<p>This essay aims to investigate the use of an origin-ID within the Beaker Complex, as defined by John C. Barrett, seen through their different expressions of use in ceramic form and ornamentation, architecture and landscape through time and space with special emphasis on the late Neolihtics in the South of England. The analytic vehicle "the reinforcing circle" is used as a new diffusion model suggested by Stuart Needham, and the analytic tool "incubation" is used to structure the process the Beaker-cultures may have used to reach cultural hegemony. Id est, that the Beaker-cultures socially <em>invites </em>already existing cultures<em>, offering </em>within family and trading<em> </em>the results of new technolo­gies. And/or, <em>occupy</em> <em>the space</em> and use the authority needed by re-writing the narrative as seen in the grave use and grave deposits. The use of a Beaker origin-ID is identified as a peaceful strategy to successfully implement and fullfill a process towards cultural hegemony in areas in Europe where the Beaker cultures presence over time have been identified.</p><p> </p> / Uppsatsen är inte paginerad.

In this scientific essay I have focus on parental work in preschool and the difficulties that might arise. The empirical part is based on two meetings with parents and both of them are about how to understand each other. These meetings are linked to literature and helps me research the term reflection. What am I reflecting and how do I reflect? I also explore the practical knowledge in my work and try to understand the role of the multicultural environment in this work. I try to se possibilites in cooperation at the preschool. With the essay I want to understand why it can be challenging to build trustworthy relations with the parents, which seems important, in order to make the children at the preschool feel safe. I am also interested in researching how the multicultural environment affects the intercultural standpoint of the preschool and what this could mean for my work. The end discussion shows that I am not satisfied to which extend the preschool teachers discuss the difficulties and possibilities of parenting cooperation. / I min vetenskapliga essä lägger jag fokus på föräldraarbetet i förskolan och de eventuella svårigheter som uppstår där. Empirin bygger på två möten med föräldrar, som båda handlar om att vi inte förstår varandra. Mötena kopplas till litteratur och med dess hjälp undersöker jag begreppet reflektion. Hur reflekterar jag och vad reflekterar jag över? Jag synar den praktiska kunskapen i mitt arbete och försöker förstå hur stor roll det spelar att jag arbetar i en mångkulturell miljö. Jag försöker se möjligheter i föräldrasamarbetet på förskolan. Med essäns hjälp vill jag förstå varför det kan vara svårt att skapa tillitsfulla relationer med föräldrar, vilka i sin tur gör att barnen på förskolan blir trygga. Jag är också intresserad av att ta reda på om förskolan, i den mångkulturella miljön, genomsyras av det interkulturella synsätt stadens förskoleplan föreskriver och vad detta i så fall kan innebära för mitt arbete. Slutdiskussionen visar att jag inte är tillfullo nöjd med i vilken utsträckning vi i förskolan diskuterar föräldrasamarbetets svårigheter och möjligheter.

