Då biblioteken och dess användare, såväl som läsningen och litteraturen, påverkas av den digitala utvecklingen och framväxten av så kallade “nya medier”, har vi i denna studie intresserat oss av digitalt läsfrämjande samt användningen av digitala medier i en läsfrämjande kontext. Påverkar användningen av digitala medier det läsfrämjande arbetet och i så fall på vilket sätt? Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur biblioteken resonerar kring och använder sig av digitala medier i läsfrämjande arbete utifrån hur de beskriver sina projekt i de ansökningar om bidrag för läs- och litteraturfrämjande insatser som inkommit till Kulturrådet för helåret 2017 och halva året 2018. För att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys med tematisk ansats använts som metod. Baserat på studiens övergripande syfte och teoretiska ramverk konstruerades tre frågeställningar. Den första frågeställningen handlade om bibliotekens ändamål och syfte med användning av digitala medier, vilket fungerade som en ingång till att ställa djupare frågor kring om användningen av digitala medier kunde sägas påverka aspekter som läsning, litteratur och läsfrämjandet i stort. Vi har också avslutningsvis undersökt hur digitalt läsfrämjande kan problematiseras utifrån teorier som betonar mediers materialitet. I bearbetningen av studiens empiriska material kunde fyra teman identifieras. Studiens teman har benämnts som: Bevarande förhållningssätt, Anpassat förhållningssätt, Utforskande förhållningssätt och Breddat förhållningssätt, vilka på olika sätt representerar hur biblioteken använder sig av digitala medier i det läsfrämjande arbetet. Studiens identifierade teman presenteras i en modell för att illusterara hur de olika temana förhåller sig till varandra utifrån aspekter av multi- och monomedialitet samt instrumentell eller intrinsikal inställning till medier. Förhållningssätten till digitalt läsfrämjande ligger till grund för vårt resonemang kring digitala mediers möjliga effekter på läsfrämjandet. Resultatet av analysen visade att projektens syn på textbegrepp som antingen multi- eller monomedialt samt deras förhållningssätt till digitala medier som antingen instrumentellt eller intrinsikalt var viktiga aspekter av hur de digitala medierna användes och beskrevs i projektet. Vi menar också att dessa olika användningar fick olika effekter på läsfrämjandet i de ansökningar vi studerade där de olika förhållningssätten som vi identifierat drog läsfrämjandet i delvis olika riktningar. Det breddade förhållningssättet som vi beskriver tycktes vidga vad litteratur, litteracitet och läsfrämjande kan vara i kontrast mot det bevarande förhållningsättet som betonade boken och mer traditionellt läsfrämjande aktiviteter. I det avslutande kapitlet diskuteras hur ett fokus på mediers materiella aspekter kan synliggöra olika mediers påverkan på läsfrämjandet, vilket skapar förutsättningar för medvetna medieval där medier kan kombineras utifrån målgruppers behov och bibliotekets uppdrag. Därför menar vi att digitalt läsfrämjande och ”traditionellt läsfrämjande” inte ska ses som parallella spår inom den läsfrämjande kontexten utan att dessa två agendor snarare tydligt bör relateras till varandra utifrån att: 1) De digitala medierna och samhällelig digitalisering påverkar läsfrämjandet i stort vilket gör att digitalisering som ”digitalt läsfrämjande” enbart är en väsentlig aspekt av framtidens läsfrämjande – vi menar att även det ”traditionella läsfrämjandet” måste ses i ljuset av digitalisering 2) teorier om medier och materialitet betonar att digitala och tryckta medier bör ses som olika, vilket gör att diskussionen kring medier, digitalisering och läsfrämjande snarare bör handla om hur olika medier kan användas (och kombineras) utifrån vad de bidrar till i det givna sammanhanget eller i ett större bibliotekspolitisk och samhälleligt perspektiv.

The aim of this bachelor-thesis is to study how postgraduates approach open access during times of change within scholarly communication. Our theoretical framework is based upon Knorr Cetinas epistemic cultures and Cullen & Chawners theory that there is a paradigmatic conflict within scholarly communication due to the fact that open access has failed to reach the same level of prominence among researchers as it has within research libraries. We interviewed six postgraduates at Malmö högskola in order to find answers to our research questions. We identified a shared epistemic culture among the postgraduates, which can be explained by the fact that being postgraduates, they all share similar experiences and values. We chose to call this epistemic culture the horizontal epistemic culture. During the interviews institution-specific cultures were expressed as well. These institution-specific cultures we chose to call the vertical epistemic cultures. Our study shows that the basic principle of the open access movement, namely to make all research freely available, has encountered difficulties when it comes to being incorporated within both the horizontal and the vertical epistemic culture. The statements of the postgraduates unanimously show that open access is viewed neither as a concept nor as a real publishing-alternative for them. We can conclude that the statements of the postgraduates show a similar conflict between the traditional publishing system and open access publishing that Cullen and Chawner identified. Research libraries should be aware of these cultures in order to be able to collaborate more efficiently with the postgraduates. / Program: Bibliotekarie

