Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn på sjukdomar som beror på blodproppar eller blödning i hjärnan och det är ett akuttillstånd som kräver omedelbara åtgärder och uppmärksamhet av vårdpersonal. En komplikation som kommer till följd av stroke är afasi. När patienten har drabbats av afasi så påverkas detta deras kommunikationsförmåga negativt. Då patienten inte längre kan kommunicera som innan insjuknandet, leder detta ofta till en negativ känsla för patienten. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har en förståelse för hur det är att vårda patienter med en nedsatt kommunikationsförmåga. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Metod: En litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar, som använde kvalitativa och kvantitativa metoder samt artiklar som hade mixad metod. Artiklarna hämtades från PubMed, Cinahl och PsycInfo. Resultat: Utifrån den valda analysmetoden så kunde det ge upphov till tre huvudkategorier, och sju underkategorier. Huvudkategorierna var: Upplevelsen av att använda kommunikationsverktyg, vårdmiljön och hinder för en god kommunikation. Slutsats: Kommunikationssvårigheter är ett stort bekymmer vid vårdandet av afasipatienter. Det visar sig att det finns mycket forskning om afasi men att det finns lite forskning om olika former av kommunikationsstrategier som kan underlätta kontakten mellan sjuksköterskan och patienten. Det anses av författarna att vidare forskning inom kommunikationsverktyg, strategier och kunskap behövs för att underlätta kommunikation med afasipatienter.

Introduktion/Bakgrund: Stroke drabbar många människor världen över och är den främsta orsaken till funktionsnedsättning bland vuxna. Sjuksköterskor har ett betydande ansvar i omvårdnaden av stroke vilket bidrar till bättre återhämtning. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter i slutenvården efter en stroke. Metod: Studien var en litteraturstudie som följde Polit och Becks (2021) niostegsmodell. Databaserna som användes var CINAHL och PsycInfo som resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Becks (2021) granskningsmallar. Resultat: Sjuksköterskan hade erfarenhet av att vara en viktig roll i patientens omvårdnadsarbete. Patientrelationer var viktiga för att kunna utföra personcentrerad vård och säkerställa patientens behov av omvårdnad. Sjuksköterskans roll i tvärdisciplinära teamet hade stor betydelse för patientens rehabilitering och återhämtning. Sjuksköterskan hade erfarenhet av vissa utmaningar relaterat till tidsbrist, underbemanning, samarbetssvårigheter och många komplexa arbetsuppgifter som påverkade omvårdnadsarbetet. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter efter en stroke visade sig i att omfatta flera arbetsområden, vara en viktig roll och ha en övergripande kunskap inom flera områden

Diabetes mellitus är en kronisk obotlig metabol sjukdom som ökar kraftigt i världen. Sjukdomen kännetecknas av hyperglykemi, som innebär förhöjd glukoshalt i blodet vilket kan bero på insulinbrist i blodet eller på nedsatt känslighet för insulin. Denna studie fokuserar på typ 2-diabetes, som är den vanligaste diabetesformen av all diabetes. Behandlingen av diabetes kan antingen ske i form av ändrade levnadsvanor, och/eller farmakologisk behandling. Sjuksköterskans kompetens och färdighet spelar här en storroll eftersom de möter patienter med diabetes typ 2 i många olika vårdkontexter. Det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom samt att lindra lidande för patienten. I denna roll stöter sjuksköterskan ofta på utmaningar som kan försvåra vårdandet av dessa patienter. Det är därför viktigt att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med diabetes för att kunna ge optimal vård. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med diabetestyp 2. Metoden som används i studien är allmän litteraturöversikt som baseras på elvavårdvetenskapliga artiklar som är kvalitativa, kvantitativa eller mixmetodsstudier. Man kan dra slutsatsen av att sjuksköterskor upplever att de är i behov av ökad utbildning och kunskap för att erbjuda optimal vård. De upplever även att det behövs mer tid med patienterna för ett bättre patientmöte. Detta i sin tur är en förutsättning för en bra kommunikation och för att skapa en god relation mellan sjuksköterska och patient.