År 2019 förstärktes Sveriges skollag och därmed förskolans uppdrag med att främja Sveriges nationella minoriteters språk och kulturer i förskolan (Skolverket, 2018a). Trots förstärkningen i skollagen framgår det i tidigare forskning att det förekommer kunskapsbrister i skolan, därmed även i förskolans verksamhet, kring Sveriges nationella minoriteters språk och kulturer (Rodell Olgaç, 2020). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om en del av svaret på kunskapsbristerna kan återspeglas i de diskurser som dominerar samhällsdebatten kring nationella minoriteters språk och kulturer i Sverige. En viktig plattform för skapandet och reflektionen av dessa diskurser är media (Fairclough, 1995). Studien har därför genomförts som en dokumentanalys, där fokuset har varit på mediediskurser som berör nationella minoriteters språk och kulturer. Analysen har sedan fortsatt med att undersöka på vilket sätt de framträdande mediediskurser potentiellt kan påverka förskolans pedagogiska verksamhet. Det insamlade materialet bestod av tidningsartiklar från tre av Sveriges största dagstidningar under år 2010- år 2022. För att identifiera och analysera mediediskurser har kritisk diskursanalys använts samt Faircloughs (1992; 2015) tredimensionella analysmodell. För att utforska hur dessa mediediskurser kan påverka förskolans pedagogiska verksamhet har även Nancy Frasers teori om social rättvisa tillämpats (Fraser, 2003; 2008; 2011). Resultaten av studien tyder på att mediematerialet som behandlar nationella minoriteter genomgående uttrycker bland annat en assimilerande och diskriminerande diskurs under hela den analyserade tidsperioden. En analys med utgångspunkt i Frasers (2003) teori om social rättvisa har resulterat i att dessa diskurser kan utgöra hinder för förskolans främjande av nationella minoriteters språk och kulturer. Den framträdande diskrimineringsdiskursen och assimileringsdiskursen kan i sin tur riskera att öka den kulturella dominansen på samhällelig nivå och förstärka en enspråkig norm där svenska språket och kulturen anses vara överordnat andra språk och kulturer, inklusive nationella minoriteters språk och kulturer. Dessa konsekvenser av diskurserna kan i sin tur riskera att negativt påverka förskolans pedagogiska arbete genom att politiska beslut om förskolans läroplansinnehåll inte prioriterar nationella minoriteters språk och kulturer samt att förskolans strävan mot en likvärdig förskola, där alla barn har rätt till sitt/sina språk, riskeras att motverkas. En slutsats som kan dras utifrån resultatet är att det är av stor vikt att förskolepersonal intar ett normkritiskt perspektiv för att bli medvetna om de normer och strukturer som hindrar främjandet av de nationella minoriteternas språk och kulturer i förskolan och på så sätt kunna arbeta för en mer socialt rättvis förskoleverksamhet.

Trots att Jesus är en av världens mest kända personer finns det ingen som vet hur han egentligen såg ut. Det finns inga bevarade bilder eller ögonvittnesbeskrivningar av hans yttre som kan dateras till den tid då personer som hade sett Jesus med egna ögon kan ha levt. Avsaknaden av samtida beskrivningar har möjligen bidragit till en större frihet för alla de konstnärer som avbildat honom. Många gånger verkar det som att konstnärer genom konsten framställer Jesus i sin egen avbild, eller i sin egen kulturs avbild. Förvånansvärt sällan avbildas han med tydliga judiska förtecken såsom kippa eller bönesjal. Själv har jag under lång tid undrat över detta, då vi alla vet att den historiske personen Jesus var judisk. Det var bland annat ur denna undran som idén till denna uppsats utvecklades. Jag ville veta mer om hur Jesus har avbildats i västerländsk tradition, varför han avbildades så och vilken funktion det kan ha fyllt. Därför valde jag att undersöka två av de mest spridda och inflytelserika framställningarna av Jesus från modern tid och västerländsk kultur - Light of the World av William Holman Hunt och Head of Christ av Warner Sallman.       Uppsatsens frågeställningar är: Vilka likheter och skillnader kan man se i Jesu fysiska skepnad i de båda konstnärernas avbildningar? Vad kan detta bero på eller vilka formativa faktorer påverkade deras Jesusbilder? Vad förmedlar deras konst socialt, kulturellt och religiöst?       Exempel på likheter är att båda tavlorna fick motta mycket kritik från sin tids kulturelit men blev mycket omtyckta av allmänheten. Båda tavlorna kritiserades för att visa en Jesus med “bristande maskulinitet”. Båda bilderna visar Jesus påklädd, vitklädd, vuxen, stark och frisk. Han avbildas oskadd, utan kors eller skador orsakade av korsfästelsen. Båda tavlorna visar Jesus med skägg och långt hår, Hunts Jesus har rödbrunt hår och Sallmans Jesus har mörkblont hår. Uppsatsen diskuterar de faktorer som likheterna och skillnaderna kan bero på och hur man kan tolka dessa.      En tydlig skillnad mellan de båda tavlorna är att Hunts framställning innehåller betydligt mer symbolik än Sallmans framställning. Eventuella orsaker till detta, exempelvis skillnader i de kristna traditioner konstnärerna kom ifrån samt vad konstnärerna vill säga om Jesu identitet,  diskuteras i uppsatsen. Somliga tolkar  bilderna som exempel på hur Jesus europeiserats i västerländsk konst. Hunts Jesus kan, exempelvis på grund av symboler som Aarons bröstplåt, ses som en framställning där konstnären velat inkorporera Jesu judiskhet i bilden och samtidigt visa honom som profet och präst.

