Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna som drabbar kvinnor. Till följd av de senaste årens forskningsframsteg som gjorts inom cancervården överlever fler kvinnor sin bröstcancerdiagnos. Att genomgå en bröstcancerbehandling och allt vad det innebär är dock fortfarande något som påverkar den cancerdrabbade individen både fysiskt, psykisk och emotionellt. Förutom primär behandling med kirurgi kan behandlingen behöva kompletteras med strålbehandling, cytostatika och/eller hormonell behandling. Syftet är att studera hur kvinnor som behandlats för bröstcancer upplever sin kropp och självkänsla efter avslutad cancerbehandling. För att bättre förstå hur kvinnor upplever detta är det viktigt att undersöka ämnet för att kunna stötta dem i deras nya liv som “cancerfria”. Modellen som valdes till arbetet var en litteraturstudie enligt Axelsson där nio artiklar analyserades. Resultatet visar på vilka sätt kvinnorna upplever sina kroppar i efterförloppet av sin cancersjukdom. Även hur deras självkänsla fluktuerar och försämrats påvisas. Likväl som negativa tankar och upplevelser kunde acceptans samt kampen för att komma tillfreds med sitt nya förändrade jag återfinnas i forskningen. Det som genomsyrar resultatet är hur självkänslan och kroppsbilden starkt hör ihop. Andra människor likväl som samhället i stort influerar hur kvinnorna upplever sig själva utöver deras egen åsikt om sin kropp. Att återgå till sitt vanliga jag efter den resa som en cancerbehandling innebär är svårt, men med tiden växer kvinnorna, kanske inte i, men med sin nya kropp. Vårt resultat visar på att kvinnorna även efter sin ”friskförklaring” behöver stöttning för att kunna finna acceptans för sin egen kropp och återbygga självkänsla. Sjuksköterskans och andra canceröverlevares närvaro i återhämtningsprocessen är viktig för att känna stöttning och trygghet.

No description available.

No description available.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste orsaken till dödlighet i cancer hos kvinnor. Framsteg inom diagnostik- och behandlingsmetoder har resulterat i bättre överlevnad varför allt fler lever med följderna av sin cancerbehandling. Standardbehandling vid bröstcancer är i första hand kirurgi och genomförs vanligtvis i kombination med adjuvant behandling. Bröstcancerbehandling kan resultera i stora förändringar av en persons kroppsbild. Kroppsbild innebär en uppfattning och upplevelse av den egna kroppen samt sätt att uppfatta och hantera den fysiska och sociala verkligheten. I det moderna samhället ses bröstet som markör för den vuxna fertila kvinnan och förknippas med kvinnlig identitet och sexualitet. Det medicinska synsättet hjälper oss inte förstå upplevelsen av att leva med en sjukdom. Det är först när man ser människan utifrån ett holistiskt perspektiv som upplevelsen kan förstås och ges mening. Vid vård av kvinnor med bröstcancer måste därför sjuksköterskan uppmärksamma och ta hänsyn till de emotionella aspekter bröstcancer kan medföra. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors kroppsbild efter bröstcancerrelaterad mastektomi vid adjuvant behandling. Metod En litteraturbaserad studie har genomförts. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Totalt inkluderades 16 artiklar varav en genom manuell sökning. Resultat Kvinnor som genomgått mastektomi beskrev en förändrad kroppsbild som ledde till negativa tankar och känslor om kroppen i allmänhet och bröstet i synnerhet. Bland annat uttrycktes en rädsla för sina ärr. Att möta sin spegelbild var en smärtsam upplevelse och kroppen beskrevs som tjock, ful, skallig eller vanställd. Kvinnorna tänkte inte på det förlorade bröstet när de bar kläder men blev medvetna om bröstet när de klädde av sig. Kvinnligheten försvann med bröstet och det uppstod ett behov av att omdefiniera sig själv och anpassa sig till avsaknaden av sitt bröst. Kvinnorna konfronterades med rådande ideal och normer och beskrev andra människors reaktioner som betydelsefulla. Slutsats Bröstcancerrelaterad mastektomi leder till individuella negativa förändringar av kvinnors kroppsbild. Upplevelsen av att känna sig stympad, främmande för sin egen kropp, skev och mindre hel beskrivs. Svårighet att möta sin egen spegelbild samt att ärren till följd av mastektomi orsakade många känslor, däribland rädsla. Bröstet förknippas tydligt med kvinnlig identitet och moderskap varför den förändrade kroppsbilden efter mastektomi kan påverka kvinnlighet och identitet. Vidare har rådande ideal och normer i samhället stark påverkan på kvinnor vilket kan leda till stigmatisering. Personer med bättre kroppsbild har en starkare tro på sin förmåga att klara av sjukdomen och dess behandling.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste typen av cancer hos kvinnor där mastektomi är den vanligaste behandlingsmetoden för icke spridd bröstcancer. Ingreppet innebär att delar eller hela bröstet som drabbats av cancer avlägsnas och skapar en stor påverkan på kvinnan och hennes kropp, både till utseende och funktion. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av sin kroppssyn efter mastektomi.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats innehållande vetenskapliga kvalitativa studier. Dessa studier fanns i databaserna PubMed, CINAHL, PsycInfo och Scopus. För att säkerställa en hög kvalitet granskades samtliga tio artiklar genom en kvalitetsgranskningsmall. Resultatanalysen gjordes med hjälp av Popenoe et al. analysmetod. Resultat: Resultatet presenteras i sex kategorier: Att inte vara nöjd med sitt utseende, Förlust av kvinnlighet och skam, Sorg, Negativ kroppsuppfattning relaterat till samhället, Distansering och Hanterbarhet. Dessa kategorier beskriver de upplevelser av kroppssynen kvinnorna hade efter genomfört ingrepp. Slutsats: De flesta kvinnorna hade en negativ syn gentemot sina kroppar efter mastektomi medan ett fåtal hade en mer positiv upplevelse. Upplevelserna konstaterades vara väldigt olika och individuella mellan deltagarna. Behov av personcentrerat stöd från sjuksköterska behövs för att möjliggöra känslan av meningsfullhet efter ingreppet samt stöttning i förberedelserna innan.