Kommunikation handlar om ett ömsesidigt utbyte mellan oss människor och kan ske både verbalt som icke-verbalt. I samhället såväl som inom hälso- och sjukvården är kommunikation en viktig del då den underlättar för oss människor att interagera med varandra. När samhället blir mångkulturellt kan hinder i kommunikationen uppkomma vilket kan skapa svårigheter, inte minst inom hälso- och sjukvården. En bristande kommunikation kan försvåra för sjuksköterska och patient att skapa ett vårdande samtal. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av vårdande samtal med patienter som inte talar landets språk. Författarna har utgått från Fribergs modell, en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning och litteratursökningen utfördes i tre olika databaser. Efter att författarna analyserat och kvalitetsgranskat artiklarna resulterade litteratursökningen i totalt 9 artiklar som besvarade studiens syfte. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor upplevde utmaningar i att skapa vårdande samtal med patienter som inte talade landets språk. Sjuksköterskor hade erfarenhet av att använda sig av olika kommunikationsverktyg för att kunna utföra dessa samtal. I diskussionen diskuterades resultatets huvudfynd genom att koppling gjordes till tidigare forskning samt relevanta vårdvetenskapliga begrepp.

Bakgrund: Sjuksköterskan träffar många patienter med smärtsamma och långvariga bensår inom primärvård och hemsjukvård. Dessa bensår påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans erfarenhet kan leda till att patientens behandling, omvårdnad och livskvalitet förbättras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med bensår inom primärvård och hemsjukvård.  Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats utfördes baserad på kvalitativa artiklar för att kunna beskriva sjuksköterskors erfarenheter. Sökning genomfördes i två databaser. Vid artikelgranskning användes granskningsmall för att kontrollera kvaliteten. Analys gjordes i tre steg genom att förstå innehåll, se likheter och skillnader samt sammanställa materialet. Resultat: Sjuksköterskors erfarenhet av bensår kunde beskrivas utifrån två teman och fem subteman. Organisationens inverkan på vården: att sakna kunskap och stöd, att möta hinder för en god omvårdnad och betydelsen av ett fungerande samarbete. Mötet med patienten: att lyfta blicken och se hela människan och att inte räcka till. Diskussion: Studien diskuteras utifrån trovärdighetsbegrepp för kvalitativa studier i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen lyfts två fynd: Möjligheter till kunskapsutveckling och En önskan att ge personcentrerad omvårdnad. För att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvårdnad till patienter med bensår behövs kunskap och samarbete men även att ledning, organisation och samhälle arbetar mot ett gemensamt mål. Vikten av att inge hopp, se helheten och ge möjlighet till delaktighet är en förutsättning i vårdmötet. Dock kan stress, hög arbetsbelastning och tidsbrist hindra sjuksköterskornas möjligheter till att arbeta personcentrerat.

Background: The patient with a substance abuse often felt ignored and mistrusted in the caring relation with the nurse. To recreate and maintain the patient´s dignity in the caring relation the nurse needs to create a relationship that is characterized by togetherness. Aim: To illustrate the nurse’s experiences of treating patients with a substance abuse in the somatic health care. Method: To illustrate the contemporary state of knowledge related to the aim the authors carried out a literature review. The findings are based on ten scientific articles published during the last ten years. The articles where collected from the databases Cinahl Complete and Pubmed.  Results: The findings are presented in five themes; Mistrust mainly covered the nurses perceived difficulties to find trust in the patients self valuation of pain and information about taken substances; Fear that brought up how the nurses feeling of insecurity related to the patients actions; Feeling of being manipulated that described how the nurses perceived that the patient in a deceitful way tried to turn things into their own advantage in the caring relationship; The patients responsibility described how the nurses perceived that the abusing patients didn’t take responsibility for their own health; Ignorance where the nurses described how they feel that they lack of adequate education and knowledge to provide good care for patients with substance abuse. Discussion: Both the nurse´s and the patient´s dignity is affected in the caring relationship.  Insecurity, lack of knowledge and trust creates patterns that make both parties act in ways that damages their own and the others dignity either knowingly or subconsciously. / Bakgrund: Den missbrukande patienten känner sig ofta ignorerad och misstrodd i vårdrelationen med sjuksköterskan. För att återskapa och bibehålla patientens värdighet i vårdrelationen krävs att sjuksköterskan skapar en relation som är karaktäriserad av gemenskap. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av hur det är att vårda patienter med ett substansmissbruk inom den somatiska sjukvården ur ett vårdetiskt perspektiv. Metod: För att belysa det aktuella kunskapsläget relaterat till syftet har författarna gjort en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig i tio vetenskapliga artiklar som publicerats under de senaste tio åren. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet presenteras i fem teman; Misstro som främst handlade om sjuksköterskans upplevda svårighet att finna tillit till patientens självskattade smärta; Rädsla som tog upp sjuksköterskans känsla av osäkerhet kring patientens agerande; Känsla av att bli manipulerad som beskrev hur sjuksköterskan upplevde att patienten på ett oärligt sätt försökte vända saker till sin egen fördel i vårdsituationen; Patientens ansvar beskrev hur de missbrukande patienterna inte tog ansvar för sin egen hälsa; Okunskap där sjuksköterskor beskriver hur de känner att de saknar tillräcklig utbildning och kunskap inför att kunna ge god vård till patienter med substansmissbruk. Diskussion: Både patientens och sjuksköterskans värdighet påverkas i vårdrelationen. Osäkerhet, okunskap och brist på tillit skapar mönster som gör att båda parter handlar på sätt som skadar sin egen och den andres värdighet antingen medvetet eller omedvetet.

