Every day readers of magazines receive advice on how their life is expected to be. Magazines write about what to wear, who you should be dating and where you should work. People are social beings and are affected on what they read, hear and see. In that way media is one of the main channels which defines people and draws examples on for example how a "normal" woman should be. This essay dealt with several questions: how women are described in Swedish women magazine Cosmopolitan and men ́s magazine Slitz and how they are differ from each other. The possible consequences of the way magazines write about women have on the society as a whole were also discussed. The theoretical framework included Judith Butler’s theories about gender and language. Gauntlett theories were used as an implement to analyze the relationship between media and the identity. As a resource for this study both Anja Hirdman’s and Pia Höök’s studies were also used. The main findings of this essay are that the descriptions of women differ between Slitz and Cosmopolitan. In Slitz women are objectified and their role is to please and obey the will of men. Women are defined by their looks. Also in Cosmopolitans message an obvious double standard could be found. On one hand women were described as independent and powerful but on the other as dependant on their look and men. Women were described as always striving for perfection and through the instructions from Cosmopolitan they could reach that. The findings of the study are relevant and significant because not only do the readers get affected, but others who do not read these magazines are also influenced by the use of the same language as in the magazines in their everyday lives. In that way the discourses on women do not just stay on the pages of the magazines.

Den här studien ämnar undersöka om sminkvarumärket CAIA Cosmetics fortsätter att stereotypisera, objektifiera och sexualisera kivnnor i sin reklam efter att de fällts för objektifierande och sexualiserande reklam tre gånger under 2019. I de analyserande reklambilderna undersöker jag om Bianca Ingrosso som frontperson för CAIA bidrar med och upprätthåller en könsstereotypisk bild av kvinnor och om det förekommer ett objektifierande och sexualiserande i de nya sommarkampanjerna från juni och juli 2021.  Resultatet visar att nästan alla bilderna hade tydliga stereotypiska inslag och hade sensuella intryck. Dock var bara två bilder av den förföriska karaktären. Det har därför inte gått att tyda några sexualiserande inslag i dessa bilder, men ett objektifierande finns i flera utav bilderna.

Covid-19 är en pågående världsomfattande pandemi som belastar sjukvården enormt. Intensivvården är ett verksamhetsområde som drabbats hårt. Upplevelsen av pandemin har varit ”tuff” och många intensivvårdssjuksköterskor är utarbetade. Trots att fler studerar upplevelsen av att vårda patienter med covid-19 på en intensivvårdsavdelning finns sparsamt med forskning publicerad som belyser utmaningen att vårda under rådande omständigheter. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka upplevelsen av att vårda patienter med covid-19 på en intensivvårdsavdelning. Sex intervjuer har genomförts med intensivvårdssjuksköterskor. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Elo och Kyngäs. Resultatet redovisas i fem kategorier: att bära ett extra tungt ansvar, att utföra ett viktigt uppdrag tillsammans, att möta det okända, att hantera en extrem arbetsmiljö samt att möta en avhumaniserad vård.

Temat för detta kandidatarbete är sexualisering av kvinnor i reklam. Reklam har idag en maktfull roll i samhället och återspeglar ideal samt stereotyper. Kvinnor har länge sexualiserats och objektifierats i reklam och idag är denna porträttering så vanligt förekommande att vi knappt reagerar när vi ser den. Syftet med denna undersökning är att väcka en diskussion kring sexualisering i media, visa på konsekvenserna och söka svar på frågan: vilka visuella egenskaper bildar en problematisk porträttering? Detta för att kunna ge ökad förståelse för hur bilden konstrueras. I undersökningen används Kritisk design som metod vid skapandet av gestaltningen. Gestaltningen som presenteras är tänkt att ifrågasätta existerande sexualiserande reklam samt visa alternativa sätt att porträttera kvinnor på. Undersökningens resultat visar olika visuella egenskaper som kan skapa en sexualiserande bild, egenskaper som exempelvis kroppshållning, posering, placering, nakenhet och retuschering.