Since its publication and first performance, Edward Albee’s Who’s Afraid of Virginia Woolf?, has often been interpreted with regard to the theme of truth and illusion. A less studied, but nonetheless important, aspect of the drama concerns its relation to C. P. Snow’s concept of the two cultures. In this essay, I argue for the convergence of these two discussions, resulting in an epistemological understanding of Albee. From this mode of interpretation, not only is a rejection of the two cultures noticed, but also a dramatic movement towards a third culture. Thus, Who’s Afraid of Virginia Woolf? is treated as an epistemological drama of ideas.

Det har idag blivit alltmer populärt att spåra sin aktivitet i syfte att förbättra och förenkla sin vardag och sitt liv. Genom att använda olika verktyg kan människor idag ge produkter och tjänster tillgång till deras data för att spåra deras aktivitet. Ett sådant verktyg är aktivitetsarmbandet och smartklockan. Med dessa kan användare bland annat mäta puls, antal steg och få sms- och samtalsnotifikationer. Armbanden och klockorna samlar därmed in data kring användarnas hälsa och aktivitet och på så sätt kan de visa statistik för användarna för att ge dem information om hur mycket - eller hur lite - de till exempel rör sig under en dag. Denna studie har fokuserat på hur användare upplever användningen av dessa armband och klockor och hur dessa verktyg påverkar deras motivation. Tillvägagångssättet för studien har varit en dagboksstudie kombinerat med kompletterande intervjuer. Genom denna metod har olika teman kunnat identifieras utifrån svaren som dagböckerna och intervjuerna har gett. Dessa teman är: aktivitetsspårning, funktionalitet, personlig utveckling, feedback och uppkoppling. Resultatet har visat att deltagarna i studien upplever i stort sett en motivation av att använda armbanden och klockorna, på så sätt att de uppmuntras att ta fler steg när de ser svart på vitt hur många steg de hittills har tagit. Resultatet pekar även på ett större engagemang hos deltagarna att hålla en koll på deras motion och hälsa, vilket armbanden och klockorna möjliggör. / It has become popular today to track one’s activity in order to improve and simplify one’s everyday life and well being. By using different tools you can today give products and services access to your data for them to track your activity, be it your movement or your phone activity logs. By giving them access to such you can in turn get information for example about how much - or how little - you exercise during a day. This study has focused on how users experience wearables and smart watches and how these tools influence their motivation. Through a diary study and interviews we have identified five themes: activity tracking, functionality, personal development, feedback and connection. The result of this study has shown that most of the participants of the study experience motivation to use the wearables and watches, partly because they can clearly see how many steps they have taken and how many steps they have left to reach their goal. The result also shows a higher commitment among the participants to track their activity and their health, which the wearables and smart watches enable them to do.