<p>I gruppen möten mellan olika kulturer kommer vi bland annat lyfta fram möten som en invandrare ställs inför när han/hon integreras i det svenska samhället. Dessa möten innebär eventuella möjligheter eller begränsningar till integration. Vi kommer dessutom att diskutera hur en nyanländ människa påverkas av den nya kulturen samt hur individen bevarar sitt kulturella arv. Vi har studerat dessa möten i fyra fallstudier med inriktning på; en mångkulturell svensk gymnasieskola, kulturarv, sexuell läggning och slutligen bostadsförhållanden. I den mångkulturella skolan ligger tyngdpunkten på att studerahur olika etniska grupper samspelar och behandlar varandra. I delen som behandlar kulturarvets betydelse för individen, kommer det att diskuteras om hur olika generationer påverkas i mötet med den nya kulturen. Fokus kommer även att vara på relationerna inom den egna kulturen. I vår antologi kommer det även att diskuteras huruvida homosexualiteten påverkar invandrarens förutsättningar till integration. I den sista delen tas det upp hur äldre invandrarkvinnor upplever integration i en multietnisk stadsdel. Tyngdpunkten i denna antologidel handlar om kvinnornas åsikter, erfarenheter och uppfattning om situationen.</p>

<p>Många lokalsamhällen har problem med att skapa den nödvändiga förnyelsen för att samhället skall fortsätta att leva och utvecklas. Ett alternativ är att låta dessa lokalsamhällen somna in på ett naturligt sätt. Ett annat är att försöka stimulera det lokala entreprenörskapet så att det nödvändiga flödet av kontinuerlig återskapande och förnyelse uppstår igen. Under 2000-2003 arbetade jag som projektledare för ett lokalt utvecklingsprojekt i Hamrångebygden som ligger 3-5 mil norr om centrala Gävle. Där är denna problematik av central betydelse.</p><p>Geografiskt ligger Hamrångebygden vackert inramat mellan Bottenhavskusten med dess skärgård och den stora gränsskogen mellan Gästrikland och Hälsingland - Ödmården.</p><p>Bland de 3600 invånarna är den lokala identiteten stark och bygden har varit kontinuerligt bebodd sedan åtminstone 600-talet. Hamrånge Sockenbildning är från början av 1300-talet och rötterna i bondesamhället finns kvar, även om få arbetar heltid på sin gård numera.</p><p>Hamrångebygden domineras av en brukskultur. Stora Enso med sitt pappersbruk och sågverk har sammanlagt cirka 500 anställda och är bygdens enda riktigt stora privata arbetsgivare. Sågverket anlades 1867 och pappersbruket 1925. I övrigt finns det cirka 120 aktiva småföretag i Hamrångebygden, från deltidsföretag till vägrestaurangen Hakke Gård med cirka 30 årsanställda. Den offentliga sektorn är även en betydelsefull arbetsgivare i bygden.</p><p>Hamrångebygden är ett samlingsnamn för några större och mindre orter och byar där relationerna mellan de olika delarna i bygden pendlar mellan samarbete, likgiltighet och rivalitet. Ett rikt föreningsliv medför ett väl utbyggt socialt nätverk som binder samman olika intressen och bygden i sej. Det var en av de viktigaste anledningarna till att Gävle kommun tillsammans med EU, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen satsade pengar i det lokala utvecklingsprojektet Affärsidé Hamrånge vilket jag varit projektledare för. Huvudprojektet omsatte tillsammans med sidoprojekt cirka 3 mkr under närmare tre år 2000-2003. Projektägare var Hamrånge Företagarförening tillsammans med Hamrångegruppen.</p><p>Utgångspunkten i uppsatsarbetet har varit kulturen eftersom jag ser den som samhällsbyggandets moder. Vad jag kommit fram till är att ett långsiktigt utvecklingsarbete behöver ta avstamp i en entreprenörkultur som stimulerar och aktivt arbetar med konstant förnyelse av samhällets olika delar inom alla ekonomiska sektorer: marknad, offentlig ekonomi, ideell ekonom samt inom den social ekonomin. Entreprenörskap definierar jag som skapande av ny verksamhet och entreprenörkultur definieras som en omgivning som stöttar entreprenörer på ett aktivt och konstruktivt sätt.</p><p>I uppsatsarbetet utvecklas en modell för hur entreprenörkulturer kan skapas. Det räcker inte med kulturarbete (t.ex. inspirations och attitydarbete) för att skapa en entreprenörkultur. Kulturarbete behöver kompletteras med såväl kapacitetsuppbyggande kompetensutveckling (t.ex. genom korta kurser och utbildning) liksom operativt stöd (t.ex. konsultinsatser och nätverk) under det kritiska uppbyggnadsskedet när företagsamma människor bygger upp sin entreprenöriella kapacitet. Långsiktighet är ytterligare en grundläggande förutsättning. Utan denna sammansatta utvecklingsansats riskerar utvecklingsarbetet att tappa hållbara resultat.</p>