Expansive campaigns followed each other in the 2010s – #EverydaySexism, No More Page 3 and #Metoo. The latter movement had a major impact in October 2017 in connection with Alyssa Milano's tweet in which she called on women who had fallen victim to sexual harassment or abuse to respond to "MeToo". The movement gained great expansion internationally and a huge debate about sexual abuse and gender-based power structures took off. This study aims to examine, from a gender perspective, how this movement potentially affected gendered norms and ideals for Sweden's largest fashion magazine for men and women. To answer the set of research questions employed in the study, a quantitative content analysis is applied as a method to identify normative visual ideals and beauty standards. A semiotic image analysis is then applied to further study how gender portrayal takes place before Metoo compared to after the spread of the movement, as well as which similarities and differences can be discerned between the sexes. The study's material consists of the covers of Sweden's largest fashion magazines for men and women - Café Magazine and Elle Sverige during the time period 2012-2022. Theoretical starting points for the study are partly gender theories, including masculinity and feminism, partly previous research related to newspapers. The results showed, among other things, that the majority of the covers portray men and women in line with feminine and masculine ideals, both before and after Metoo. Also that women are more likely than men to expose skin and are portrayed in a passive engagement. The result also showed an increase in the representation of curvy body shapes for both men and women after Metoo. / Expansionskraftiga kampanjer avlöste varandra under 2010-talet – #EverydaySexism, No More Page 3 och #Metoo. Den sistnämnda rörelsen fick sitt stora genomslag i oktober 2017 i samband med Alyssa Milanos tweet där hon uppmanade kvinnor som fallit offer för sexuella trakasserier eller övergrepp att svara ’’Metoo’’. Rörelsen fick stor expansion internationellt och en enorm debatt om sexuella övergrepp och könsbaserade maktstrukturer tog fart. Denna studie syftar till att ur ett genusperspektiv, undersöka hur Metoorörelsen potentiellt påverkat könsbundna normer och ideal för Sveriges största modemagasin för män och kvinnor. För att besvara undersökningens frågeställningar tillämpas en kvantitativ innehållsanalys som metod för att identifiera normativa visuella ideal och skönhetsnorm. Därefter appliceras en semiotisk bildanalys för att vidare studera på vilket sätt könsportättering sker innan Metoo jämfört med efter rörelsens utbredning, samt vilka likheter och skillnader som kan urskiljas mellan könen. Studiens material utgörs av omslagen för Sveriges största modemagasin för män och kvinnor – Café Magazine och Elle Sverige under tidsperioden 2012-2022. Teoretiska utgångspunkter för studien är dels genusteorier, innefattande maskulinitet och feminism, dels tidigare forskning relaterat till tidningar. Resultatet visade bland annat att majoriteten av omslagen porträtterar män och kvinnor i linje med feminina och maskulina ideal, såväl före som efter Metoo. Även att kvinnor är mer benägna än män att exponera hud samt framställas i ett passivt engagemang. Resultatet visade också en ökning av kurviga kroppformers representation för både män och kvinnor efter Metoo.

I denna studie beskrivs och diskuteras diskursiva förändringar i nya matematiklärares undervisning för att utveckla beskrivningen av matematiklärares lärande. Lärare har en säregen relation till kunskap och lärande eftersom att lärare behöver både ämneskunskaper och kunskaper om elever och undervisning för att undervisa. Matematiklärare behöver särskilt kunskaper om olika realiseringar av matematiskt innehåll eftersom att lärande i matematik enligt ramverket kommognition kan definieras som olika diskursiva förändringar och en abstraktion av matematisk kommunikation. I denna studie beskrivs och diskuteras därför lärares realiseringar över tid för att beskriva lärares lärande om undervisningens realiseringar. Studiens syfte är att diskutera nyligen examinerade matematiklärares undervisning i helklass om realiseringar under deras tre första år som lärare eftersom att tidigare studier identifierat att nya matematiklärare möter utmaningar i deras kommunikation och ämneskunskaper. Studien använder en longitudinell fallstudiedesign och studerar med realiseringsträd två matematiklärares undervisning under deras tre första år som lärare. I studien kodades realiseringsträd för åtta respektive tio lektioner med lärarna under deras tre respektive fyra första år som lärare. Realiseringsträden över lärarnas undervisning indikerar att undervisningen förändrades till att innehålla fler och en ökad variation av realiseringar. Studien kan vara relevant för forskare, lärarutbildare och lärare som är intresserade av förändringar i undervisningens matematiska potential eftersom att resultatet indikerar att lärare utvecklar en större repertoar av realiseringar och att deras undervisning därmed får en större matematisk potential.