Eleverna inom Statens institutionsstyrelse (SiS) befinner sig i en speciell skolkontext. Det vanligast förekommande är att elever placeras på SiS utifrån lagen om vård av unga (LVU) och placeringen sker genom tvång (Karlsson &amp; Linde, 2021). Individens hela liv ska rymmas inom institutionen: fritid, behandling och skola (Enell et al., 2018). Inom verksamheten finns särskilda befogenheter där personalen har lagligt stöd att utföra åtgärder som innebär kontroll, disciplinering och uppfostran (Andersson Vogel, 2020). Skolinspektionen (2021) påtalar att flickor inom SiS har högre frånvaro och mår sämre än pojkar inom verksamheten. Granskningen som Skolinspektionen genomfört synliggör behovet av att möta flickornas behov och där tar vår studie avstamp. Studien utgick från en kvalitativ ansats och syftade till att få syn på flickors delaktighet inom SiS skolverksamheter. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med lärare för att undersöka hur de arbetar för att främja flickors delaktighet.   Framgångsfaktorer som identifierades kunde handla om gruppstorlek där elevantalet är begränsat vilket påverkar undervisningen såtillvida att lärare ges möjlighet att skapa en tillgänglig lärmiljö anpassad efter varje elev. Samarbete med behandlingsavdelningarna framgick som viktigt för att eleverna skulle uppleva trygghet, främja skolnärvaro och möjliggöra kontinuitet. Lärarnas förhållningssätt och bemötande framhölls som central för att eleverna skulle kunna utveckla en bättre skolidentitet.   Studiens resultat visar att vistelsetiden påverkar lärarnas möjligheter till att skapa förändring för elevens skolidentitet. Om vistelsetiden är kort blir förutsättningar att göra förändringar begränsade. Lärarna på SiS vittnar om vissa svårigheter med att erhålla adekvat dokumentation om eleven haft långvariga skolavbrott och senaste huvudman är svår att återfinna. Gemensamt för elevgruppen är en bakgrund i skolmisslyckanden, och dokumentation som återfinns är ofta kring olika åtgärder. Samverkan mellan SiS skolverksamhet, socialtjänsten och elevernas hemskola sker i olika stor omfattning och ser olika ut. Fungerande samverkan verkar gynnande för eleverna inom SiS skolverksamhet.    Några av slutsatserna som studien pekar på är att lärarna arbetar för att främja flickors delaktighet men att förutsättningarna ser olika ut. Det vi kunnat utläsa är att SiS skolverksamhet har genomfört och genomgår förändringsarbete med utgångspunkt i resultat av granskningar som Skolinspektionen, Statens institutionsstyrelse, Statskontoret och Inspektionen för vård och omsorg har genomfört. Utöver detta förekommer även projekt och utvecklingsarbete som görs inom SiS skolverksamheter. När vi ser till omfånget av forskningslitteraturen har SiS skolverksamhet en undanskymd roll jämfört med forskning som berör den vårdande delen av verksamheten. Vi kan dock se tendenser till att SiS som skolverksamhet tar allt större plats och framhålls mer inom litteratur, media, rapporter och inom den egna verksamheten. / The students at The National Board of Institutional Care, “Statens Institutionsstyrelse” (SiS) in Swedish, are in a peculiar school context. Students are most commonly placed at SiS based on compulsory care of children in accordance with Swedish act LVU (Karlsson &amp; Linde, 2021). The individual's entire life must be accommodated within the institution: free time, care and treatment and schooling (Enell et al., 2018). Within the special residential homes there are treatment facilities where the staff has legal support to carry out actions that involve control, discipline, and upbringing (Andersson Vogel, 2020). Girls at SiS have higher absence and greater discomfort than boys in the institution. The Swedish School Inspectorate's (2021) review highlights the demands to meet the girls' needs, which is where our study takes place. The study was based on a qualitative approach and aimed to gain insight into girls' participation at SiS school. The study was carried out through qualitative interviews with teachers to investigate how they work to promote girls' participation.   Group size, where there was a limited number of students, was a success factor that was identified, which affects teaching to the extent that teachers are given the opportunity to create one available learning environment adapted to each student. Another success factor was the cooperation with the care and treatment departments, as this would facilitate the students' feeling of security, promote school attendance, and enable continuity. Lastly, the teachers' approach and treatment were highlighted as central to students being able to develop a better school identity.   The results of the study show that the length of stay for the student affects the teachers' opportunities to create change for the student's school identity. If the length of stay is short, the opportunities to make changes become limited. The teachers at SiS testify to certain difficulties in obtaining adequate documentation about the student if she had long-term school breaks and the last school where they were placed is difficult to find. Common to the student group is a background in school failures, documentation which is found often relates to various action programmes. Collaboration between SiS school, social services and the student’s regular school takes place on a different scale and looks different. Working cooperatively in between these authorities seems beneficial to the students within SiS school.   Some of the conclusions from the study indicators are that the teachers work to promote girls' participation, but the conditions look different between the institutions. What we were able to conclude is that SiS schools involve development work based on the results of reviews that Health and Social Care Inspectorate, SiS, The School Inspectorate and The Swedish Agency for Public Management. In addition to this, there are also projects and development work within SiS school. For the range of the research literature, SiS school has been investigated less frequently compared to research that concerns the treatment part of the institution. However, we can see tendencies towards SiS as a school being mentioned more often and is emphasised more in literature, media, reports and within SiS own work.

