Skönhetsideal är ett område som är aktuellt i dagens samhälle. Skönhet har genom alla tider haft en stor inverkan på framförallt kvinnor. Syftet med vår uppsats är att studera, förstå och förklara åtta unga kvinnors upplevelser och attityder till det rådande skönhetsidealet samt vad det är som påverkar kvinnorna till att de vill eller har genomgått skönhetsförändringar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i våra frågeställningar som är följande: (1) Hur upplever unga kvinnor det rådande skönhetsidealet? (2)Vad är drivkrafterna som gör att unga kvinnor genomgår skönhetsförändringar? Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade djupintervjuer med åtta unga kvinnor i Halmstad. Reflexivitet i det moderna samhället, objektifiering och intrycksstyrning, användes som teoretiska perspektiv. Dessa teorier är sociologiska analysverktyg som har använts för att förstå och förklara kvinnors attityder till det rådande skönhetsidealet. Resultatet visade att de unga kvinnornas upplevelser av det rådande skönhetsidealet innebar att man som kvinna ska vara ung, smal, vacker och vältränad. Dagens rådande skönhetsideal visade sig vara det ideal som ansågs vara mest hälsosamt, jämfört med tidigare skönhetsideal. De unga kvinnorna blev i största utsträckning inspirerade av sociala medier när det kommer till skönhet. Kvinnorna var positivt inställda till skönhetsoperationer och plastikkirurgi ansågs vara ett medel för att förbättra utseendet samt stärka kvinnors självkänsla samt självförtroende. / The beauty ideal constitutes a significant part of today's society. Beauty has throughout the time had a great impact on women in particular. The purpose of our paper is to study, understand and explain eight young women's experiences and attitudes towards society’s ideal of beauty, and what it is that makes them want to or go through beauty changes. The study has its starting point in our two questions: (1) How do young women experience the current beauty ideal? (2) What are the driving forces for young women to undergo beauty changes? This study, is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight young women in Halmstad. Our theoretical perspective used are reflexivity of modern society, objectification and impression management. These theories will be the sociological analysis tools in order to understand and explain women's attitudes to the current ideal of beauty. The results indicated that the young women's experiences of the current ideal of beauty meant that the women should be young, slim, beautiful and fit. Today's current ideal of beauty proved to be the ideal that was considered most healthy, comparing to previous beauty ideals. The young women were very inspired by social media when it comes to beauty. The women were positive about cosmetic surgery and plastic surgery was considered out to be a tool to improve the appearance and enhance women's self-esteem and self-confidence.

Att män tar sig friheter att ta på kvinnors kroppar, är en normaliserad handling inom krogkontexter och något som många kvinnor varit utsatta för. Syftet med denna studie är att undersöka hur mäns frihetstagande tar sig uttryck i en krogkontext och hur det i sin tur kan påverka kvinnor och vilken effekt det kan ha på könsroller i det offentliga rummet. Resultatet bygger på två observationer och sex semi-strukturerade intervjuer, som sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Objektifieringsteori som en del av genusteori och feministisk teori, socialkonstruktivism, symbolisk interaktionism samt tidigare forskning har legat till grund för tolkning och analys av materialet. Av resultatet framgår det att mäns frihetstagande tar sig uttryck i handlingar och ord som objektifierar kvinnor och upprätthåller den strukturella könsmaktsordningen. / <p>2018-01-19</p>

Jag har undersökt Birgitta Stenbergs självbiografiska roman Kärlek i Europa utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Protagonisten Birgitta reser ut i Europa för att bli författare. Parallellt med detta finns en stark önskan om att erövra makten över sin egen person och att bli till som subjekt. Subjektsformeringen kantas av könsförtryck och utsatthet. Men Birgitta följer inte någons mall för hur vägen till självöverskridande bör se ut – hon vet att dra nytta av sin underkastelse. Det gör hon genom att söka sig till männen för att samla erfarenhet och stoff till sina romaner. Med kvinnliga medel rör hon sig mot ett manligt mål: att greppa världen genom att välkomna allt den har att erbjuda. Hon styrs av en vilja att se allt, även det obehagliga. Det slutgiltiga målet är litteraturen, där hon själv tar makten över historien.