Syftet med studien var att undersöka hur objektifiering och postfeministisk diskurs visar sig i musikvideor av två sverigebaserade inflytelserika kvinnliga popartister: Veronica Maggio och Miriam Bryant. Materialet som analyserats är en musikvideo av vardera kvinnlig artist. Det teoretiska ramverket består av objektifieringsteori, postfeministisk teori och populär feminism. De valda teorierna har bidragit med förståelse till hur fenomenen visar sig i musikvideorna. Studien utgick från en komparativt kvalitativ metod tillsammans med den multimodala kritiska diskursanalysen (MCDA). MCDA:s verktyg har identifierat de visuella och lexikala valen som gjorts. Valen visade på hur artisterna och musikvideorna förhöll sig till objektifiering och postfeministisk diskurs och om de upprätthöll dessa fenomen. Resultatet visade att både Bryant och Maggios låttexter hade en avsaknad av sexuellt innehåll, men trots det återfanns det anspelning på sex i det visuella innehållet. Postfeministiska inslag förekom och artisterna vill framstå som starka och självständiga och inneha kontroll över sina egna kroppar, samtidigt som det framkom att det inte alltid är fallet. Deras musikvideor upprätthöll objektifiering och sexuell objektifiering av kvinnor. Slutsatsen av studien var att Maggio och Bryant agerade utefter det som beskrivs av postfeminism och populärfeminism som problematiskt, då kvinnors kontroll över sig själva baseras på deras kropp och utseende tillsammans med deras agerande. Vidare forskning som lades fram som förslag var att studera svenska kvinnliga artister på den internationella marknaden för att se om det finns någon skillnad där i objektifiering och hur den postfeministiska diskursen uttrycker sig.

This study intends to gain understanding of how mothers in the two first years postpartum feel about and relate themselves to the ideal of thinness. The empirical material is based on new mothers’ perceptions and experiences. The data is collected through a qualitative method based on interviews.   The study is interpreted by a social constructive perspective and the theoretical framework has been objectification theory and Connell’s theory of gender. Some of the theoretical concepts we have used to understand the mothers’ experiences are “norms”, “normative femininity” and “social stigma”. We also have used the thematic concept “the social body”, which is an understanding of the body as a carrier of social meaning   The results of the study show that new mothers have a problematic relation to their own bodies. This problematic approach to the body arises from the constant presence of the ideal of thinness and comments from the surroundings, as the norms of interpersonal relationships are modified during pregnancy and the postpartum period. The bodies of the new mothers become objectified by the comments from the surroundings and their bodies are therefore under social control.   The ideal of thinness has a big impact on the new mothers’ body perception. We have therefore identified four strategies that the mothers use to manage the ideal: 1. With the help of clothes the new mothers precede the social pressure that the ideal of thinness generates by concealing their bodies that they experience does not comply with the ideal; 2. The new mothers adapt their bodies to the ideal by physical exercise; 3. The new mothers adapt their bodies to the ideal by diet; 4. The new mothers use cognitive strategies to feel more at ease with their postpartum bodies, by thinking kind thoughts about themselves and their own bodies.

