Bakgrund Cancer är en vanligt förekommande sjukdom globalt, vilken ofta behandlas med kemoterapi och radioterapi. Både behandlingarna och sjukdomen medför dock symtom och biverkningar som kan bidra till malnutrition samt ett kraftigt reducerat välmående för patienten. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar omfattar att upptäcka, bedöma, förebygga, åtgärda och utvärdera undernäring - att deltaga i patientens nutritionsvård. Då malnutrition både kan leda till ökat lidande för individen samt en ökad belastning för samhället föreligger ett behov att fortsatt identifiera möjliga preventiva åtgärder för ett vanligt förekommande problem; malnutrition samt ätsvårigheter vid cancersjukdom. Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla malnutrition och ätsvårigheter hos personer med cancer som genomgår kemoterapi och/eller radioterapi. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes med granskning av 15 originalartiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats, inhämtade från de akademiska databaserna PubMed och CINAHL. En sökstrategi togs fram baserat på relevanta sökord och kombinerades i sökblock. Utvalda studier kvalitetsgranskades i Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och sammanställdes sedan utefter tre kategorier med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Riskbedömning och utvärdering, Patientutbildning och information samt Närings- och måltidsinterventioner. Resultaten redovisade att viktiga aspekter för sjuksköterskan att implementera i arbetet med patienter med cancer var att utbilda och informera patienten om sjukdomen, behandlingen och biverkningar, tillämpa adekvata verktyg för bedömning av risk för undernäring, samt att använda multimodala näringsinterventioner med konkreta råd för symtomhantering, och individanpassade kostråd. Resultatet påvisar vikten av ett personcentrerat förhållningssätt för att inte bara förbättra fysiska aspekter utan även förbättra välmåendet hos patienten med cancer Slutsats Litteraturöversikten demonstrerar att sjuksköterskan kan använda sig av utbildning, bedömningsverktyg och näringsinterventioner som omvårdnadsåtgärder för att behandla och förebygga undernäring hos patienter med cancer som genomgår kemo- och/eller radioterapi. Resultaten kan förse sjuksköterskan med konkreta omvårdnadsåtgärder samt verktyg som kan bidra till att motverka undernäring under pågående onkologisk behandling. / Background Cancer is a commonly occurring disease globally, with treatment alternatives such as chemotherapy and radiotherapy. Although, the treatments and the disease entail symptoms and side effects that can contribute to malnutrition and a reduced well-being for the patient. The nurse’s responsibility is to detect, assess, prevent, support and evaluate malnutrition – to participate in the patient's nutrition care. Since malnutrition can lead to increased suffering for the individual and an increased burden for the society, there is a need to continuously identify potential preventive actions to a commonly occurring problem; malnutrition and eating difficulties in cancer. Aim The aim was to describe nursing measures to prevent and treat malnutrition and eating difficulties in people with cancer undergoing chemotherapy and/or radiotherapy. Method A non-systematic literature review was conducted, reviewing 15 original articles of both quantitative and qualitative approaches obtained from the academic databases PubMed and CINAHL. A search strategy was developed based on relevant keywords and combined in search blocks. The quality of the selected studies was reviewed in Sophiahemmet University’s assessment document and then compiled according to three categories with the help of an integrated data analysis. Results Three main categories were identified: Risk Assessment and Evaluation, Patient Education and Information, and Nutrition and Meal Interventions. The results reported that important aspects for the nurse to implement in the work with oncological patients were to educate and inform the patient about the disease, the treatment and its side effects, to apply adequate tools for assessing the risk of malnutrition and to deploy versatile nutritional interventions with advice for managing symptoms and individual dietary recommendations. The result demonstrates the importance of a person-centered approach to not just improve physical aspects but also to improve the well-being of the oncology patient. Conclusions The literature review demonstrates that the nurse can use education, assessment tools and nutritional interventions as nursing measures to treat and prevent malnutrition in patients with cancer undergoing chemotherapy and/or radiotherapy. These results can provide the nurse with concrete nursing measures and tools that can contribute to counteracting malnutrition during ongoing oncology treatment.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa och sammanställa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som kan ligga till grund för en god omvårdnad för personer som drabbats av prostatacancer. / The aim of this litterature review is to elucidate and compile the best available scientific evidence that can set the ground for good nursing care for persons with prostatic cancer.