In this essay, we examine how three female superheroes in movies are portrayed and how that role has changed over time. We have chosen to examine Wonder woman, Supergirl and Black widow. The time period exanimated was a period between 1974 and 2020. The time period was chosen by availability to material from real feature movies and TV series. The purpose of the essay is to investigate whether there are any general differences in how female superheroes have been portrayed in movies and in TV series during the specified time period. What we examine is whether they have been sexualized, both in appearance and personality. We selected a goal-oriented selection that has been made of the movies and TV series we examined. Our findings indicate that the portrayal of these female super heroes has over time changed by increasing the depth of emotions. Our first analysis showed that the first portrayal did not include emotions but later on in the new movies and TV series we can find that the heroes have a more emotional story line and character. In the first movies and TV series, the superheroes do not encounter any major problems other than having to save the world, in the 2010s the storyline goes in to more depth and they face difficulties in managing their superpowers or having to deal with their past. The category of superpowers has not changed among the characters if we ignore Wonder woman. Clothes are from the beginning something that sexualized the characters and does not change over time, however, the sexualization of the superheroes' clothes is questioned in the later movies and TV series. We can also see a pattern of the female characters having feminine traits. The portrayal of a female as tender and maternal has over time not changed but there is a change over time in giving female characters’ other traits like aggression.

The purpose of this analysis is to shed some light on the norms that specific websites can communicate to their visitors and customers. In this study we chose to analyse the websites Caliroots and Care of Carl. These two websites were chosen due to their main target group, which in this case is men. These two websites are also two of the biggest online clothing retailers in Sweden that sells these specific types of clothes. This study is based on semiotic analysis, affordances and previous research on gender, masculinity, objectification as well as norms and stereotypes. In this study we analysed the websites, their content and structure in order to get the whole picture of which elements are communicating norms and stereotypes, as well as how these norms and stereotypes are portrayed  on the websites.  The result of this study showed that the websites, despite their differences, had several masculine norms and stereotypes in common. These norms were for the most part one specific out of our chosen analytic themes, namely prestige and ambition, though the rest of our themes were also an important aspect to take into consideration, since they showed how the websites differed from one another.  The result of this analysis has been used in the making of another alternative draft of a website with the same purpose of selling mens clothing. In this new alternative design we aim to not communicate the same type of norms and stereotypes that in some cases can be considered toxic and harmful, but instead convey alternative norms that can hopefully communicate joy, belonging and fellowship.

Syftet med studien är att undersöka hur framställningen av femininitet och sexualitet hos unga tjejer porträtteras och hur denna porträttering kan kopplas till myter i samhället gällande femininitet och sexualitet. Detta med utgångspunkt i frågeställningarna: ”Vilka myter om unga tjejers femininitet och sexualitet framträder i filmen Snyggingar utifrån huvudkaraktären Amy?” och ”Hur iscensätts dessa myter i filmen och vilka betydelser får det för hur unga tjejers femininitet och sexualitet porträtteras?”. Studien kommer att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska ramverk består av begrepp inom den feministiska teorin vilka är objektifieringsteorin, Lolita, den manliga blicken och den kvinnliga blicken. Ramverket består dessutom av semiotiska analysverktyg som bland annat denotation, konnotation och myt. Den semiotiska och kvalitativa innehållsanalysen utfördes på totalt fyra scener från filmen Snyggingar från 2020.    Resultatet visade att filmens porträttering av karaktärerna, kameravinklarna, mise–en–scéne och hyperboler används som verktyg för att belysa problematiken kring objektifiering och sexualisering av unga tjejer. Filmen åskådliggör utifrån framställningen av karaktärerna även de krav och förväntningar som ställs på unga tjejer utifrån samhällets normer och värderingar. Amy porträtteras med en nästintill konstant strävan efter att nå den kvinnliga femininiteten och sexualiteten men hennes barnsliga beteende återspeglas även till viss del.

