Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 i Sverige av ett hjärtstopp, endast 6% överlever. Den avgörande faktorn för att överleva ett hjärtstopp är tiden när behandling påbörjas. Den vanligaste orsaken till ett plötsligt hjärtstopp är ischemisk hjärtsjukdom. En vanlig behandlingsmetod är att sätta in en ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) för att ständigt övervaka hjärtrytmen.Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om överlevares upplevelser efter ett hjärtstopp.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 9 vetenskapliga studier.Resultat: I resultatet presenteras 4 huvudkategorier och 10 underrubriker. De huvudkategorier som presenteras är: Sociala förhållande, Existentiella frågor, Fysiska utmaningar och Psykologiska utmaningar.Slutsats: Det var flera faktorer som påverkade överlevarnas livskvalité efter hjärtstoppet. Förändringar i de sociala, fysiska, psykiska och i de kognitiva funktionerna. Det är viktigt för den legitimerade sjuksköterskan att förstå och ha kunskap om hur livskvalitén kan förändras efter ett hjärtstopp för att kunna ge den hjälp och stöd som överlevarna är i behov av. Samt att lyssna på deras individuella berättelse för att på bästa möjliga sätt kunna ge personcentrerad vård och hjälpa dem tillbaka till sin vardag. / Background: Around 10,000 in Sweden suffer a cardiac arrest every year, only 6% survives. The decisive factor for surviving a cardiac arrest is the time when treatment begins. The most common cause of a sudden cardiac arrest is ischemic heart disease. A common treatment method is to use an ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) to constantly monitor the heart rhythm.Aim: The purpose is to compile previous studies on survivors' experiences after a cardiac arrest.Method: A qualitative literature review based on 9 scientific studies.Results: The result presents 4 main categories and 10 sub-headings. The main categories presented are: Social Relationship, Existential Issues, Physical Challenges and Psychological Challenges.Conclusion: There were several factors that affected survivors' quality of life after the cardiac arrest. Changes in the social, physical, mental and cognitive functions. It's important for the legitimate nurse to understand and have knowledge of how the quality of life can be changed after a cardiac arrest in order to provide the help and support that survivors needs. As well as listening to their individual story in order to be able to provide person-centered care and help them back to their everyday lives in the best possible way.

Hjärtstopp uppstår när hjärtaktiviteten plötsligt upphör och kroppens olika organsystem  inte längre försörjs med blod. Om inte hjärt- och lungräddning samt andra åtgärder vidtas omedelbart kan detta tillstånd leda till plötslig död. I Sverige drabbas cirka 10 000 individer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år, ungefär en av tio överlever. Tack vare “överlevnads kedjan” har antalet överlevande ökat. Sjuksköterskan kommer möta dessa patienter i olika vårdenheter, därför är det av betydelse att hen etablerar ett personcentrerat förhållningssätt i bemötandet eftersom hjärtstoppöverlevande uppvisar både fysiska och psykiska besvär till följd av hjärtstoppet som behöver uppmärksammas. Syftet med studien är att sammanställa och beskriva evidens om patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus. Val av metod är en litteraturöversikt som grundar sig i elva studier av empirisk forskning med både kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Resultatet genererade tre huvudteman och nio subteman. Slutsatsen är att hjärtstoppet upplevs som en traumatiserande och omvälvande händelse för den drabbade individen, eftersom den orsakar långvariga fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Den drabbade står inför existentiella utmaningar som ger upphov till psykiska besvär såsom ångest, depression och posttraumatisk stressyndrom. Hjärtstoppspatienter uttryckte att omställningen till vardagslivet var påfrestande på grund av informationsbrist som skulle ha hjälpt de att bättre förstå och hantera sina symtom. De efterfrågade en bättre individanpassad vård och uppföljning som tar större hänsyn till deras psykiska lidande eftersom detta kan bidra till snabbare återhämtning. Sjuksköterskan kan genom en personcentrerad vård uppenbara patientens behov och i samverkan med denne och sin närstående finna strategier som underlättar återhämtningen och ökar välbefinnandet. / Cardiac arrest occurs when the heart's activity suddenly stops, and the body's various organ systems are no longer supplied with blood. If cardiopulmonary resuscitation and other measures are not taken immediately, this condition can lead to sudden death. In Sweden, approximately 10,000 individuals suffer cardiac arrest outside of a hospital each year, approximately one in ten survives. Thanks to the "chain of survival", the number of survivors has increased. The nurse will meet these patients in different care units, therefore it is imperative that they establish a person-centered approach in the treatment because cardiac arrest survivors exhibit both physical and psychological problems as a result of the cardiac arrest that needs attention. The aim of the study is to compile and describe evidence about patient’s experiences of surviving a cardiac arrest outside a hospital. Choice of method is a literature review based on eleven studies of empirical research with both qualitative and quantitative study design. The results generated three main themes and nine subthemes. The conclusion is that cardiac arrest is experienced as a traumatizing and upheaval event by the affected individual, as it causes long-term physical and mental impairments. The sufferer faces existential challenges that give rise to psychological problems such as anxiety, depression, and post-traumatic stress disorder. Cardiac arrest patients expressed that the transition to everyday life was stressful due to a lack of information that would have helped them better understand and manage their symptoms. They requested better individualized care and follow-up that takes greater account of their mental suffering because this can contribute to faster recovery. Through person-centred care, the nurse can identify the patient's needs and, in collaboration with the patient and their loved ones, find strategies that facilitate recovery and increase their well-being.