<p>I Sverige lever idag cirka 20 000 individer med en stomi. Stomin kan påverka många aspekter av individens liv, vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse om. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att individer kunde drabbas av problem efter stomioperationen. Upplevelserna av att leva med en stomi var dock olika för alla individer. Det var vanligt att individer upplevde en förändrad kroppsbild, vilket kunde vara svårt att hantera. Ett orosmoment var även rädslan för läckage och gaser från stomin. Problem relaterade till sexualiteten var upplevelsen av minskad attraktivitet samt oro för vad partnern skulle tycka om stomin. Det sociala stödet från familj och vänner var en viktig del för att lättare kunna anpassa sig till livet med en stomi. Fortsatt forskning bör vara kvalitativ, för att ytterligare kunna utforska individers upplevelser av de olika aspekter som livet med en stomi innefattar.</p>

I Sverige lever idag cirka 20 000 individer med en stomi. Stomin kan påverka många aspekter av individens liv, vilket är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap och förståelse om. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet påverkas av en ileostomi eller kolostomi. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att individer kunde drabbas av problem efter stomioperationen. Upplevelserna av att leva med en stomi var dock olika för alla individer. Det var vanligt att individer upplevde en förändrad kroppsbild, vilket kunde vara svårt att hantera. Ett orosmoment var även rädslan för läckage och gaser från stomin. Problem relaterade till sexualiteten var upplevelsen av minskad attraktivitet samt oro för vad partnern skulle tycka om stomin. Det sociala stödet från familj och vänner var en viktig del för att lättare kunna anpassa sig till livet med en stomi. Fortsatt forskning bör vara kvalitativ, för att ytterligare kunna utforska individers upplevelser av de olika aspekter som livet med en stomi innefattar.

Sammanfattning Bakgrund: År 2020 blev cirka 1,3 miljoner kvinnor i världen diagnostiserade med gynekologisk cancer. Cancersjukdomens process och cancerbehandlingen skapar besvär av fysisk, psykisk och social karaktär som kan påverka den sexuella hälsan samt kvinnornas kroppsbild. För att vårdpersonal ska kunna stödja de drabbade, kan verktyg som PLISSIT vara en hjälp vid förmedling av information och stöd. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med gynekologisk cancer upplever sin sexuella hälsa och kroppsbild samt hur de upplever informationen och stödet från vården. Metod: Arbetet är utfört som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Den inkluderar 19 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom. Fysisk påverkan, Psykisk påverkan, Påverkan på kroppsbild och Det upplevda stödet från vården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att sjukdomen och behandlingen påverkade den sexuella hälsan negativt och att informationen och stödet från vården var bristfälligt. Slutsats: Kvinnornas framkomna besvär samt brist på stöttning från vården, ledde till lidande för kvinnorna i studien. Detta skapar en utmaning för sjukvården där specialistsjuksköterskan har en nyckelfunktion i att erbjuda information och stöd. Nyckelord: Gynekologisk cancer, sexuell hälsa, kroppsbild, information, stöd.