Sociala medier är ett fenomen som växer världen över och är något som de flesta unga använder dagligen. Genom att använda olika plattformar dagligen medföljer positiva och negativa konsekvenser, bland annat att påverkas av det man exponeras för på olika sätt. Kvinnoobjektifiering på sociala medier är ett ämne som uppmärksammats mer på senare år och kan anses vara problematiskt, men det är svårt att säga var gränsen går för vad som är acceptabelt. Denna studie syftar därför till att undersöka hur unga män förhåller sig till kvinnoobjektifiering på sociala medier, vad de anser vara acceptabelt och inte, samt hur de kan påverkas av materialet. Forskningsfrågorna har besvarats med hjälp av intervjuer, teorier inom bildanalys, tematisk analys och stöd i form av litteratur som använts för att analysera materialet. Studien har en kvalitativ ansats och undersökningen är genomförd med sex semistrukturerade intervjuer med unga män i åldrarna 20-25 år. En enkät som inledande studie har legat till grund för arbetet och haft inflytande på studiens syfte samt intervjuerna. En tematisk analys av kvalitativa intervjuer påvisar unga mäns syn på kvinnoobjektifierande material i sociala medier och hur de förhåller sig till det: unga män anser det vara nedvärderande och förminskande men finner ett dilemma i censurering av materialet. Vissa tror att censur på sociala medier är en bra lösning, när andra tvivlar på att det skulle lösa problemet och istället inskränka på yttrandefriheten. Analys av litteratur påvisar att kvinnoobjektifiering på sociala medier kan påverka unga män på olika sätt. Ett av dessa sätt är att de kan få en sämre kvinnosyn och normalisera ett kvinnoobjektifierande beteende, vilket kan leda till negativa konsekvenser för både kvinnor och män. Slutsatsen är att negativa konsekvenser förekommer av materialet och att censur skulle kunna motverka dem - om sociala medier är villiga att prioritera det. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga kvinnliga musiker beskriver användandet av sociala medier för att ta makten över sina musikkarriärer och vilka taktiker de kan tänkas använda i representationen av sig själva. Frågeställningarna som diskuteras är; vilka taktiker använder unga kvinnliga musiker sig av på sociala medier? Vilken betydelse har musikbranschens könsstrukturer på representationen online? På vilket sätt förändras kvinnornas taktiker beroende på musikgenre? För att besvara syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer gjorts med fem unga kvinnliga musiker. Den teoretiska ingången är feministisk och är indelad i tre perspektiv; musik, onlinenärvaro och som kvinna, den kulturella diamanten har använts som ett analysverktyg. Resultatet av studien visar att musikbranschen och dess könsstrukturer har stor inverkan på hur de unga kvinnorna väljer att representera sig. De strukturer som länge funnits i branschen har fortfarande en betydande roll trots att musikbranschen har förändrats med internet och sociala medier. Kvinnorna måste ta hänsyn till hur de vill uppfattas av lyssnare, men också av följare på Instagram. Detta sker genom liknande taktiker som andra kvinnor använder sig av eller genom att använda sig av normativt maskulin representation. Kvinnorna använder sig inte bara av en viss typ av taktik utan påverkas mycket beroende på om de reflekterar över sin sociala värld online eller offline, och detta är ofta knutet till varandra. Det tycks även finnas en medvetenhet hos kvinnorna att en sexuellt objektifierande taktik kan fungera för att nå ut med sin musik och ta makten över sina musikkarriärer. Det är också vanligt att använda sig av normativt maskulint förhållningssätt och attribut. Valet av taktik påverkas av genre, men att de främst påverkas av hur de ser sig själva som musiker som kulturellt objekt. Ser man sig själv som enbart musiker, vill man inte använda sig av taktiker som den sexiga bruden (Melin, 2015). Unga kvinnor får förhålla sig till att de är annorlunda än den rådande normen i musikbranschen och får därmed använda sig av taktiker på sociala medier som möjliggör en musikkarriär. / The aim of this study is to understand how young female musicians describe their use of social media in order to claim power of their music carriers and what tactics they may use in representation of themselves. The research questions discussed are; which tactics use young female musicians on social media? What affect does the gender structures in the music industries have on the representation online? In what way does womens tactics depend on the music genre? Qualitative interviews have been made with five young female musicians to be able to answer the questions. The theoretical point of departure of this study is feministic and is divided in to three thematical parts; music, online presence and as a woman. The cultural diamond is used as an analytical tool. The result of this study shows that the music industry and its gender structures have a great impact on the young female musicians way of representing themselves online. The former structures of the industry has still a considerable role, even though the music industry has changed with internet and social media. The young females need to considerate how they want to be perceived by listeners, but also the by followers on Instagram. This happens with tactics similar to what other women use or through normative masculine representation. The women use not only one type of tactics,but are affected depending upon how they reflect over there social world, online or offline, and this is often tied to each other. It may seem that the young female musicians are aware that sexual objectified tactics may work to spread the music and take the power over their music career. But it is also common to use normative masculine attitudes and attributes. The choice of tactics is affected by genre but is mostly depending on how the females sees upon themselves as musicians as cultural objects. If the women sees themselves as solely musicians, then the tactic such as “the sexy chick” (Melin, 2015) is not used. Young women have to relate themselves as different from the prevailing norm in the music industry and therefor they need to use tactics on social media that enables a music career.