<p>An uncountable number of companies are present in foreign markets as a result of what we commonly choose to call globalization. This is especially true for Swedish companies traditionally operating on small markets. A company that is about to establish on a new market is faced not only with possibilities but also with challenges and risks. Researchers have found that companies that establish on foreign markets will have to deal with competitors on the national as well as on the global market, and therefore need consider how they globalize their brands. In addition to this, a brand can only reach international success if its message is coherent within and across every single market. At the same time an understanding of the local culture and adaption to it is another success factor. The objective of the study is to explore and analyze how a Swedish company communicates and adapts its brand through TV-commercials, on the national market on the one hand and globally on the other, so as to be able to reach a common message. The use of qualitative methods such as an interview with Martin Sundberg, Media Manager at TELE2, has helped the authors to understand the company’s key-identity and has made a further study of the company’s messages in the TV-commercials used in Sweden, Russia and Latvia.</p><p>In Sweden TELE2 has chosen to communicate its message by using the sheep Frank, a character who is searching for an environment which he can relate to  and ends up feeling at home in a Telecom company. An elegant office environment is presented where colours such as beige, black and white dominate the images, and the company hopes to be considered as professional, stable, reliable and as offering high quality. In Russia the message is communicated through a mafia-theme, where the environment is masculine and criminal. The company’s key-identity is communicated through a rough environment where gangsters and mafia-bosses operate, which indicates that it is cool not to pay too much. And finally, in Latvia, superheroes with explicit female and male roles are used in the commercials. The buildings and the interior decoration is simple and its standard is average. The study has been able to show that TELE2 has a clear tendency towards adapting their messages locally by using different campaigns and taglines.  The company uses cultural norms and values to communicate its message in a fun way. TELE2’s understanding of the Russian market is, for instance, that describing something out loud as inexpensive may sound inelegant. That is why TELE2 turns the problem into a virtue with "Too cool to pay".</p>

Många lokalsamhällen har problem med att skapa den nödvändiga förnyelsen för att samhället skall fortsätta att leva och utvecklas. Ett alternativ är att låta dessa lokalsamhällen somna in på ett naturligt sätt. Ett annat är att försöka stimulera det lokala entreprenörskapet så att det nödvändiga flödet av kontinuerlig återskapande och förnyelse uppstår igen. Under 2000-2003 arbetade jag som projektledare för ett lokalt utvecklingsprojekt i Hamrångebygden som ligger 3-5 mil norr om centrala Gävle. Där är denna problematik av central betydelse. Geografiskt ligger Hamrångebygden vackert inramat mellan Bottenhavskusten med dess skärgård och den stora gränsskogen mellan Gästrikland och Hälsingland - Ödmården. Bland de 3600 invånarna är den lokala identiteten stark och bygden har varit kontinuerligt bebodd sedan åtminstone 600-talet. Hamrånge Sockenbildning är från början av 1300-talet och rötterna i bondesamhället finns kvar, även om få arbetar heltid på sin gård numera. Hamrångebygden domineras av en brukskultur. Stora Enso med sitt pappersbruk och sågverk har sammanlagt cirka 500 anställda och är bygdens enda riktigt stora privata arbetsgivare. Sågverket anlades 1867 och pappersbruket 1925. I övrigt finns det cirka 120 aktiva småföretag i Hamrångebygden, från deltidsföretag till vägrestaurangen Hakke Gård med cirka 30 årsanställda. Den offentliga sektorn är även en betydelsefull arbetsgivare i bygden. Hamrångebygden är ett samlingsnamn för några större och mindre orter och byar där relationerna mellan de olika delarna i bygden pendlar mellan samarbete, likgiltighet och rivalitet. Ett rikt föreningsliv medför ett väl utbyggt socialt nätverk som binder samman olika intressen och bygden i sej. Det var en av de viktigaste anledningarna till att Gävle kommun tillsammans med EU, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen satsade pengar i det lokala utvecklingsprojektet Affärsidé Hamrånge vilket jag varit projektledare för. Huvudprojektet omsatte tillsammans med sidoprojekt cirka 3 mkr under närmare tre år 2000-2003. Projektägare var Hamrånge Företagarförening tillsammans med Hamrångegruppen. Utgångspunkten i uppsatsarbetet har varit kulturen eftersom jag ser den som samhällsbyggandets moder. Vad jag kommit fram till är att ett långsiktigt utvecklingsarbete behöver ta avstamp i en entreprenörkultur som stimulerar och aktivt arbetar med konstant förnyelse av samhällets olika delar inom alla ekonomiska sektorer: marknad, offentlig ekonomi, ideell ekonom samt inom den social ekonomin. Entreprenörskap definierar jag som skapande av ny verksamhet och entreprenörkultur definieras som en omgivning som stöttar entreprenörer på ett aktivt och konstruktivt sätt. I uppsatsarbetet utvecklas en modell för hur entreprenörkulturer kan skapas. Det räcker inte med kulturarbete (t.ex. inspirations och attitydarbete) för att skapa en entreprenörkultur. Kulturarbete behöver kompletteras med såväl kapacitetsuppbyggande kompetensutveckling (t.ex. genom korta kurser och utbildning) liksom operativt stöd (t.ex. konsultinsatser och nätverk) under det kritiska uppbyggnadsskedet när företagsamma människor bygger upp sin entreprenöriella kapacitet. Långsiktighet är ytterligare en grundläggande förutsättning. Utan denna sammansatta utvecklingsansats riskerar utvecklingsarbetet att tappa hållbara resultat.