This essay aims to investigate what discourses and what forms of exercise of power that can appear in the description of intercultural work in the book Interkulturellt arbete i förskolan med läroplanen som grund (2019) by Jonas Stier &amp; Bim Riddersporre. The entrance to the essay is a wonder about which discourses are actualized and whether they can be seen to contribute to the categorization of individuals being constructed and to norms being anchored on the basis of these categorizations. We also wonder how power relations emerge in relation to these discourses. Our research questions: 1. What discourses appear in the descriptions of intercultural work in the book Interkulturellt arbete i förskolan by Stier &amp; Riddersporre? 2. What forms of power can be seen in these discourses that appear in the intercultural work in the book by Stier &amp; Riddersporre?  The theoretical starting point for our analysis is discourse theory as it focuses on how the creation of discourses contributes to the design of different types of categorizations, power, and norms. This starting point becomes, when we analyze parts of Stier &amp; Riddersporre's book, relevant to how and what positions individuals are attributed through the language used by the authors and educators. In the analysis, we also use Foucault's forms of power to highlight how the text's description of intercultural work through various forms of power imputes other individuals to an identity through the construction of discourses on ethnicity, gender and religion. Our results show inequalities in positions of power through categorizations, norms and values and that it’s difficult to know what really characterizes intercultural work.

In archaeological research, the province of Uppland has often been viewed as the northern ‘periphery’ of the Nordic Bronze Age region. At the same time, many researchers have also emphasized the distinctive and ‘independent’ regional character of Uppland and northern Mälardalen. Throughout the twentieth century, Late Bronze Age contacts between Uppland and areas to the east – especially Finland, the Baltic countries and Russia – were much discussed and played an important role in the creation of Mälardalen as a distinctive Bronze Age region. This dissertation examines how images of the Late Bronze Age in the Mälardalen region, more specifically Uppland, have been formed from the late nineteenth century until today, and how views on eastern contacts have affected interpretations of Bronze Age Uppland. The study consists of three parts: 1) A critical discussion on political dimensions of archaeology and archaeological concepts of contact, interaction, similarity and difference, with a special focus on Bronze Age research. 2) A historical examination of representations of the Late Bronze Age in Mälardalen and Uppland, including a discussion about contacts with northern Sweden and a case study of Broby, a Late Bronze Age site near Uppsala. 3) An analysis of debates on contacts between Mälardalen and areas further to the east, through case studies of bronze axes, so-called Mälar celts and Ananino celts, ceramics and inhumation burials. In the analysis, special focus is placed on the Volga-Kama region in Russia and archaeological research in Russia and the Soviet Union. The study shows that discussions on contacts and interaction between ‘East’ and ‘West’ have, in many ways, been affected by the changing political situation during the twentieth and early twenty-first centuries. Knowledge about archaeological research in Russia and the Soviet Union has been very limited among archaeologists in Sweden. In order to further investigate the character and importance of eastern contacts during the Late Bronze Age, more collaboration and exchange between researchers in the different countries is needed. Furthermore, in order to better understand eastern contacts, it is also necessary to investigate in greater depth the relations between Mälardalen and northern Sweden.