The purpose of this study was to create a deeper understanding of the identity and self-image of female Swedish emigrants of the 1880s-1920s with the help of preserved personal objects by answering the following questions with a microhistory approach: What significance did material objects have for the identity formulation of female Swedish emigrants in healthcare in America? And, What do the material objects tell us about the identity, self-image and experience of these unmarried female Swedish-American emigrants? To answer the questions material sources have been examined with the use of Wilhelm Dilthey's hermeneutic method of interpretation. A method where historical understanding is viewed as essential for our ability to interpret historical meaning. And with the use of material culture theory, grounded in the theoretical concepts of objectification, consumption and performativity resulted in the following conclusions: The material objects had meaning in the identity formulation in such a way that they helped the women in this study to create and interpret their identities in relation to their material surroundings, the ideals of the time, their professional status and professional role. With clothes, personal items and documents, they created their identities according to the ideals of the time in relation to their professional status and professional role. The material objects have a lot to tell about the identities, self-images and experiences of the female Swedish American emigrants and about how they created a sense of belonging and a place for themselves in their new life. Through the material objects they use to portray their identity, they demonstrate their disposable income and legitimize and confirm their social, personal and professional success and status. Above all, the source material tells about the importance of their professional identity in shaping their identity and self-image, something that is reinforced in their expression over the years. Based on how they stage and create the image of themselves as successful, independent and with high professional status, we can also understand that this was a large part of their self-image.

Syftet med uppsatsen är övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhället kommit att påverka synen på konstens och kulturens värde, vilket rört sig från det ursprungliga rituella värdet till dagens ekonomiska bytesvärde. Den undersöker även hur detta kom att påverka synen på människan som subjekt, då det inte enbart är det tekniska som innebär en mekanisering utan även samhällssystemet i sig. För att utröna på vilket sätt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, då mekaniseringen ännu var tämligen ny, utgår analysen från romanen Kameran går (1915) av Luigi Pirandello vari han låter filmvärlden representera hela den framväxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran går mot bakgrund av den därefter framväxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rådde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framställda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slående likhet gått att skönja som tyder på att dessa idéer om bland annat naturbehärskning, objektifiering, värdeförlust och kulturindustrin är tydliga redan i mekaniseringens början. De maskiner som skapas för att vara till hjälp tar istället över produktionen och både människan och konsten objektifieras. Eftersom Kameran går är skriven av en dramatiker som står mellan den allvarliga konstens scen, teatern, och den roande kulturindustrin i form av den framväxande filmindustrin ger analysen även en mer subjektiv upplevelse av denna utveckling och därmed en intressant vinkel på konstens betydelse i samhället.