An uncountable number of companies are present in foreign markets as a result of what we commonly choose to call globalization. This is especially true for Swedish companies traditionally operating on small markets. A company that is about to establish on a new market is faced not only with possibilities but also with challenges and risks. Researchers have found that companies that establish on foreign markets will have to deal with competitors on the national as well as on the global market, and therefore need consider how they globalize their brands. In addition to this, a brand can only reach international success if its message is coherent within and across every single market. At the same time an understanding of the local culture and adaption to it is another success factor. The objective of the study is to explore and analyze how a Swedish company communicates and adapts its brand through TV-commercials, on the national market on the one hand and globally on the other, so as to be able to reach a common message. The use of qualitative methods such as an interview with Martin Sundberg, Media Manager at TELE2, has helped the authors to understand the company’s key-identity and has made a further study of the company’s messages in the TV-commercials used in Sweden, Russia and Latvia. In Sweden TELE2 has chosen to communicate its message by using the sheep Frank, a character who is searching for an environment which he can relate to  and ends up feeling at home in a Telecom company. An elegant office environment is presented where colours such as beige, black and white dominate the images, and the company hopes to be considered as professional, stable, reliable and as offering high quality. In Russia the message is communicated through a mafia-theme, where the environment is masculine and criminal. The company’s key-identity is communicated through a rough environment where gangsters and mafia-bosses operate, which indicates that it is cool not to pay too much. And finally, in Latvia, superheroes with explicit female and male roles are used in the commercials. The buildings and the interior decoration is simple and its standard is average. The study has been able to show that TELE2 has a clear tendency towards adapting their messages locally by using different campaigns and taglines.  The company uses cultural norms and values to communicate its message in a fun way. TELE2’s understanding of the Russian market is, for instance, that describing something out loud as inexpensive may sound inelegant. That is why TELE2 turns the problem into a virtue with "Too cool to pay".

Gyms are populated by more and more people and there is an increased interest in wellness and health. However, there is a downside to the culture that people choose to step into. Exercise can go too far and take unhealthy directions. The purpose of this study is to examine how norms are created in the gym culture and how unhealthy behaviour is reproduced inside the walls of the gym. We have also done research about how a local gym identifies and handles deviant behaviour such as the use of doping and eating disorders. Methods used are qualitative interviews and participating observations. Our theoretical framework has consisted of social constructivist theories of Peter Berger and Howard S. Becker such as the socially constructed reality and deviant careers. Our results have shown that it’s difficult to draw a line between what is healthy and unhealthy. The gym atmosphere and it`s message, the gym visitors and how they relate to values, interact and confirm each other mutually. This creates the gym norm. The gym handles deviant behaviour by conversations with its visitors and by having close ties to medical care. Knowledge is the key to a healthy approach towards training and also to the identification of deviant behaviour.