy way to be able to both give and receive information on the individual child's stay in preschool. The study aims to contribute to a practical knowledge production for people who work and participate in the multicultural activities. / <p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p>

<p>Barn- och ungdomslitteratur är en viktig del av verksamheten i förskola och skola. De böcker som barnen och eleverna möter påverkar dem på olika sätt. I texterna finns både implicita och explicita budskap, vilket gör dem intressanta att granska ur olika perspektiv. Genom genusforskning vet vi att strukturer återfinns i barn- och ungdomslitteraturen samt att de påverkar barns identitetsutveckling. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka, synliggöra och beskriva hur etnicitet och nationalitet kan reproduceras genom några karaktärer i barnboksserien LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark. Ämnesvalet har gjorts baserat på böckernas popularitet och vi vill genom undersökningen bidra till förståelsen för hur etnicitet och nationalitet gestaltas i barnböcker. Genom kvalitativ innehållsanalys har vi undersökt hur karaktärer med annan etnisk bakgrund än svensk eller annan nationell härkomst än svensk beskrivs i texten. Med hjälp av teorier om etnicitet och nationalitet har vi analyserat åtta karaktärers beteende, utseende, uttalanden och tankar samt kommentarer om dem. En slutsats av analysen är att etnicitet och nationalitet har stor betydelse i presentationen av de undersökta karaktärerna. En annan slutsats är att de görs främmande och annorlunda samt att de framställs på ett stereotypt sätt.</p>

<p>Syftet med denna studie är att belysa de uppfattningar barn som lever och befinner sig i en internationell kontext har, om hur begreppet nationalitet uppfattas och spelar in i deras liv. I förlängningen är syftet att uppsatsen ska vidga förståelsen för begreppen nationalitet och globalitet.</p><p>I den teoretiska genomgången presenteras bland annat teorier vilka ger ett globalt perspektiv på vad nationalitet kan innebära. Här presenteras även idéer om hur ungdomar, vilka har växt upp i en kultur som inte är föräldrarnas ursprungskultur, ser på sig själva i förhållande till omgivningen.</p><p>I studien har anlagts ett kvalitativt angreppssätt inspirerat av hermeneutik. Syftet med detta metodval är att söka ge en varierad och mångfacetterad snarare än statistiskt säkerställd bild av informanternas uppfattningar. I tolkningen av det empiriska materialet har intentionen varit att se på intervjusvaren ur informanternas eget perspektiv. Vidare har dessa uppfattningar kontrasterats samt satts i samband med de teorier vilka redogörs för i studien. Det empiriska materialet är insamlat på Svenska skolan i Paris och består av intervjuer med sju elever, två föräldrar och rektorn för grundskolan.</p><p>I begreppet nationalitet räknar informanterna främst in sådant som i teoretiska sammanhang kallas för etnonationalitet, nämligen språk, personlighetsdrag, ritualer och fenotyper. Men uppfattningen av det som kallas medborgarnationalitet var också närvarande. Studiens resultat är delvis att nationalitet spelar en stor roll för informanternas sätt att se på sig själva och skapa sina egna identiteter. Ungdomarna kan sägas både representera ett både-och samt ett antingen-eller perspektiv på detta område. Samtidigt visade sig geografiska platser delvis ha getts nya och annorlunda innebörder av ungdomarna.</p>

Barn- och ungdomslitteratur är en viktig del av verksamheten i förskola och skola. De böcker som barnen och eleverna möter påverkar dem på olika sätt. I texterna finns både implicita och explicita budskap, vilket gör dem intressanta att granska ur olika perspektiv. Genom genusforskning vet vi att strukturer återfinns i barn- och ungdomslitteraturen samt att de påverkar barns identitetsutveckling. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka, synliggöra och beskriva hur etnicitet och nationalitet kan reproduceras genom några karaktärer i barnboksserien LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark. Ämnesvalet har gjorts baserat på böckernas popularitet och vi vill genom undersökningen bidra till förståelsen för hur etnicitet och nationalitet gestaltas i barnböcker. Genom kvalitativ innehållsanalys har vi undersökt hur karaktärer med annan etnisk bakgrund än svensk eller annan nationell härkomst än svensk beskrivs i texten. Med hjälp av teorier om etnicitet och nationalitet har vi analyserat åtta karaktärers beteende, utseende, uttalanden och tankar samt kommentarer om dem. En slutsats av analysen är att etnicitet och nationalitet har stor betydelse i presentationen av de undersökta karaktärerna. En annan slutsats är att de görs främmande och annorlunda samt att de framställs på ett stereotypt sätt.

