<p>SAMMANFATTNING</p><p>Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Årligen i Sverige får ca 6500 kvinnor diagnosen och man räknar med att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Det finns ett samband mellan den västerländska livsstilen och bröstcancer.</p><p>Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer.</p><p>Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Sökorden som användes var breast cancer, breast neoplasm, experienc*, percept*, mastectom*, nurs* och body image.</p><p>Resultat: Efter en mastektomi handlade kvinnornas upplevelser om en förändrad kroppsbild, förlust av kvinnlighet, sexuella problem samt sociala svårigheter. De flesta kvinnorna upplevde protesanvändandet som obekvämt och det ledde oftast till att kvinnorna genomgick en bröstrekonstruktion. De flesta kvinnor som genomgick en bröstrekonstruktion var nöjda med resultatet. I samband med bröstrekonstruktion framkom det att information var en viktig del.</p><p>Slutsats: Kunskap om kvinnors upplevelser kring problem efter att ha genomgått en mastektomi kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och förbättra omvårdnaden. Att som sjuksköterska arbeta utifrån ett holistiskt perspektiv är betydelsefullt för en god omvårdnad. I studiens resultat framkommer det hur viktig informationen är för patienten. Det är en utmaning för sjuksköterskan att ge information på ett individuellt anpassat sätt för att patienten ska kunna ta del i sin vård och behandling och för att skapa trygghet och tillit för patienten.</p><p>Nyckelord: bröstcancer, förändrad kroppsbild, mastektomi, upplevelser</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Årligen i Sverige får ca 6500 kvinnor diagnosen och man räknar med att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Det finns ett samband mellan den västerländska livsstilen och bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Sökorden som användes var breast cancer, breast neoplasm, experienc*, percept*, mastectom*, nurs* och body image. Resultat: Efter en mastektomi handlade kvinnornas upplevelser om en förändrad kroppsbild, förlust av kvinnlighet, sexuella problem samt sociala svårigheter. De flesta kvinnorna upplevde protesanvändandet som obekvämt och det ledde oftast till att kvinnorna genomgick en bröstrekonstruktion. De flesta kvinnor som genomgick en bröstrekonstruktion var nöjda med resultatet. I samband med bröstrekonstruktion framkom det att information var en viktig del. Slutsats: Kunskap om kvinnors upplevelser kring problem efter att ha genomgått en mastektomi kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och förbättra omvårdnaden. Att som sjuksköterska arbeta utifrån ett holistiskt perspektiv är betydelsefullt för en god omvårdnad. I studiens resultat framkommer det hur viktig informationen är för patienten. Det är en utmaning för sjuksköterskan att ge information på ett individuellt anpassat sätt för att patienten ska kunna ta del i sin vård och behandling och för att skapa trygghet och tillit för patienten. Nyckelord: bröstcancer, förändrad kroppsbild, mastektomi, upplevelser

Hjärtstopp uppstår när hjärtaktiviteten plötsligt upphör och kroppens olika organsystem  inte längre försörjs med blod. Om inte hjärt- och lungräddning samt andra åtgärder vidtas omedelbart kan detta tillstånd leda till plötslig död. I Sverige drabbas cirka 10 000 individer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år, ungefär en av tio överlever. Tack vare “överlevnads kedjan” har antalet överlevande ökat. Sjuksköterskan kommer möta dessa patienter i olika vårdenheter, därför är det av betydelse att hen etablerar ett personcentrerat förhållningssätt i bemötandet eftersom hjärtstoppöverlevande uppvisar både fysiska och psykiska besvär till följd av hjärtstoppet som behöver uppmärksammas. Syftet med studien är att sammanställa och beskriva evidens om patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus. Val av metod är en litteraturöversikt som grundar sig i elva studier av empirisk forskning med både kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Resultatet genererade tre huvudteman och nio subteman. Slutsatsen är att hjärtstoppet upplevs som en traumatiserande och omvälvande händelse för den drabbade individen, eftersom den orsakar långvariga fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Den drabbade står inför existentiella utmaningar som ger upphov till psykiska besvär såsom ångest, depression och posttraumatisk stressyndrom. Hjärtstoppspatienter uttryckte att omställningen till vardagslivet var påfrestande på grund av informationsbrist som skulle ha hjälpt de att bättre förstå och hantera sina symtom. De efterfrågade en bättre individanpassad vård och uppföljning som tar större hänsyn till deras psykiska lidande eftersom detta kan bidra till snabbare återhämtning. Sjuksköterskan kan genom en personcentrerad vård uppenbara patientens behov och i samverkan med denne och sin närstående finna strategier som underlättar återhämtningen och ökar välbefinnandet. / Cardiac arrest occurs when the heart's activity suddenly stops, and the body's various organ systems are no longer supplied with blood. If cardiopulmonary resuscitation and other measures are not taken immediately, this condition can lead to sudden death. In Sweden, approximately 10,000 individuals suffer cardiac arrest outside of a hospital each year, approximately one in ten survives. Thanks to the "chain of survival", the number of survivors has increased. The nurse will meet these patients in different care units, therefore it is imperative that they establish a person-centered approach in the treatment because cardiac arrest survivors exhibit both physical and psychological problems as a result of the cardiac arrest that needs attention. The aim of the study is to compile and describe evidence about patient’s experiences of surviving a cardiac arrest outside a hospital. Choice of method is a literature review based on eleven studies of empirical research with both qualitative and quantitative study design. The results generated three main themes and nine subthemes. The conclusion is that cardiac arrest is experienced as a traumatizing and upheaval event by the affected individual, as it causes long-term physical and mental impairments. The sufferer faces existential challenges that give rise to psychological problems such as anxiety, depression, and post-traumatic stress disorder. Cardiac arrest patients expressed that the transition to everyday life was stressful due to a lack of information that would have helped them better understand and manage their symptoms. They requested better individualized care and follow-up that takes greater account of their mental suffering because this can contribute to faster recovery. Through person-centred care, the nurse can identify the patient's needs and, in collaboration with the patient and their loved ones, find strategies that facilitate recovery and increase their well-being.