Omvårdnad på distans är ett växande område i västvärlden. Sjukvårdsrådgivning via telefon sysselsätter allt fler sjuksköterskor. Arbetet innebär att bedöma, hänvisa och ge råd i till inringare i hälso- och sjukvårdsfrågor. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med sjukvårdsrådgivning via telefon. Metoden var en litteraturstudie. Med inspiration av innehållsanalys bearbetades två kvantitativa och nio kvalitativa studier. Resultatet utmynnade i tre kategorier: Samtal och inringare, Omvårdnad och yrkesroll, Organisation och teknik. Kategorierna representerar olika delar av arbetsmiljön och arbetsvillkoren som en telefonsjuksköterska verkar inom. Telefonsjuksköterskorna upplevde att de trots distansen till inringaren arbetade med omvårdnad, detta genom sin röst och kommunikation. Avsaknad av synintryck försvårade samtalen, både i bedömningen och etiskt då telefonsjuksköterskan aldrig kunde vara säker på inringarens identitet. Resultatet visar på behov av ytterligare utbildning inför arbetet som telefonsjuksköterska. Forskning behövs kring användandet av det datoriserade beslutstödet samt innehållet, för att telefonsjuksköterskan ska kunna göra adekvata bedömningar och rätt hänvisningar. Kommunikation är det främsta verktyget i arbetet med sjukvårdsrådgivning via telefon, fortlöpande utbildning som fokuserar på detta bör erbjudas till telefonsjuksköterskor. / Telenursing is a growing concept within the western society. More nurses are employed by medical care hotlines. It involves estimating medical situations, referring, and giving counseling advice. The purpose of this study was to investigate nurses experiences with executing their profession over the phone. The method was a literature study, with inspiration drawn from content analysis. Two quantitative and nine qualitative studies were discussed and resulted in three categories: Calls and callers, Nursing and profession, Organizational structure and technique. These categories represent the various parts of the working environment and conditions that a telenurse operates within. Despite the physical distance to the caller, the telenurses still felt they were nursing, using their voices and communication. Lack of visual impressions can be a cause of obstruction for telenurses in judging the callers condition, but also in an ethical sense since the nurse could never be confident in the callers identity. The result of this study identifies a need for further education as a preparation to becoming a telenurse.Research is needed regarding the usage of computerized decision aid, to make adequatejudgements and thus giving the correct referrals. Communications is the key tool fortelenursing, and further education that focuses on improving this should be given to employees within the field.