Syftet med denna studie är att belysa de uppfattningar barn som lever och befinner sig i en internationell kontext har, om hur begreppet nationalitet uppfattas och spelar in i deras liv. I förlängningen är syftet att uppsatsen ska vidga förståelsen för begreppen nationalitet och globalitet. I den teoretiska genomgången presenteras bland annat teorier vilka ger ett globalt perspektiv på vad nationalitet kan innebära. Här presenteras även idéer om hur ungdomar, vilka har växt upp i en kultur som inte är föräldrarnas ursprungskultur, ser på sig själva i förhållande till omgivningen. I studien har anlagts ett kvalitativt angreppssätt inspirerat av hermeneutik. Syftet med detta metodval är att söka ge en varierad och mångfacetterad snarare än statistiskt säkerställd bild av informanternas uppfattningar. I tolkningen av det empiriska materialet har intentionen varit att se på intervjusvaren ur informanternas eget perspektiv. Vidare har dessa uppfattningar kontrasterats samt satts i samband med de teorier vilka redogörs för i studien. Det empiriska materialet är insamlat på Svenska skolan i Paris och består av intervjuer med sju elever, två föräldrar och rektorn för grundskolan. I begreppet nationalitet räknar informanterna främst in sådant som i teoretiska sammanhang kallas för etnonationalitet, nämligen språk, personlighetsdrag, ritualer och fenotyper. Men uppfattningen av det som kallas medborgarnationalitet var också närvarande. Studiens resultat är delvis att nationalitet spelar en stor roll för informanternas sätt att se på sig själva och skapa sina egna identiteter. Ungdomarna kan sägas både representera ett både-och samt ett antingen-eller perspektiv på detta område. Samtidigt visade sig geografiska platser delvis ha getts nya och annorlunda innebörder av ungdomarna.

Den här uppsatsens syfte har varit att undersöka hur tre framgångsrika idrottare: brottaren Tomas Johansson, friidrottaren Ludmila Engquist samt friidrottaren Marion Jones, som alla tre dopade sig under sin aktiva karriär, beskrevs i dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter dels då de stod på toppen av sin karriär och dels tiden efter de avslöjades som dopade. Skillnader och likheter i rapporteringen om dessa idrottare har analyserats utifrån perspektiven etnicitet, nationalitet och kön samt om de undersökta texterna bidrar till ett skapande av ett ”vi” och ett ”dom andra”. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är att olika stereotyper tar sig form i texter och att det finns och används etniska, nationella och könsliga stereotyper för att beskriva idrottare samt att dessa attribut som tillskrivs idrottarna är olika viktiga beroende på situation. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där ett urval av artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har analyserats. Resultatet visar att alla idrottarna blev hyllade när de vann och efter de hade avslöjats som dopade blev de alla fördömda. Deras etnicitet, nationalitet och kön kommer fram i de journalistiska texterna både när de var hyllade och fördömda men används på olika sätt och har olika betydelse beroende på tidpunkt. Den individuella bakgrunden kan vid vinsten lyftas fram som något starkt och positivt för att vid dopningsavslöjandet bli förklaringen till varför denne dopat sig. Materialet visar också att de två kvinnliga idrottarna som är med i undersökningen blir inplacerade i stereotypen om kvinnan som den styrda och mannen som den styrande. Det visas också exempel på att journalisterna i det undersökta materialet aktivt skapar ett ”vi” och ett ”dom andra”. För att beskriva det egna benämner journalisterna de andra.

Syftet med studien är att undersöka om och på vilket sätt elever på en svensk utlandsskola upplever platstillhörighet. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med en elev per årskurs, i förskoleklass till årskurs 6. Intervjuerna baserades på teckningar forskningsdeltagarna målat som föreställer de platser eleverna själva hade/har starka och positiva band till. Dessutom undersöktes relationen och avstånden mellan dessa platser genom att forskningsdeltagarna fått skapa mentala kartor med hjälp av sina teckningar. Resultaten tyder på att deltagarna i den här studien har en mångfacetterad platstillhörighet på flera sätt. De platser som är mest betydelsefulla för studiens respondenter är placerade i olika länder, vilket alltså pekar på en mångfacetterad platstillhörighet. Flera av de kallar platser i olika länder för hemma och de flesta av respondenterna anger att de tillhör mer än en nationalitet. Det här innebär för flera av deltagarna en viss saknad till sitt födelseland. Endast tre respondenter kallade sitt boende i Portugal för hemma. Två av sju respondenter ansåg att de kunde portugisiska väl och tre av dem kunde kalla sig för portugiser.

No description available.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna språk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina läroböcker gör mig tveksam på om dessa fakta direkt kan bidra till framgångsrik kommunikation vid kulturmöten. Utifrån mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda på vilka åsikter om kultur gymnasielärare i moderna språk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielärare i moderna språk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta står i bakgrunden och är mindre viktig än de fyra språkfärdigheterna. Utvecklingen av nationella faktakunskaper ses som det viktigaste undervisningsmålet och -innehållet. Kunskaper och färdigheter som direkt kan bidra till kommunikation ses som mindre viktiga. Kultur betraktas ofta som konfliktfritt. Val av undervisnings- och textspråk beror starkt på vilket steg eleverna läser.Till följd av globalisering och internationalisering ska kulturbegreppet förknippas med mångfald och kultur ska idag förstås som ett uttryck av inneboende spänningar och motsägelser. Trots att faktakunskaper är viktiga för att bygga upp de sociokulturella kunskaper som de infödda förvärvat från sin barndom, ska kunskaper och färdigheter som gynnar kommunikation samt kritisk förmåga lyftas fram. Ämnesplanen som styr lärares tolkningar om kultur ska problematisera kulturbegreppet och ge ett kulturbegrepp som bäst anpassas till dagens postmoderna samhälle.