Fokus ligger på modeinriktad reklam som analyseras enligt utvalda kriterier, vilket placerar studien inom ramarna för textilt management. Studien avser att introducera läsaren till ämnet genom att ge en bakgrund till det valda ämnet och att motivera relevansen av studien. Därefter leder problemformuleringen fram till en presentation av syftet och forskningsfrågorna i denna studie. Studiens syfte är att beskriva och undersöka hur kvinnors porträttering som sexobjekt i lyxvarumärkens modereklam påverkar konsumentens attityd till dessa varumärken. Även skillnader mellan påverkan på manliga och kvinnliga konsumenter undersöktes inom ramen för studien. För att samla in det empiriska materialet användes bildanalys och en online-enkät-undersökning. Bildanalysen bestod av fem olika reklambilder från fem olika lyxvarumärken som sedan analyserades utifrån valda kriterier för att betygsätta hur sexualiserade de var. Online-enkäten baserades sedan på dessa reklambilder och frågor om varumärken utformades med inspiration från tidigare forskning. Urvalet bestod av konsumenter av kläder i Sverige, ett stratifierat slumpmässigt urval som kombinerades med snöbollsurval. Studiens resultat pekar på att de övergripande svaren sammantaget är att sexualiserande reklam påverkar konsumenten negativt och gör så att denne får en sämre bild av varumärket och ändrar sina köpvanor för det aktuella varumärket. Dock kommer studien fram till att det ändå är förvånansvärt många konsumenter som ändå inte bryr sig om att ett varumärke använder sig av sexualiserande reklam. De skillnader som framkom mellan män och kvinnor är att kvinnor verkar vara mer medvetna om sexualisering i reklam än män och det är betydligt fler kvinnor än män som anger att de ämnar ändra sitt beteende så att den motsvarar deras attityd mot ett varumärke. För vidare forskning rekommenderar vi att undersöka problemet ur ett företagsperspektiv, för att förstå hur de varumärken som använder sig av den här typen av reklam tänker. / The focus of the study is fashion oriented advertising that has been analysed according to chosen criteria, which puts the study within the frames of textile management. The study aims to introduce the reader and give a background to the subject of choice by motivating the relevance of the study. Thereafter the problem formulation leads to a presentation of the purpose and research questions of the study. The purpose of the study is to describe and examine how women's portrayal as sex objects in luxury brand advertising affects consumers attitude toward a brand. Also differences between effects on men and women were examined. To gather the empirical findings we used an image analysis method and and an online-survey. The image analysis was made up of five different advertising images from luxury brands, that were later analysed with chosen criteria to grade an image based on how sexualised it was. The online-survey was based on these analyzed images, thereafter questions about brands were formed with inspiration from earlier studies. The sample was made up by Swedish clothing consumers, a stratified random sampling that we combined with snowball sampling. The findings of the study points to a majority of the participants being negatively affected by sexualised advertising. Which makes the consumers attitude toward a brand negative and changes their buying habits. Although the study also find that there are surprisingly many consumers who will continue buying products from a brand that use sexualised advertising, even though the consumers claim to have been negatively influenced. The differences that were found between men and women were that women seem to be more aware of sexualised advertising than men, and that there are far more women who intend to change their buying behavior to match their attitude toward a brand. A much larger portion of men answered that sexualised advertising do not affect their perception of the brand, compared to women. Although some of the respondents, both genders, are willing to continue buying from the brands that affected them negatively. For further research we suggest to examine this topic from a corporate perspective to understand how the companies that use this type of sexalized advertising are thinking.

This essay set out to propose a problematic interpretation of the socio-cultural perspective on learning. Its purpose is to show how the socio-cultural perspective on learning defines the concept of knowledge in an incomplete way. The aim becomes then that of giving a more comprehensive description of this concept, and, to this end, to construct a new, broader pedagogic discourse. The investigation starts with a deconstructive analysis of Roger Säljö’s socio-cultural text in order to point out the incompleteness of the concept of knowledge. The constructive part of the analysis proceeds using Heidegger’s and Sartre’s philosophical theories which take a general approach on human learning and on human knowledge as dependent on intuition. A dichotomy of two new concepts related to knowledge is thus defined: how-knowledge and why-knowledge. This reconceptualisation of the concept of knowledge allows a reinterpretation of any act of knowledge in a structural way. Hence any act of knowledge includes a moment (a) which defines the initial contextual (conceptual or practical) situation; a moment (b) which represents an algorithm, a procedure, or a theory; and a moment (c) which represents the result of the act, and is the direct application of knowledge as a finalized entity. Knowledge inbuilt in (a) and (c) is characterized as how-knowledge, while that in (b) is characterized as why-knowledge. In a learning situation a focus on how-knowledge implies finality and objectification of students. Conversely, why-knowledge implies students becoming subjects of their own learning.