Det rapporteras på flera platser i världen att fler och fler män mår dåligt över sin egna kroppsbild. Män klär sig för att gömma sina kroppar, de har ångest över hur de ser ut och de jämför sig själva med andra på negativa sätt.  Människor möts av stereotypa bilder för hur män ska vara inom reklam, film och andra typer av visuell kommunikation. På grund av detta påverkas människors förhållningssätt till sig själva och till andra människor, samt att det begränsar deras möjligheter.  Syftet med den här studien är att ur ett normkritiskt och normkreativt designperspektiv undersöka representationen av mäns kroppsformer i en kroppsidealskampanj och i sortimentet på hemsidan hos den svenska herrmodekedjan Brothers. Studien har som avsikt att bidra till mer kunskap gällande representation och normativt designtänkande inom grafisk design.  För att besvara frågeställningarna gjordes en visuell innehållsanalys med ett strategiskt och ett totalurval för respektive fråga. Materialet som analyseras är en stillbild från kampanjen Size You samt ett urval från Brothers hemsida.  Totalt kodades det 130 bilder enligt studiens kodinstruktioner och kodprinciper, resultatet sammanställdes och presenteras sedan i tårtdiagram. Resultatet visade en brist på representation av de kroppsformer som faller utanför normen. Jag har skapat varumärket Dialog som är ett företag med visionen att genom personliga berättelser och utbildning öka normmedvetenheten, skapa samhällsdebatt och därmed förändring. Runt om i världen rapporteras det om att fler och fler män mår dåligt över sina kroppar och kroppsbilder. Mycket av detta är kopplat till maskulinitet, hur män “bör” se ut, hur de ska bete sig och vad de får och inte får göra som män. Boken “Hat, kärlek &amp; likgiltighet” är en samling av mäns tankar om sina kroppar och kroppsbilder i deras egna ord. Boken har som syfte att lyfta fram berättelser som annars inte pratas om speciellt ofta. Den fungerar även som en plattform för män som tidigare inte haft möjlighet att prata om sina känslor på det här sättet. Med boken vill vi även öka medvetenheten för de olika utmaningar män möter i samhällets syn på kroppsideal.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor där tillvägagångssättet kirurgi är den främst förekommande behandlingsformen. Kroppen utformas av flera dimensioner och samhällets syn på kvinnlighet kan påverka hennes upplevelse av hälsa. Begreppet hälsa är individuellt och kan ses utifrån ett livsvärldsperspektiv. Kroppsbilden är något som vårdpersonal kan sakna kunskap om, därför är det av vikt att belysa den för att främja hälsa och välbefinnande. Därför kommer kvinnors upplevelse av sin kroppsbild efter kirurgisk bröstcancerbehandling belysas genom en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning. Litteratursammanställningen belyser en känslomässig påverkan då kvinnan upplever kroppsbilden som förändrad där det var en process att acceptera kroppen. Även en förändrad kvinnlighet och sexualitet framkom. Slutligen belyses de livsförändringar som uppkom i samband med den förändrade kroppsbilden efter bröstcancerbehandlingen. Genom stöttning kring kroppsbilden och upplevelsen kan sjuksköterskan bidra till hälsa och välbefinnande för kvinnan, vilket kan medföra en hållbar utveckling då riskerna som social isolering minskas. Vidare kan sjuksköterskan försöka förstå kvinnans upplevelse utifrån livsvärlden då en acceptans kring sin kropp kunde uppnås om känslorna stod i balans i relation till kroppsbilden. Fortsatt forskning avseende kvinnans upplevelse av kroppsbilden är betydelsefullt ur ett hållbarhetsperspektiv, då vårdandet kan utvecklas i samband med kirurgisk bröstcancerbehandling.