Bakgrund: 2019 drabbades 65 956 människor av cancer. Cancersjukdomar växer globalt och rädslan av att drabbas av cancer är stor. Den onkologiska vården i Sverige ska ges utan dröjsmål och med uppföljning. Standardiserade vårdförlopp (SVF) syftar till att personer som genomgår utredning för cancermisstanke i största möjliga utsträckning får erfara en helhetsorienterad, välorganiserad och professionell vård. Patienternas upplevelser och nöjdhet med vården kan visas i mått med Patient Reported Experience Measures (PREM). Stödet från sjuksköterskor betyder mycket för patienter som genomgått onkologisk vård.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av vården hos patienter som genomgått onkologisk vård.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats och beskrivande design. Fritextsvar från en enkätundersökning analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: Övergripande temat i studien var att patienterna beskrev att deras upplevelse av den onkologiska vården var beroende av deras helhetssyn på den erhållna vården. En tillfredsställande vårdupplevelse karaktäriseras av att den består av en sammantagen vårdupplevelse med gott bemötande och förhållningssätt från vårdpersonalen, adekvat och förståelig information, att vården erhållits inom, enligt patienten, rimlig tidsram samt med god följsamhet.Slutsats: Föreliggande studie har undersökt vad patienter som genomgått onkologisk vård har för upplevelser av den erhållna vården. Resultatet visade att helhetsupplevelsen är större, detta belyser föreliggande studie. När alla dessa aspekter fungerat väl så har patienterna i stor utsträckning erfara en tillfredsställande helhetsupplevelse. / Background: In 2019 65 956 people were affected by cancer. Cancer diseases are growing globally and the fear of getting cancer is great. Oncological care in Sweden must be provided without delay and with follow-up. Standardized care processes (SVF) aim to enable people who undergo an investigation for cancer suspicion to experience a holistic, well-organized and professional care to the greatest possible extent. Patients' experiences and satisfaction with care can be shown in dimensions with Patient Reported Experience Measures (PREM). The support from nurses means a lot to patients who have undergone oncological care.Aim: The aim was to describe experiences of care in patients who have undergone oncological care.Method: An empirical study with a qualitative approach and descriptive design. Free text responses from a survey were analyzed using qualitative content analysis.Main Result: The overall theme of the study was that the patients described that their experience of the oncological care was dependent on their holistic view of the care received. A satisfactory care experience is characterized by the fact that it consists of an overall care experience with good treatment and attitude from the care staff, adequate and understandable information, that the care was obtained within, according to the patient, a reasonable time frame and with good compliance.Conclusion: The present study has examined what patients who have undergone oncological care have for experiences of the care received. The results showed that the overall experience is greater, this highlights the present study. When all these aspects have worked well, the patients have to a large extent experienced a satisfactory overall experience.

Bakgrund: Sex är en del av hälsan och välbefinnandet. Vid cancersjukdom påverkas sexlivet både fysiskt, psykosocialt och existentiellt, vilket vidare påverkar livskvaliteten. Forskning visar att patienter önskar tala om sex men upplever att sjuksköterskan inte lyfter ämnet. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans perspektiv undersöka vad som hindrar respektive skapar möjlighet för sjuksköterskan att samtala om sex och samliv vid cancersjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt med innehållsanalys valdes som metod där både artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Resultat: 15 artiklar svarade mot arbetets syfte. Identifierade faktorer som påverkade om sjuksköterskan samtalade om sex med patienten kunde delas in i två teman - Faktorer i Organisationen samt Faktorer hos Sjuksköterskan. Arbetsmiljö och rutiner påverkade utifrån arbetsbelastning, informationsmaterial samt stöd från kollegor och kunde avgöra om samtal genomfördes. Sjuksköterskans bekvämlighet att samtala om sex påverkades av hens ålder, år i arbetet, utbildningsnivå samt relation till patienten. Sjuksköterskans egna antaganden om patientens behov och önskemål påverkade om samtal om sex initierades. Antaganden var baserade på patientens karaktärsdrag, åsikter om att ämnet var privat och pinsamt samt att det inte var ett prioriterat problem för patienten. Slutsats: Stöd från kollegor, god arbetsmiljö, rutiner samt teoretisk- och praktisk utbildning med utgångspunkt i patientberättelsen ökar möjligheten för sjuksköterskan att genomföra samtal om sex samtidigt som det möjliggör för etablering av en vårdande relation. Med en holistisk människosyn och användning av samtalsstöd som Ex-PLISSIT skulle sjuksköterskan kunna känna sig bekväm att samtala om sex med patienter med cancersjukdom. / Background: Sex is part of one’s health. The sexlife is usually affected during cancer and cancer treatment, both physically, psychosocially and existentially, and can affect the quality of life. Research shows that patients with cancer wish to talk about sex but feel that the topic is not sufficiently raised by the nurses. Aim: To investigate, from the nurse's perspective, what barriers and facilitators there are for having discussions with patients about their sexlife during cancer and cancertreatment. Method: A literature review with thematic analysis of both qualitative and quantitative research articles was conducted. Results: Fifteen articles were included. Elements that affected the nurse’s initiative for discussing sex were divided into two themes: Elements within the Organization and the Nurse themself. Workload, routines, information material and support from colleagues influenced the nurse in engaging conversations about sex. The nurse’s age, years of service, level of education and relation to the patient affected their sense of comfort talking about sex. The nurse made own assumptions about the patient’s needs based on the patient's attributes and assumed that the patient had other priorities, would feel embarrassed or that the subject was tabu. Conclusion: Support from colleagues, a satisfying working environment, routines, education and practice creates opportunities for the nurse to talk about sex with the patient and is essential for a good nurse-patient relation. Having a holistic perspective and using the Ex-PLISSIT model the nurse could feel more comfortable talking about sex with cancer patients.