Våld i nära relationer är ett utbrett folkhälsoproblem, både nationellt och globalt. Cirka var fjärde kvinna uppger att hon blivit utsatt för någon form av våld, mest förekommande är verbala kränkningar och fysisk misshandel. Konsekvenserna av våldet leder till en ökad andel psykisk ohälsa, förtidig dör eller bestående, fysisk kroppsskada och en minskad förmåga att leva ett välfungerande liv. Sjuksköterskorna upplever mötet och kunskapen kring ämnet som bristfällig och att de inte kan erbjuda den hjälp och det stöd som behövs. Därmed skadas förtroendet för sjuksköterskans kompetens och välvilja och resulterar i att många väljer att inte söka hjälp. Genom att undersöka sjuksköterskornas upplevelse av mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation skapas möjlighet att sprida kunskap om ämnet för att på vis förbättra den vårdande vården samt öka sjuksköterskans kompetens. Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som lever med våld i nära relationer. En litteraturöversikt gjordes där tretton artiklar har granskats, analyserats och sammanställts utifrån Fribergs mall. Resultatet presenteras i tre huvudteman. Dessa behandlar sjuksköterskans inställning, hur sjuksköterskan påverkas av mötet med våldsutsatta kvinnor samt sjuksköterskans strategier vid mötet med våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskornas upplevelse av mötet med dessa kvinnor och vilken nivå av kunskap sjuksköterskan besitter i ämnet påverkar given vård. Brist på kunskap och osäkerhet påverkade deras benägenhet att leta efter tecken på våld och att våga fråga om detta om misstankar uppstod. Gemensamt för alla sjuksköterskor var en känsla av otillräcklighet och en önskan om mer kunskap i bemötande och kuraget för att våga fråga och ge den vårdande vård som behövs. Det följer ett krav på sjuksköterskan att kunna läsa av kvinnan framför sig, att både kunna tänka och se ”utanför boxen”. För att kunna möta kvinnan framför sig är det av vikt att lägga sin förförståelse åt sidan och skapa en trygg, mellanmänsklig relation. Att inte inneha kunskap om ämnet försvårar förmågan att sätta sig in i situationen. Skulle den enskilde sjuksköterskan åta sig ansvaret att utbilda sig i ämnet skapas förutsättningar att möta kvinnorna i sin situation och därmed främja deras hälsa. Sett ur ett hållbarhetsperspektiv krävs det standardiserad utbildning i ämnet, antingen under grundutbildningen eller som en regelbunden arbetsplatsutbildning. Detta skulle öka sjuksköterskans kompetens som både professionell yrkesutövare och som medmänniska.

I den palliativa vården handlar vårdandet om att stödja patienten oavsett vilken sjukdom det gäller. Sjuksköterskans uppgift är att förebygga och lindra lidande, men framför allt att förbättra livskvaliteten för patienten. Det finns en vårdmodell som sjuksköterskan kan använda sig av inom palliativ vård som heter “de 6 S:n” som syftar till att gynna patientens delaktighet under livets slutskede med fokus påpatientens perspektiv.

Bakgrund Arbetet inom akutsjukvård har ett högt tempo, är omväxlande och avancerat samt innefattar patienter som drabbats av trauma. Tidigare studier visar att trauma innebär ett lidande för den drabbade personen men de visar även att personer som bevittnar effekterna av dessa trauman kan påverkas av dem. Stora krav ställs på sjuksköterskorna som arbetar med akutsjukvård då de förväntas kunna hantera alla aspekter av arbetet.   Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta inom akutsjukvård samt beskriva inkluderade artiklars undersökningsgrupp.   Metod Studien är en beskrivande litteraturstudie som har sammanställts av tolv vetenskapliga artiklar. Av dessa var en av kvantitativ ansats och en av mixad metod med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resterande artiklar var kvalitativa.   Huvudresultat Sjuksköterskor inom akutsjukvård upplevde arbetet som oförutsägbart och hektiskt. Det beskrevs som ett givande men samtidigt utmanande jobb som var krävande för sjuksköterskan. Sjuksköterskorna påverkades emotionellt av de traumarelaterade skador som de bevittnade i arbetet, för att hantera dessa använde sig sjuksköterskorna av olika resurser och copingstrategier.   Slutsats Genom att applicera copingstrategier och få stöd i form av olika resurser hade sjuksköterskorna lättare för att hantera och bearbeta arbetet inom akutsjukvård. / Background Emergency care is a versatile and complex setting which is performed at a high pace. Patients within the critical care units are often victims of trauma. Previous studies have shown that the sufferers of trauma are not only the injured person but also the people who witness the effects of these traumatic injuries. Nurses who work in the emergency care setting is faced with high demands and are expected to cope with all the aspects of their work.   Aim The aim of this study was to describe nurses experience and perspective of working with emergency medical care and to describe the included articles test groups.   Method This was a literature study with a descriptive design. The result was composed of twelve scientific reports. Of these were one of quantitative approach and one had a mixed method approach with both qualitative and quantitative design. Remaining articles had qualitative approaches.   Main results Nurses who were stationed in the emergency care setting perceived their work as unpredictable and hectic. It was viewed as a rewarding but also challenging profession. The nurses felt that it required a lot of them and they also got emotionally affected by the traumatic injuries they encountered. To handle their work the nurses used different coping strategies.   Conclusion By applying the right coping strategies, get support from others and access to different resources the workload which had a mental impact got easier to manage.